Direkt till innehållet ?

Norden: Statoil bakom vinstlyft

Merparten av de nordiska storbolagen hade även under andra kvartalet en något fallande vinsttrend. Däremot lyfte vinsten i energisektorn kraftigt, vilket drog upp totalvinsten markant. Bakom lyftet står den norska bjässen Statoil Hydro.

Bli medlem i Aktiespararna

  • Förmåner värda 7639 kronor
  • Medlemskap endast 495 kronor
Läs mer

Vinsterna i de flesta nordiska storbolagen faller. Ändå steg den nordiska totalvins-ten före skatt med hela 12 procent under andra kvartalet (mot +7 procent förra kvartalet). Detta berodde helt på den norska bjässen Statoil Hydro, som svarade för ungefär en fjärdedel av den samlade nordiska vinsten. Utan denna gigant hade vinsterna fallit med 4 procent (–13 procent förra kvartalet), vilket trots allt är en ganska marginell nedgång .

Vinsten vi mäter är omräknad till svenska kronor och summerad för 153 storbolag i analysfirman SIX Market Estimates (SME:s) population. Mäter vi mediantillväxten får vi i stället en vinstnedgång på 1 procent (minus 2 procent förra kvartalet). Detta tyder på en svagt fallande vinst för merparten av bolagen utan någon större dramatik.

Bryter vi ned utvecklingen i topp- och bottenbolag kan konstateras att de fem bolagen med starkast vinsttillväxt ökade vinsten med motsvarande 56 miljarder kronor, varav Statoil Hydro svarade för 39 miljarder. Förra kvartalet var motsvarande tal 36 miljarder kronor, varav Statoil Hydro svarade för 22. Bolagen med störst ökning därutöver under andra kvartalet var A.P. Møller-Mærsk (energi, rederi) med 8,1 miljarder, Yara (gödselmedel) med 4,6 miljarder, UPM-Kymmene (skog, papper) 2,2 miljarder och ABB, med en ökning på 1,9 miljarder kronor.

De fem bolagen med störst vinstnedgång svarade för ett fall på 25 miljarder kronor, mot förra kvartalets 15 miljarder. Här låg Nokia i botten, med ett fall på 8,9 miljarder kronor, följt av Ericsson med –6,4 miljarder, Outokumpu (metaller) med –4,5, Norsk Hydro (aluminium) med –3,0 miljarder och den isländska banken Kaupthing, med ett vinstfall på motsvarande 2,4 miljarder svenska kronor.

Granskar vi avvikelsen mot analytikernas prognoser, insamlade av SME, kan konstateras att totalvinsten i Norden faktiskt översteg analytikernas prognoser med 1,9 procentenheter. Medianvärdet för prognosavvikelsen var dock noll, samma som förra kvartalet, vilket visar att de flesta bolag lever upp till förväntningarna.

Värderingen i Norden har fallit kraftigt det senaste året, vilket innebär att aktiekurserna har fallit väsentligt snabbare än vinstprognoserna. Sedan årsskiftet har 2008 års vinstprognoser skrivits ned med 2 procent. I förhållande till kursfallen på den nordiska börsen, kring 20 procent, framstår de nedskrivna prognoserna som synnerligen marginella. Emellertid är det stora skillnader mellan länderna. För svenska bolag har analytikerna reviderat ned vinsten med ungefär 10 procent, medan nedrevideringen för danska och finska bolag ligger kring 7 procent. För norska bolag har dock en uppskrivning skett, med 25 procent, vilket helt får tillskrivas Statoil Hydro.

Den sammanlagda nordiska vinsten för 2008/2009 värderas nu till drygt 9 gånger, väsentligt lägre än vid toppen i april 2007 på 15,4. Medianvärdet för P/E-talet för de tio senaste åren ligger på 17. Värderingen är låg också jämfört med både ränte- och inflationsnivån, trots att båda har stigit det senaste året. Onekligen börjar börsvärderingen se mycket lockande ut.

Energisektorn är den överlägset viktigaste nordiska sektorn, mätt som vinst före skatt. Hela 37 procent av kvartalsvinsten ligger här, följd av finanssektorn med 13 procent och verkstad med 12 procent. Därefter följer basindustrin, hälsovårdssektorn och konsumentföretagen med 7–8 procent vardera, följda av byggsektorn med 3 procent. Övriga sektorer svarade sammantaget för 1 procent.

Energisektorn ökade kvartalsvinsten med hela 86 procent i årstakt (föregående kvartal 42 procent) tack vare Statoil Hydro. P/E-talet för sektorn ligger på 9 för 2008, oförändrat från förra kvartalet och i linje med börsgenomsnittet. Bjässen Statoil Hydro ligger på 6.

Finanssektorn minskade vinsten för fjärde kvartalet i rad. Fallet blev 17 procent, något mindre än förra kvartalets minus 30 procent. P/E-talet ligger på 9, men det speglar en mindre panikartad inställning till finanssektorns vinstutveckling.

Verkstadssektorn hade en fortsatt bra utveckling, och vinstökningen blev 20 procent. ABB är den största bidragsgivaren därtill, med en tredjedel. P/E-talet ligger på 9.

Telekom (operatörer och utrustningsleverantörer) minskade vinsten med 30 procent, mot en ökning med 6 procent förra kvartalet. Ericsson och Nokia drog ned, medan operatörerna ökade. P/E-talet ligger på 12, högre än förra kvartalets 11.

Basindustri (skog, metall, rederier) minskade vinsten med 12 procent, jämfört med –24 procent förra kvartalet, delvis beroende på fortsatta omstruktureringskostnader. P/E-talet ligger på 7, lägst av alla. Förväntningarna på en snabb omsvängning i vinsten är alltså låga.

Hälsovårdssektorns vinst domineras av Astra Zeneca, med runt 60 procent av totalvinsten. Vinsten föll med 8 procent, mot ett fall på 5 procent förra kvartalet. Merparten av bolagen går hyggligt. Astra Zeneca visade en oförändrad vinst, efter tre kvartal med vinstfall. P/E-talet ligger på 13, bland de högsta, vilket speglar en förnyad optimism hos placerarna.

Konsumentgruppen ökade sin vinst med 8 procent, mot 12 procent förra kvartalet, beroende på en stark utveckling i några större bolag. P/E-talet är 11.

Byggsektorns företag sänkte vinsten med 8 procent, jämfört med en uppgång på hela 29 procent förra kvartalet (mest tack vare Kone), och trenden är alltså svag för huvuddelen av bolagen. P/E-talet ligger kvar på rekordlåga 7, vilket speglar en stor rädsla hos placerarna för sektorn.

Slutsats – inte alarmerande
Vinstfallet för merparten av de nordiska storbolagen är ganska marginellt, samtidigt som energisektorn bidrar till att totalvinsten stiger. Det är en ganska positiv bild – i förhållande till den konjunkturosäkerhet som råder. Dessutom lyckas medelbolaget motsvara analytikernas prognoser, vilket är positivt. Emellertid brukar alltid andra halvan av året bjuda på både omstruktureringskostnader och nedskrivningar, varför det finns en del svårbemästrade effekter att ta hänsyn till framöver. Så här långt är vinstutvecklingen dock inte alarmerande.

Peter Malmqvist

 

 
 
ANNONSER