Direkt till innehållet ?

Kapitalförsäkring skapar förvirring och osäkerhet

Kapitalförsäkringen har blivit en populär sparform. Men knappt har den kommit på banan förrän det står klart att i dess bakvatten ryms många oönskade effekter, som lagstiftaren förbisett. Detta är historien om hur den skattetekniskt så efterlängtade sparformen snabbt har skapat oreda i den reglering som syftar till att forma en god sparandemiljö.

Bli medlem i Aktiespararna

  • Förmåner värda 7639 kronor
  • Medlemskap endast 495 kronor
Läs mer

Kapitalförsäkringen har hårdsålts till oss sparare, med det främsta säljargumentet att affärer inom försäkringen inte behöver deklareras. Visst är kapitalförsäkring ett bra komplement till aktieägande via depå och värdepapperskonto, men den medför nackdelar som det sällan talas om – nackdelar som i vissa fall kan försätta aktieägare och bolag i oanade svårigheter.

Kapitalförsäkringen krockar helt enkelt med det regelverk som finns för att skapa insyn i ägandet och som syftar till att skydda minoriteten!

Dessa olägenheter kommer att öka i både omfattning och betydelse allteftersom ägandet av aktier via kapitalförsäkringar fortsätter att öka. Det är därför viktigt att problemen belyses och att, där det går, ändringar i regelverket görs.

Dolda affärer drabbar förtroendet


Finansmarknaden bygger på förtroende, och insynsreglerna är en viktig bit i förtroendepusslet. Reglerna motverkar att insynspersoner utnyttjar sina informationsfördelar vid aktiehandel. Reglerna slår även fast att alla ska få information om insynspersoners värde-papperstransaktioner. Betydelsen märks genom att brott mot insynsreglerna bestraffas med höga böter.

Anmälningsskyldighet för insiderhandel kan dock kringgås genom en kapitalförsäkring. En insider-registrerad person kan genom sin kapitalförsäkring köpa aktier i ett aktiemarknadsbolag som vederbörande har insynsställning i – utan att behöva visa sitt innehav. Eftersom aktierna som ingår i kapitalförsäkringen ägs av försäkringsgivaren kan man inte se att en insynsperson har handlat i bolagets aktier. Kapitalförsäkringar leder till att en viktig del av de förtroendeskapande reglerna kan undvikas, möjligen i syfte att nå egen ekonomisk vinning för den insynsregistrerade personen.

Varför saknas anmälningsskyldighet för kapitalförsäkringar? Det är oacceptabelt att direktinnehav av aktier ska anmälas men inte indirekta innehav!

Vem ska flagga?


Inte bara insiderreglerna kan rundas med kapitalförsäkringen. En lika viktig del av pusslet är skyldigheten för en ägare att informera om (”flagga”) sitt innehav vid passering av förutbestämda ägarnivåer. Även här finns stora frågetecken: Vem ska flagga för innehav inom kapitalförsäkringen – den som i själva verket äger aktierna eller försäkringsbolaget som är registrerad som ägare?

För detta saknas rutiner och inarbetad praxis. Nyligen utdömde -Finansinspektionen skadestånd då ett försäkringsbolag hade missat att flagga när bolagets ägarandel i ett bolag passerade en flaggningsnivå. Men även om försäkringsbolaget flaggar när dess innehav i ett bolag har överskridit en viss gräns säger det egentligen inte så mycket till marknaden, ty denna får inte veta vem som egentligen ligger bakom innehavet. Är det en aktieägare eller flera och i sådant fall vem – och vad kan syftet tänkas vara? Förvirringen blir stor, osäkerheten likaså.

Ägande utan ägaransvar


Kapitalförsäkringens ökande popularitet har gjort att flera stora nätmäklares pensionsbolag blir storägare i små börsbolag och i en del fall får kontrollposter. Trots att det kan röra sig om flera sparare som genom kapitalförsäkringar köpt aktier ser den utifrån stående betraktaren bara en ägare: försäkringsbolaget. Detta kan få stora betydelser för både bolaget och de övriga aktieägarna om inte ägaransvar tas för dessa innehav. Genom många aktieägare med direkt personligt engagemang i sitt sparande granskas och följs bolagen av många oberoende aktieägare. Detta stimulerar ansvarsfullt ledarskap och ett långsiktigt perspektiv. Men vad händer om ägandet skjuts över till försäkrings-bolagen? Vem ska rösta för dessa aktier om inte försäkringsbolaget gör det? Då står bolaget utan ansvarsfulla ägare, vilket får betydelse när beslut ska fattas på stämman, när bolaget ska finansiera sig och om bolaget står inför ett offentligt erbjudande.

