Saab har tre affärsområden för sina produkter och system. Marknadsföring och försäljning utanför Sverige sker inom Saab International. De ungefär jämnstora affärsområdena har fredliga namn. Ändå avsåg 82 procent av försäljningen i fjol försvarsmarknaden, något mer än året före.
En märkeshändelse i fjol var att utlandsförsäljningen svarade för 56 procent av intäkterna, och för första gången passerade utlandsintäkterna dem från Sverige. Merparten av försäljningen sker inom EU och i länder som Australien och USA. Debatten om svensk vapenexport är inte längre särskilt livaktig, och framöver kommer utlandsandelen att växa kraftigt. I orderboken avser 75 procent utlandsmarknaderna.
Affärsområdet Försvars- och säkerhetslösningar är inriktat på lednings- och kommunikationssystem, huvudsakligen för militärt bruk, det vill säga bland annat strids- och eldledningssystem såväl för markstridskrafter som för flotta och flyg.
System och produkter inbegriper klassiker från Bofors, som granatgeväret Carl Gustaf och pansarskotten. Här finns även beväpning (robotar) för flotta och flyg, produkter för telekrigföring, masker-ingsnät, obemannade undervattensfarkoster och delsystem för satelliter.
Affärsområdet Flygsystem domineras av Gripenprogrammet, men här finns även civila leveranser av komponenter och delsystem till europeiska Airbus och amerikanska Boeing liksom medverkan i Neuronprojektet (obemannat plan).
Inom Flygsystem finns också resterna av Saabs civilflygsprogram. Det är en flotta på drygt 200 regionalflygplan av typ Saab 340/2000 som ägs av Saab för uthyrning. Totalt finns över 400 sådana plan i drift världen över. Saabs plan hyrs ut på långfristiga kontrakt, med garanterade hyresintäkter. Uthyrningsflottan redovisas som en resultatmässig nollaffär, men troligen gör Saab en hacka på reservdelar och underhåll.
Till skillnad från föregångarna Tunnan, Lansen och Draken gick Viggen aldrig på export. Det sista Viggenplanet togs ur tjänst förra året. Flygvapnet i Sverige har beställt 204 exemplar av efterföljaren Gripen, och 28 plan har sålts till Syd-afrika. Den svenska beställningen överstiger dock behovet. I affärer som gjorts med Tjeckien och Ungern handlar det om 14 plan vardera som hyrs ut av FMV (Försvarets materielverk) efter att ha anpassats av Saab.
Det svenska Flygvapnet har fem divisioner Gripen, med tillsammans cirka 150 plan. Slutleverans till Flygvapnet är planerad till 2007. Därefter återstår delar av ordern från Sydafrika. Tiden för Saab och Sverige som tillverkare av stridsflygplan kan alltså vara på väg att rinna ut.
Exportpotentialen är dock inte uttömd. Gripensystemet bedöms vara så anpassningsbart – bland annat när det gäller uppgradering av programvaror – att det ska kunna vara fullt modernt i ytterligare ett 30-tal år. Saab siktar på en global marknadsandel på 10 procent i kommande jämförbara flygplansaffärer, vilket i så fall skulle handla om ytterligare omkring 200 plan, det vill säga ungefär lika många som redan byggts. Realistiskt? Svårt att bedöma. Denna typ av storaffärer kompliceras av motköpskrav och politiska avgöranden.
En svensk efterföljare till Gripen är inte aktuell. Den utvecklingskompetens som behövs för modifieringar av Gripen är ändå säkerställd genom att Saab/Sverige deltar i det av Dassault/Frankrike initierade projektet Neuron – en obemannad, vapenbärande flygfarkost med planerad första flygning av en så kallad demonstrator 2010. FMV anslog i fjol 750 miljoner kronor till projektet, vilket finansierar Saabs del av utvecklingsarbetet under en tid. Ytterligare insatser kommer dock att krävas längre fram. Saabs andel i Neuron är cirka 20 procent.
Saabs kostnader för forskning och utveckling (FoU) blev i fjol 552 miljoner kronor, mindre än 3 procent av omsättningen trots att Saab är mycket utvecklingsintensivt. Denna låga andel förklaras av att huvuddelen av försvarsforskningen görs på uppdrag av kunderna, som betalar löpande. 2005 täckte kunderna direkt 2,8 miljarder kronor av Saabs utgifter för forskning och utveckling. De totala utgifterna på området motsvarade därmed 19 procent av omsättningen, ett mycket högt tal jämfört med andra branschers.
Saabs mål är att växa organiskt med 5 procent per år och att hålla rörelsemarginalen på 10 procent. I fjol ökade bolagets försäljning med 8 procent, varav förvärvet av sydafrikanska Grintek bidrog med 2 procentenheter, och resten var organisk tillväxt. Rörelsemarginalen tyngdes av strukturkostnader till följd av personalminskningar och effektiviseringar. Därtill gjordes en förlustreservering, efter att utvecklingen av ett helikopterledningssystem till det svenska försvaret kraftigt hade försenats.
