Å andra sidan ska dagens kursnivåer kunna klara en del dåliga nyheter utan att vi ska behöva se några stora kursras. Börsaktier i allmänhet känns inte jättebilliga. Å andra sidan är det svårt att i ett värderingsperspektiv argumentera för att det skulle vara säljläge.
I ett sådant här läge sjunker aktiviteten, och aktörerna på börsen försöker invänta olika typer av signaler för att lättare kunna avgöra i vilken riktning nästa rörelse kommer att gå. Ändå kan en del nyheter få ganska stor överraskningseffekt. Ett exempel under den senaste månaden är de olika signaler som kommit om att Kinas tillväxt kan vara på väg att bromsa in.
Det började med att myndigheterna skrev ned tillväxtprognosen något till 7,5 procent. Tillsammans med ökad osäkerhet om Grekland fick nyheten börsindex att falla med 4 procent under ett par dagar i början av mars.
Därefter har det kommit signaler om minskad efterfrågan på järnmalm från Kina, vilket tyder på att investeringarna i ekonomin sker i lugnare takt. Nyligen kom ett preliminärt inköpschefsindex som också sände signaler om en försvagad utveckling för Kinas ekonomi.
Hur det än ligger till med utvecklingen i Kina räcker det med bara misstanken om att ekonomin växer långsammare för att oron på börsen ska öka. Världsekonomin är i dag beroende av Kina på ett helt annorlunda sätt än för bara tio år sedan. Många svenska börsföretag, inte minst inom verkstadsindustrin, är dessutom direkt involverade i Kina på ett sätt som gör att verksamheten tydligt påverkas om det skulle bli ett litet större hack i den kinesiska tillväxtkurvan. Jag tror samtidigt inte att en tids försvagad konjunktur i Kina är tillräckligt för att skapa en större sättning på världens börser.
Ett annat tema det pratats mycket om den senaste månaden är oljepriset. Flera olika beräkningar har publicerats om vilka effekter ett oljepris på en viss nivå kan få för BNP-tillväxten i olika länder. Gemensamt för alla dessa analyser är att osäkerheten är stor och att det finns många faktorer som är svåra att väga in. En viktig fråga är naturligtvis hur länge ett högt oljepris kan väntas bestå samt hur konsumenterna kan väntas bete sig. För Sveriges del är ett viktigt konstaterande att oljeberoendet numera är betydligt lägre än vad det var på 1970-talet, då kraftiga prisuppgångar ledde till flera recessioner.
Min bedömning är att ett oljepris på dagens nivå knappast är något stort hot mot vare sig konjunktur eller börs. Samtidigt är det viktigt att man håller oljepriset under uppsikt. Tillsammans med en del andra ogynnsamma faktorer kan ett prisryck skapa turbulens på marknaden.
Annars ligger mycket av ansvaret för utvecklingen på olika marknader just nu på centralbankerna. I USA fortsätter Federal Reserve med sin mycket lätta penningpolitik, och det spekuleras också en del om huruvida banken tänker pumpa ut ny likviditet i marknaden genom att dra i gång ännu ett stimulanspaket (ett så kallat QE 3).
I Europa har ECB:s treåriga utlåningsfaciliteter till bankerna säkert bidragit en hel del till att minska stressen i banksystemet, med lägre interbankräntor som följd. ECB:s aktiviteter har också bidragit till att hålla nere statsobligationsräntorna i till exempel Spanien. Det senare är mycket viktigt, eftersom just Spanien kan bli den riktigt stora huvudvärken inom euroområdet. Samtidigt gäller det att man är mycket vaksam på det relativa lugn som tycks råda på marknaderna för närvarande och som har skapats av penningpolitisk dopning.
De senaste veckornas statistik ger dessutom en antydan om att ekonomin, som såg ut att stabiliseras, kan vara på väg nedåt igen. En signal om detta är det preliminära inköpschefsindexet för euroområdet, som när det släpptes i mitten av mars visade sig vara något svagare än väntat.
Om det blivit några tydliga effekter i företagen av högre oljepris, svagare efterfrågan i Kina, ett trögt Europa eller något annat får vi snart veta när vårens kvartalsrapporter presenteras. I de fall avvikelsen mot förväntningarna blir stor kan det vara aktuellt för företagen att varna för lägre vinster än väntat. Sådana varningar brukar komma någon vecka in på det nya kvartalet, i samband med att preliminära siffror för det nyss avslutade kvartalet har sammanställts.
Vi är nu också mitt inne i vårens stämmosäsong. Det innebär samtidigt att vinterns jakt på aktier med hög direktavkastning snart är över. Det kan minska intresset under en tid för de mest högavkastande aktierna. Å andra sidan faller kursen på många aktier en del i och med att utdelningarna har avskiljts, vilket gör aktierna synbart mer lockande.
Med utdelningarna på kontot finns dessutom många aktieägare, inte minst institutioner, som sitter på kapital som ska återinvesteras på aktiemarknaden. Detta skapar en efterfrågan som hjälper till att hålla kurserna uppe.
