Det kan vara dags för ett lite mer opti-mistiskt synsätt för aktiebörsen. Naturligtvis finns en lång rad problem kvar i världsekonomin som det tar tid att lösa. Samtidigt händer just nu en hel del positivt, som väcker hopp för framtiden.
Det kanske viktigaste är förra veckans beslut i Europeiska centralbankens (ECB) direktion att genomföra obegränsade köp av statsobligationer från de krisande euroländerna. Obligationsköpen är i och för sig villkorade av en hel del åtaganden från de länder som behöver hjälp, men sannolikt blir detta inte ett hinder i vägen. För-delarna med ECB:s obligationsköp är helt enkelt för stora för till exempel Spanien jämfört med alterna-tivet att landet inte skulle gå med på de villkor som ställs.
Om effekten blir den avsedda får de krisdrabbade länderna, under den period obligationsköpen pågår och håller nere räntorna, den tid de behöver för att hinna genomföra reformer som på längre sikt stabi-liserar ekonomin och återställer konkurrenskraften.
Samtidigt minskar risken för att Europa försvinner ned i en allt djupare recession. Förhoppningarna om att tillväxten snabbt ska ta fart ska i och för sig inte ställas särskilt högt, men det räcker med att hoppet om en ekonomisk stabilisering i euroområdet växer för att börserna ska få upp farten. Chansen har ökat för att olika stämningsindikatorer, som till exempel inköpschefsindex, inte kommer att falla ytterligare från dagens redan låga nivåer. I lägen där marknaden börjar skönja en botten för denna typ av statistik brukar börsen börja gå lite bättre.
Här måste samtidigt brasklappen kastas in om att ett par viktiga händelser hinner inträffa under de dagar som går från att denna krönika skrivs till dess tidningen når dig som läsare. I onsdags tog den tyska författningsdomstolen beslut om huruvida euroländernas stödfond ESM är förenlig med den tyska konstitutionen. Ett nej lär ha skapat en del oro på marknaden, i väntan på besked från politikerna om vilka nya alternativ som står till buds. Vid ett positivt besked bör det, å andra sidan, ha lett till en viss lättnad på marknaden.
Den andra betydande händelsen är det amerikanska centralbanks-mötet den 12/13 september. Inför mötet har förhoppningar knutits om att ett nytt stimulansprogram ska presenteras. Om ett sådant beslut uteblev eller uppfattas som urvattnat finns en uppenbar risk för besvikelse på marknaden.
Eurokrisen och den lågkonjunktur som stora delar av Europa drabbats av kommer att ligga högt på dagordningen under hösten, även om en del positivt hänt under sommaren. Flera möten ska avverkas med EU:s toppolitiker involverade. Osäkerheten om krisens fortsatta förlopp kommer från tid till annan att öka, men i huvudsak får vi se ett mönster där EU-systemet sakta rör sig framåt. I kombination med de åtgärder som redan är vidtagna kan det räcka för att hålla mark-naden lugn.
Antagligen kommer blickarna efterhand i allt högre grad att riktas mot USA. Ett skäl är naturligtvis presidentvalet den 6 november. Mycket talar för att det blir ett jämnt val, och den ekonomiska utvecklingen fram till valdagen får stor betydelse för utfallet.
Hur marknaden reagerar på en seger för den ena eller andra kandidaten är dock svårt att ge ett tydligt svar på. Möjligen är chanserna störst för att det blir en positiv marknadsreaktion om republikanen Mitt Romney vinner. Han har en något högre trovärdighet i ekonomiska frågor än Barack Obama. Dessutom lär det bli lättare för Romney med en republikansk majoritet i kongressen att genomföra de förändringar som krävs för att lösa USA:s ekonomiska problem. Framför allt måste något göras för att komma till rätta med landets gigantiska budgetunderskott.
Tittar vi på det aktuella läget i USA utvecklas ekonomin inte lika svagt som i Europa. Tillväxten ligger på plus, och det finns inte något omedelbart hot mot konjunkturen.
Arbetsmarknadsstatistiken för augusti, som presenterades förra fredagen, blev en besvikelse. Dessutom reviderades siffrorna ned för de två föregående månaderna. Statistiken indikerar att USA:s ekonomi på nytt kan ha tappat fart, vilket kan göra det lättare för centralbanken att fatta beslut om nya penningpolitiska lättnader. En svag ekonomisk utveckling förbättrar dessutom Mitt Romneys chanser att vinna presidentvalet.
Möjligheten till en tids bra börsutveckling underlättas av att vinsterna värderas försiktigt. Visserligen har det skett en del ned-justeringar av såväl årets som nästa års vinstprognoser de senaste månaderna, men i huvudsak fortsätter företagen att visa god lönsamhet.
Balansräkningarna är starka, med välfyllda kassor. Det finns därför en beredskap för sämre tider som inte fanns på riktigt samma sätt när finanskrisen utbröt på allvar 2008.
Baserat på prognoser för nästa år värderas många svenska företag till ungefär 10 gånger vinsten. Risken för tillfälliga kursras på grund av någon överraskande händelse kan man aldrig bortse ifrån. Mer långvariga nedgångar bör däremot kunna undvikas med dagens värderingsnivåer.
Även om vinsterna skulle bli kanske 20 procent lägre under nästa år än vad analytiker räknar med just nu behöver det inte slå särskilt hårt mot kurserna. Och om 2013 skulle bli svagt sett till vinsterna växer efterhand fram ett hopp om att 2014 blir bättre, med en mer optimistisk börs som följd.
