Sommaren har varit händelserik. Juni inleddes med turbulens inför det grekiska nyvalet. Samtidigt växte problemen i Spanien, och osäkerheten steg inför det viktiga EU-toppmötet i slutet av månaden. Utvecklingen har blivit ungefär så bra som marknaden kunnat hoppas.
Grekland fick en koalitions-regering som vill försöka hantera landets utmaningar och hålla kvar landet i eurosamarbetet. Ett stödpaket har arbetats fram till de krisdrabbade spanska bankerna, och när EU-ledarna träffades togs flera beslut som kan bidra till att långsiktigt hitta en lösning på krisen.
Händelserna har gjort att börsen gått bra under sommaren. Sedan årets bottennoteringar i början av juni har svenska aktier stigit med närmare 15 procent. Amerikanska aktier har under samma period stigit med uppemot 10 procent.
Uppgången har fått stöd av att halvårsrapporterna i det stora hela visade bra resultat. Vinsterna låg i och för sig i en del fall i underkant av förväntningarna. Samtidigt såg orderingången bra ut i många företag, vilket lovar gott inför hösten och tredje kvartalets rapporter. Särskilt viktigt var att samtliga svenska storbanker överträffade marknadens förväntningar.
Förhoppningar har under sommaren också vuxit om att centralbanker på båda sidor om Atlanten kommer att genomföra nya åtgärder för att mildra krisen. I USA, till exempel, kan det bli aktuellt med en ny omgång så kallade kvantitativa lättnader, vilket i praktiken betyder att Federal Reserve (centralbanken ”Fed”) trycker nya pengar som ett sätt att försöka stimulera ekonomin. På marknaden finns förhoppningar om besked när Fed-chefen håller tal vid den årliga centralbankskonferensen i Jackson Hole den 31 augusti.
En komplicerande faktor i USA är presidentvalet i november. En del bedömare menar att centralbanken bör vara försiktig med åtgärder nära inpå ett val, eftersom det skulle kunna uppfattas som att banken försöker påverka utfallet. Stimulansåtgärder kan ju gynna president Obama.
Å andra sidan skulle nödvändigheten av kraftfulla åtgärder från centralbanken nära inpå ett val kunna skicka signaler om att den sittande Obamaadministrationen har misslyckats med sin ekonomiska politik. Det kan gynna utmanaren, Mitt Romney.
Politiska överväganden får dock inte ta överhanden på ett sätt som gör att Fed blir passivt i ett läge när banken måste agera. Därför kan vi nog räkna med att något händer i höst från Fed:s sida för att bidra till att få fart på USA:s ekonomi.
Den ekonomiska statistiken från USA har varit blandad under sommaren.
Inköpschefsindex har backat till nivåer som antyder att ekonomin står stilla. Samtidigt har statistiken för antalet nya jobb legat över marknadens, lågt ställda, förväntningar de två senaste månaderna.
I Europa skickade ECB-chefen Mario Draghi en tydlig signal i slutet av juli om att banken kommer att göra allt som står i dess makt för att bidra till en lösning på euro-krisen. Några exakta besked om vad detta innebär har inte kommit, men antagligen handlar det om att banken ökar utrymmet för att köpa statsobligationer från de krisdrabbade euroländerna.
Särskilt viktigt är det att försöka få ned de höga statsobligationsräntorna i Spanien och Italien. Ett datum att hålla reda på är den 6 september, då ECB håller sitt nästa direktionsmöte. Parallellt pågår den politiska processen för att långsiktigt komma till rätta med euroområdets svagheter.
Tittar vi på skuldkrisens påverkan på aktiemarknaden är det sannolikt att hösten kommer att se ut -ungefär som året gjort hittills. Någon slutlig lösning på krisen får vi inte se. I stället kommer tillfällig oro att uppstå från tid till annan. Där-emellan finns förutsättningar för en relativt stabil börsutveckling.
Huvudskälet till detta är att det fortsätter att gå ganska bra för många företag. Det finns ingen omedelbar risk för snabba och kraftiga vinstfall bland de svenska börsföretagen. Försäljningen till de delar av Europa som är värst utsatta är liten. I stället har bolagen skaffat sig en allt större exponering mot de länder som fortfarande växer.
Företagen har också byggt upp en motståndskraft mot sämre tider i form av starka finanser. Balansräkningarna ger dessutom utrymme för tillväxtskapande förvärv. Många företag har också byggt in en flexibilitet i verksamheten genom en större andel rörliga kostnader.
Det är alltid svårt att sia om hur läget ser ut om ett år. Men det finns trots allt hopp om att företagen kommer att tjäna tillräckligt med pengar även 2013 för att motivera den aktuella börsvärderingen. Ett möjligt orosmoln inför hösten är kronans styrka mot främst euron, som gör det svårare för svenska export-företag som konkurrerar med inte minst tyska företag. Samtidigt är USA-dollarn en viktig valuta, som stigit mot kronan det senaste året. Detta kan betyda att valutaeffekterna just nu är ne-utrala jämfört med i fjol.
En faktor som kan bidra till att öka intresset för aktier under hösten är de kommande utdelningarna. En stor del av aktierna i börsens lönsamma bolag har en direkt-avkastning som ligger en bra bit över den riskfria räntan.