Redan i dag råder brist på ägare av kött och blod. När många placerar sina aktier i kapitalförsäkringar under-mineras privatspararnas inflytande över bolagen ytterligare. Huruvida försäkringsbolagen tar ansvar och utnyttjar rösträtten eller på annat sätt aktivt deltar i ägarstyrningen beror på deras ägarpolitik. Det är emellertid ovanligt att försäkringsbolaget utnyttjar rösträtten och att de har en ägarstyrningsprincip. Ägaransvar ingår inte i den tjänst som försäkringsbolaget har sålt till kunden. Ansvaret för bolaget övergår till det fåtal ägare som röstar på stämman. Givet en fragmenterad ägarbild och sparsamt stämmodeltagande kan en närvarande aktieägare få långt större inflytande än vad dess ägande egentligen representerar. Detta kan bli en otrevlig överraskning för de övriga aktieägarna.

Minoriteten får Svarte Petter


Direktägande har betydelse inte bara för ägarstyrningen. I till exempel uppköpssituationer kan ett dolt ägande genom en kapitalförsäkring skapa problem för bolaget och de övriga ägarna.

Budpliktsreglerna skyddar normalt minoritetsaktieägarna och ger dessa en möjlighet att lämna bolaget vid huvudägarskiften. En kontrollägare ska inte kunna svälta ut minoriteten och därigenom kunna komma över aktieposter billigt.

Vem ska tvingas lägga ett budpliktsbud om ägandet överstiger 30 procent – den eller de som indirekt äger aktierna via försäkringen eller försäkringsbolaget? Den indirekta aktieägaren kommer undan genom att peka på att ägandet inte ligger hos honom eller henne. Men ansvaret faller inte heller på försäkringsbolaget. Aktiemarknadsnämnden har i ett utlåtande gett Avanza Pension (2006:51) dispens från budplikten, med motiveringen att kontrollägarskifte ej skett eftersom Avanza inte utövar rösträtt för aktierna. Minoritetsskyddet löser inte ut, vilket måste ifrågasättas. Övriga aktieägare blir sittande med en allt mindre likvid aktie. Majoritetsägaren vill varken ta ägaransvar eller ge de övriga aktieägarna möjlighet att sälja. Minoriteten sitter med Svarte Petter.

Att ändra ägarbilden genom att köpa bort aktier från marknaden och registrera dem som ägda av ett försäkringsbolag som inte röstar för dem kan bli ett sätt för en ägare att indirekt nå kontroll över ett bolag. [Detta kan jämföras med återköpta aktier som ligger hos bolaget självt, med den skillnaden att här finns inget hinder för att köpa mer än 10 procent av aktierna (som det gör vid återköp.)]

Löser Allemanskontot problemet?

För att förenkla sparandet har Aktiespararna lanserat ett förslag till allemanskonto. Kontot innebär inte ett intrång i äganderätten på det sätt som kapitalförsäkringen gör och leder inte heller till försämrat förtroende för aktiemarknaden.

Sparare i Allemanskontot föreslås, till skillnad mot vad som gäller för kapitalförsäkringar, äga sina aktier, och de kan därmed fortsätta att påverka företagen genom att besöka bolagens stämmor och rösta för sina aktier. Samtidigt kan de inte ”gömma” aktieinnehav på Allemanskontot, eftersom ägandet redovisas öppet på samma sätt som på ett värdepapperskonto.

Allemanskontot har tagits emot väl av Finansdepartementet, och Aktiespararna hoppas att det snart kan bli genomfört – inte för att avskaffa kapitalförsäkringar som sparform, för de behövs, utan för att erbjuda ett komplement till dagens försäkrings- och depåsparande. Eftersom Allemanskontot inte är tänkt att ersätta kapitalförsäkringen undanröjer det inte de problem som orsakas av kapitalförsäkringen. Kontot skapar inte den typ av missförhållanden som kapitalförsäkringen orsakar men stoppar inte heller de negativa effekterna av kapitalförsäkringen.

Snabba åtgärder krävs


För att kapitalförsäkringar inte ska kullkasta skyddsregelverket måste man komma till rätta med de ovan redovisade olägenheterna. Finansdepartementet bör därför se över regelverket så att ingen ska kunna gömma aktieinnehav eller undgå flaggningsskyldighet genom en kapitalförsäkring. En insiderregi-strerad persons innehav bör registreras och flaggas för, oavsett om innehavet finns i en depå, på ett värdepapperskonto eller i en kapitalförsäkring.

För att budpliktsreglerna alls ska vara tillämpliga och gälla på lika villkor för alla ägare, oavsett vilken ägande-plattform de valt, måste ägandet via kapitalförsäkring genomlysas. Indirekt ägande genom en kapitalförsäkring måste räknas ihop med eventuellt direktägande placerat på VP-konton och i depåer.

