Detta främst om man jämför med centrala och södra regionen där flertalet ekonomier reser sig långsamt från nuvarande stagnation eller recession, enligt senaste upplagan av SEB Eastern European Outlook.
I Baltikum bidrar växande inhemsk efterfrågan och en konkurrenskraftig export till att tillväxten når potentiell takt på cirka 4 procent per år. Tidigare värst krisdrabbade Lettland utvecklas jämnast och starkast av baltstaterna under perioden 2012-2014, förutspår SEB.
"De senaste årens stålbadspolitik i Baltikum har varit effektiv. Interndevalveringar och tuff budgetåtstramning har korrigerat tidigare obalanser i form av hög lönedriven inflation, extrema bytesbalansunderskott och stora offentliga budgetunderskott. Detta har återställt konkurrenskraften och bäddat för en fortsatt varaktig återhämtning i inhemsk efterfrågan", säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.
Länderna kan dock inte slå sig till ro.
"Risker har ånyo dykt upp med en redan relativt hög lönetillväxt i Estland och svällande bytesbalansunderskott i Litauen. Och hög arbetslöshet är kvarstående stora utmaningar för alla tre länder", fortsätter Mikael Johansson.
Beträffande tidtabellen för euro-medlemskap fortsätter SEB att förutspå att Lettland väl klarar Maastricht-kriterierna och därmed kan gå med i euron som planerat 2014.
"Litauen ligger något sämre till i ekonomisk konvergens än Lettland och därtill är den politiska osäkerheten större", uppger SEB som tror att den sittande regeringens mål om 2014 spricker och att Litauen troligen går med i eurozonen senare än 2015.
För Polen framstår tidigast 2016 som ett troligt måldatum framöver.
Detta främst om man jämför med centrala och södra regionen där flertalet ekonomier reser sig långsamt från nuvarande stagnation eller recession, enligt senaste upplagan av SEB Eastern European Outlook.
I Baltikum bidrar växande inhemsk efterfrågan och en konkurrenskraftig export till att tillväxten når potentiell takt på cirka 4 procent per år. Tidigare värst krisdrabbade Lettland utvecklas jämnast och starkast av baltstaterna under perioden 2012-2014, förutspår SEB.
"De senaste årens stålbadspolitik i Baltikum har varit effektiv. Interndevalveringar och tuff budgetåtstramning har korrigerat tidigare obalanser i form av hög lönedriven inflation, extrema bytesbalansunderskott och stora offentliga budgetunderskott.
Detta har återställt konkurrenskraften och bäddat för en fortsatt varaktig återhämtning i inhemsk efterfrågan", säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.
Länderna kan dock inte slå sig till ro.
"Risker har ånyo dykt upp med en redan relativt hög lönetillväxt i Estland och svällande bytesbalansunderskott i Litauen. Och hög arbetslöshet är kvarstående stora utmaningar för alla tre länder", fortsätter Mikael Johansson.
Beträffande tidtabellen för euro-medlemskap fortsätter SEB att förutspå att Lettland väl klarar Maastricht-kriterierna och därmed kan gå med i euron som planerat 2014.
"Litauen ligger något sämre till i ekonomisk konvergens än Lettland och därtill är den politiska osäkerheten större", uppger SEB som tror att den sittande regeringens mål om 2014 spricker och att Litauen troligen går med i eurozonen senare än 2015.
För Polen framstår tidigast 2016 som ett troligt måldatum framöver.
