Låg värdering är inbakad i börskurserna

Tydliga ljuspunkter fortsätter att lysa med sin frånvaro. Innehållet i den senaste tidens ekonomiska nyhetsflöde måste snarare betraktas som gråmulet samtidigt som vi har sluppit de riktigt dåliga överraskningarna. Realistiskt sett kunde knappast valresultatet i Grekland bli särskilt mycket bättre ur ett finansmarknadsperspektiv. En ny regering är på plats och det finns förmodligen ett visst utrymme för att Grekland ska komma överens med sina långivare om smärre lättnader i villkoren för stödlånen. Det betyder också att chansen ökat för en tids politiskt lugn i Grekland och att marknaderna i stället kan fokusera på andra frågor.

Vid det här laget har marknadsaktörerna dessutom blivit ganska härdade. Möjligheterna att EU-ledarna ska komma fram till några tydliga beslut i samband med torsdagens och fredagens EU-toppmöte som får marknaden på klart bättre humör måste betraktas som små. Å andra sidan är risken begränsad att ett klent resultat från mötet utlöser en ny marknadsoro.

Med en skuldkris som fortsätter skapa stor osäkerhet och allmänt sett svag makrostatistik är huvudscenariot att vi får se en ganska tråkig börs den närmsta tiden utan tydlig färdriktning. Kursutvecklingen kan dessutom komma att präglas av avvaktan inför delårsrapporterna som börjar ramla in i mitten av juli. Parallellt kommer konjunkturstatistik att få en fortsatt stor betydelse för stämningsläget.
Under den senaste veckan har det kommit flera siffror som bekräftar den svaga konjunkturen. Preliminära inköpschefsindex för juni speglar föga förvånande att industrin har det fortsatt tufft inom euroområdet. Även i Kina är läget dystert, framför allt för exportindustrin. Det är antagligen en spegling av den svaga efterfrågan i Europa.

IFO-index som speglar näringslivsklimatet i Tyskland har i juni sjunkit till den lägsta nivån på två år. SKF:s vinstvarning nyligen bekräftar att läget för industrin försämrats under de senaste månaderna. Efterfrågan ser just nu ut att utvecklas svagare än vad många räknade med i början av året, vilket kan komma att avspeglas i sommarens halvårsrapporter.

Men allt är inte nattsvart. Oljepriset har stadigt rört sig nedåt. Jämfört med toppnoteringarna i början av året har priset på nordsjöolja fallit med ungefär 30 procent mätt i dollar. Det ger en viss ekonomisk stimulans, såväl ute i industrin som får lägre råvarukostnader, som bland konsumenterna som sparar en slant varje gång bilen ska tankas. Lägre energipris skapar med andra ord ett ökat konsumtionsutrymme som bidrar till att hålla uppe efterfrågan på andra varor och tjänster. I takt med att konjunkturen försvagas ökar också hoppet om att centralbanker runt om i världen ska vidta nya åtgärder för att stimulera ekonomin.

Värderingen är dessutom ett argument för att börsutvecklingen trots allt kan bli hyfsad framöver. Att enbart titta på analytikernas vinstprognoser kan i och för sig vara vanskligt i ett läge där efterfrågan viker och risken är stor för att prognoserna kan komma att behöva justeras ned. Samtidigt behöver inte sänkta prognoser slå särskilt hårt mot börskurserna i ett läge där marknaden kanske redan har diskonterat en svag utveckling och där de aktuella vinsterna redan är lågt värderade. I många fall handlas de stora svenska börsföretagen till p/e-tal runt tio vilket är lågt i ett historiskt perspektiv.

Dessutom måste värderingen ses i ljuset av ett lågt ränteläge som bidrar till att sänka avkastningskravet på aktier. Till det kommer att de svenska börsföretagen ligger på en hög utdelningsnivå. Eftersom balansräkningarna är starka med i många fall små eller obefintliga nettoskulder finns det goda förutsättningar för svenska börsbolag att fortsätta lämna generösa utdelningar. I många fall kan aktieägarna räkna med uthålliga direktavkastningar runt 5 procent eller högre, vilket med ett perspektiv som sträcker sig några år framåt gör börsen attraktiv.