Det fanns en tid då fondbolagen kunde undgå ägaransvar, men den tiden är sedan länge förbi. Inte heller försäkringsbolagen kan långsiktigt undandra sig ett ägaransvar så länge de står som ägare till försäkringstagarens aktier och så länge rätten att äga och utöva rösträtt undanhålls investeraren, det vill säga kapitalförsäkringstagaren.

I väntan på ett förtydligande av reglerna från lagstiftarens sida måste försäkringsbolagen bekänna färg vid införsäljningen av kapitalförsäkring och informera försäkringstagaren om sin ovilja till tjänstgöring avseende ägarstyrning och om vilka effekter detta kan få för bolaget och förtroendet för aktiemarknaden. De som överblickar aktiemarknaden har insett vilka problem kapitalförsäkringen orsakar. Men även den vanlige spararen måste få reda på vilka följderna blir.

Det övergripande ansvaret för att de sparandeformer som erbjuds i landet står i paritet med övriga lagar och regelverk (som till exempel budreglerna) och inte skadar bolagen och förtroendet för aktiemarknaden ligger hos regeringen. Aktiespararna ålägger därför regeringen att skyndsammast finna en lösning i syfte att värna sparandemiljön.

FAKTA

 

Budplikt

Budplikt uppstår när någon, ensam eller tillsammans med en närstående, förvärvar aktier i ett bolag som gör att han eller hon blir ägare till motsvarande minst 30 procent av rösterna eller mer i ett börsbolag. När budplikt uppstår måste den som är budpliktsskyldig omedelbart offentliggöra storleken på aktieinnehavet och inom fyra veckor därefter lämna ett offentligt uppköpserbjudande.

Flaggningsregler

Aktieägare ska anmäla större innehavsförändringar till Finansinspektionen, som offentliggör och lagrar dessa så kallade flaggningsmeddelanden. Flaggningsanmälan ska göras när en aktieägare förvärvar eller avyttrar aktier i ett börsbolag och därmed uppnår eller passerar (endera över- eller underskrider) 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50, 66 2/3 eller 90 procent av röstetalet eller antalet aktier i bolaget.

Insynsregistret

Personer med insynsställning i företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm och NGM är skyldiga att rapportera sina aktieinnehav till Finansinspektionens insynsregister.

Kapitalförsäkring

Kapitalförsäkringens ägare äger i juridisk mening endast försäkringen och inte de tillgångar som finns i denna. De inneliggande värdepapperen ägs av försäkringsbolaget. Den som äger aktier indirekt genom en kapitalförsäkring har inte rätt att rösta för dessa aktier. Huruvida försäkringsbolaget röstar för innehavet eller inte anges i respektive bolags ägarpolitik.

 

 
 
ANNONSER

Kommentarer

  1. Edvard No 22009-08-25 21.57

    Mycket bra artikel och detta är något som borde diskuteras mer.
    Jag tillhör de som skulle vilja förvalta mina pensionspengar som aktier och inte som fonder. Jag skulle också i det läget vilja ha makten, dvs ha möjligheten att själv rösta på bolagsstämman.
    Jämför man en kapitalförsäkring med vanligt aktieägande så får man idag betala för mycket för att ha makten över sina bolag. Jag har själv en kapitalförsäkring i Avanza och det ger utmärkta möjligheter att kombinera längre affärer med korta klipp. Dessutom slipper man deklarera varje försäljning och i slutändan tror jag alla tjänar på det. Mindre fel och kanske flyttar en del hem sina aktier från ljusskygga depåer utomlands. Det var också intressant och höra att insiders kan handla via kapitalförsäkringar och kringgå lagstiftningen.
    Nå mitt förslag blir att alla depå-ägare av kapitalförsäkringar, IPS-depåer och andra försäkringsdepåer skall ha möjlighet att själv utöva röstning på bolagstämmor. Man borde kanske döpa om kapitalförsäkring till aktieägardepå och beskatta den på samma sätt.
    • arne westesson2009-09-08 08.55

      Det är många bra kritiska synpunkter som kommer fram i artikeln.Informationen att man inte äger aktier i en kapitalförsäkring har inte gått fram.Läser man aktieinvest broschyr saknar man info om just ägandet och det är likadant för andra förvaltare.I en del årsredovisningar finns om uppgifter om styrelseledamöters aktieägande via kapitalförsäkring.Helt fel.
      Vilka gynnas av kapitalförsäkring?Ja de som gör många korta affärer.Är det något aktiespararna skall uppmuntra?Nej.Kapitalförsäkring behövs inte.Inte heller allemanskonto.Det är bättre att satsa på att sänka skatten på kapitalvinster (och ränteavdraget) i första steget till 22% som reavinsten på fastigheter och så småningom till en ännu lägre nivå.Det måste finnas ett samspel på skatt mellan löneinkomster och kapitalinkomster.
      Arne Westesson