Försäljningen har under ett par år legat högre än orderingången. Därför krympte orderboken i fjol med 1 miljard kronor, till 42 miljarder kronor, motsvarande ungefär två års försäljning. Eftersom nya order kan komma att handla om mycket stora belopp kan detta emellertid vara tillfälligt.
Ett sådant exempel är en villkorad order förra året från Pakistan på ett luftburet övervakningssystem. Ordersumman för Saabs del är omkring 5,5 miljarder kronor (och för Ericsson cirka 3 miljarder kronor). Kontraktet är dock kontroversiellt på grund av att Pakistan, i likhet med en annan Saabkund, Indien, är en kärnvapenmakt.
Gränsen mellan försvarsmateriel och civilförsvar blir för övrigt allt suddigare. Till detta bidrar att terroristhoten snarare har kommit att riktas mot civila mål än mot militära. Hoten kommer dessutom allt oftare inom länderna än utifrån. I Paki-stan skulle ett övervakningssystem ha kunnat bidra vid räddningsarbetet i samband med fjolårets kraftiga jordbävningar. Att kontraktet med Pakistan godkänns i år är därför ingen vild gissning.
Enligt Saabs egen prognos ska bolagets omsättning öka med nära 10 procent i år och rörelsemarginalen nå målet 10 procent, rensat från strukturkostnader på omkring 250 miljoner kronor. Det finns inte skäl, anser Aktiespararen, att tvivla på den bedömningen. I Saabs balansräkning finns sedan tidigare stora avsättningar och reserveringar som snarare är tilltagna i överkant än i underkant. Om detta stämmer kan målet för rörelsemarginalen komma att överträffas.
Finansiellt står Saab starkt. Verksam-heten finansieras i stor utsträckning genom förskott från kunder. Lånen är små, och nettokassan uppgår till 3,2 miljarder kronor, eller nära 30 kronor per aktie. Därtill är nettot från uthyrningen lika stort.
Utdelningspolitiken innebär att 20–40 procent av vinsten ska delas ut. För 2005 blev andelen 37 procent. Behålls denna andel ograverad blir utdelningen 4,50 kronor för 2006, men med hänsyn till de starka finanserna är det fullt tänkbart med större överföringar än så till aktieägarna.
För höjd utdelning framöver talar också möjligheten till ett rejält vinstlyft nästa år. Med en tillväxt i linje med målet och med strukturkostnader tagna bör vinsten per aktie kunna öka till 14,50 kronor.
Saabaktien har stigit med omkring 40 procent, från 130 kronor i höstas, men den har likväl bara samma p/e-tal som, eller lägre än, flera andra verkstadsaktier. Eftersom osäkerheten i utsikterna på lite längre sikt är stor är dock en viss rabatt på aktien rimlig.
Börstemperatur
Ledning: 3
Tillväxtpotential: 3
Utdelningspolitik: 3
Lönsamhet: 3
Trygg placering: 3
Tre åsikter
Aktiespararen anser att Saab är inne i en stark period då nya, stora beställningar kan komma att lyfta aktien. En kurs på 180–200 kronor är rimlig. Behåll.
+ Crédit Suisse anser att utsikterna för försäljningen 2006 och 2007 samt lägre strukturkostnader bör kunna ge högre resultat. Riktkurs: 200 kronor. Aktien bedöms gå bättre än index.
+ Danske Bank anser att Saab bör kunna infria sin prognos om en försäljningsökning med nära 10 procent i år. Riktkursen sätts till 205 kronor. Köp.
Saab i siffror (miljoner kronor)
|
2004 |
2005 |
P 2006 |
| Försäljning |
17 848 |
19 314 |
21 150 |
| tillväxt, procent |
3,5 |
8,2 |
9,5 |
| Kostnad sålda varor |
–13 596 |
–15 003 |
–16 500 |
| Bruttovinst |
4 252 |
4 311 |
4 650 |
| bruttomarginal, procent |
24 |
22 |
22 |
| Rörelsekostnader |
–2 056 |
–2 088 |
–2 300 |
| Strukturkostnader |
–183 |
–321 |
–250 |
| Förlustreserveringar |
–160 |
–250 |
–100 |
| Rörelseresultat |
1 853 |
1 652 |
2 000 |
| rörelsemarginal, procent |
10,4 |
8,6 |
9,5 |
| d:o exkl. strukturkostn. |
11,4 |
10,2 |
10,6 |
| Finansnetto |
–141 |
–101 |
–100 |
| Resultat före skatt |
1 712 |
1 551 |
1 900 |
| Skatt |
–402 |
–352 |
–526 |
| Minoritet |
–35 |
–10 |
–10 |
| Resultat efter skatt |
1 275 |
1 189 |
1 364 |
| Vinst per aktie, kronor |
11,78 |
10,89 |
12,50 |
| P/e-tal (kurs 185 kronor) |
|
17 |
15 |
| Utdelningm, kronor |
3,75 |
4,00 |
4,50 |
| Direktavkastning, procent |
|
2,2 |
2,4
|
| Soliditet, procent |
29 |
31 |
33
|
| Eget kapital per aktie, kronor |
75 |
84 |
93 |
|
|
|
|
DAG ROLANDER
