Med bankaktier är det annorlunda men teoretiskt lika lätt. Här gäller det bara att man väger framtidsutsikter mot risker och väljer den bank som, med beaktande av egen tolerans för risk, kommer ut bäst. I praktiken är det nu svårt, för att inte säga omöjligt, att externt bedöma vilka risker bankerna tar och vilken intjäningsförmåga de har på kortare och längre sikt.
För ett drygt år sedan föreföll det lättare. Då var Swedbank och SEB stjärnor, eftersom Baltikum och Östeuropa både generellt och självklart erbjöd en stor tillväxtpotential. Nordea, liksom Handelsbanken, var i huvudsak fast i välutvecklade och därför potentialfattiga Norden, även om båda hade gjort små avstickare i andra riktningar, Handelsbanken till Storbritannien.
I dag spekuleras det i att förluster i Baltikum kan ta Swedbank utför stupet och SEB till trappan av fattighuset. Båda värderas som om det låg stor sanning i sådana påståenden. Swedbank är den enda av storbankerna som kan uppvisa vinsttillväxt hittills i år, men aktien värderas lägst av alla mätt med P/E-tal, i nuläget runt 3.
Förtroendet för en bank och dess ledning har under hösten visat sig avgörande för prissättningen på bankens aktier och i vissa fall för bankens överlevnad. I amerikanska Lehman Brothers fall räckte inte förtroendet, och aktien blev värdelös trots ett hyggligt bokfört eget kapital.
Det osäkra konjunkturförloppet påverkar vinstprognoserna, som i tillägg, när det gäller vinst per aktie, kompliceras av att förtroendeingivande nyemissioner kan krävas av dem som finansierar bankerna eller av myndigheterna genom mer strikta regelverk. Vi vet inte säkert hur många aktier som finns nästa år. Det är ett skäl till att aktierna handlas under eget kapital per aktie, som tidigare ansågs fungera som en lägsta nivå – givet att förtroendet inte hade blåsts bort.
Störst kurspotential har i dag Swedbank, eftersom aktien har fallit brantast, med intjäningen så här långt intakt på dryga 20 kronor i år och 15 kronor nästa år och eftersom banken pekas ut som en uppköpskandidat. Trots detta gör Swedbank nu en nyemission, och Baltikum är aktiens akilleshäl inför 2009. Stor potential men svårbedömd risk, således.
SEB, liksom Nordea, anses vara mer konservativ i sin redovisning än Swedbank och ska därför ha bättre kvalitet på sina vinster. Dessa är nog så goda, omkring 14 kronor i år och någon krona lägre nästa år. Men SEB har en obligationsportfölj som spökar och är näst störst i Baltikum efter Swedbank.
Handelsbanken, som anses ha lägst risk i sin kreditportfölj av alla svenska banker, väntas tjäna 16 kronor per aktie i år, liksom nästa år. Aktien värderas högst i sektorn, och banken har hög svansföring. Men det är inte på förhand givet att Handelsbanken är i så mycket bättre skick än övriga banker denna gång.
Nordeaaktien är något av ett gyllene snitt. Värderingen, som vid kurs 65 kronor ger ett P/E-tal på 6 räknat på 2008 års vinst, drygt 8 på en konservativ uppskattning för 2009 och under eget kapital per aktie, är tillräckligt långt under Handelsbankens för att medge en kurspotential på uppemot 50 procent, samtidigt som riktigt otäcka risker så här långt inte identifierats. Med upprepad utdelning blir direktavkastningen runt 7 procent.
Men att välja bankaktie är en sämre idé än att välja bank. Ett gyllene snitt av bättre sort än Nordea är att fördela ett belopp jämnt över de fyra aktierna. Denna strategi sprider riskerna, vilket är särskilt viktigt på börsen i dag, utan att ge avkall på kurspotential. Någon bankgaranti på att potentialen 50 procent till begränsad risk är rätt gissad ges dock inte.
