Under ett par veckor har det varit relativt tyst kring Grekland och Spanien. Det grekiska nyvalet för drygt en månad sedan, det spanska bankpaketet samt utfallet av EU-toppmötet i slutet av juni skapade ett visst andrum. Men under de senaste dagarna har skuldkrisen kommit tillbaka högt upp på nyhetsagendan.
Nya signaler tyder på att Grekland inte kommer att klara de krav som långivarna ställt på landet. Samtidigt kommer det att bli extremt svårt för den nyligen tillsatta regeringen att få igenom nya sparprogram och krisåtgärder. Sannolikheten har därför ökat ytterligare att det bara kommer att dröja några månader innan Grekland slutgiltigt måste lämna eurosamarbetet.
Kortsiktigt kommer det säkert att stöka till det en del på marknaden, men det är inte alls säkert att en så kallad Grexit behöver leda till något större allmänt kaos. Detta eftersom politiker, framför allt naturligtvis inom euroområdet samt centralbanker kommer att göra allt som står i deras makt för att just undvika ett okontrollerat krisförlopp.
En annan stor huvudvärk är Spanien. Under de senaste dagarna har oron växt kring det ekonomiska läget ute i de spanska regionerna. På många håll brottas regionpolitiker med stora ekonomiska underskott och möjligheten att på nationell nivå ställa upp med räddningspaket har minskat i takt med att Spaniens totalekonomi försämrats.
Sannolikt är det inte långt borta innan landet tvingas in i diskussioner med EU, IMF och Europeiska Centralbanken kring nya åtgärder för att stoppa den negativa spiral som landet är inne i. I första hand handlar det om att försöka hanka sig fram så gott det går med de stöd som Spaniens krisdrabbade banker har fått samt satt jobba vidare med besparingar för att få statsbudgeten i någorlunda balans. Det ska samtidigt inte uteslutas att betydligt mer drastiska grepp kommer att krävas.
Risken är därmed stor att det antingen kommer att dröja innan det klarnar kring situationen i Spanien och att den spanska krisen därmed kommer att ligga kvar som en våt filt över marknaden under ett bra tag framöver. Förloppet kan också snabbt gå mot att krisen i Spanien utlöser en mer akut marknadsoro.
Det enda något så när positiva som skuldkrisen i Europa lett till är nog att euron försvagats en hel del den senaste tiden. Det förbättrar euroländernas konkurrenskraft, vilket kommer att leda till positiva effekter i framför allt det tyska näringslivet. Ur ett svenskt perspektiv finns det samtidigt en baksida med detta i och med att svenska exportföretag med en starkare krona tappar en del i konkurrens mot företag inom euroområdet.
Parallellt med att eurokrisen ser ut att vara på väg in i ett nytt skede finns det ljusglimtar som bidrar till att hålla börsen uppe. En sådan positiv faktor är att börsföretagen generellt sett fortsätter att visa starka resultat. En hel del av de större svenska företagen har överträffat analytikernas förväntningar under sommarens rapportflod. Med reservation för att osäkerheten är stor tycks företagen också se med tillförsikt på framtiden. Det finns med andra ord inga tydliga alarmsignaler som varnar för att kraftiga efterfråge- och vinstfall finns bakom hörnet. Tvärtom redovisar många företag en överraskande stark orderingång. Det betyder att vinsterna även under tredje kvartalet kommer att ligga kvar på bra nivåer.
Chansen har därmed också ökat att vinstprognoserna för såväl 2012 som 2013 kommer att kunna infrias. Det ökar också sannolikheten för en bra börs under andra halvan av året.
För den som går in på börsen idag och är beredd att behålla sina aktier under något år erbjuder aktiemarknaden generellt sett mycket goda avkastningsmöjligheter jämfört med många andra placeringsalternativ. Det gäller även när hänsyn har tagits till risken.
Anders Haskel
Fristående börsanalytiker
