Det skriver Erica Blomgren, räntestrateg på SEB, i en kommentar efter protokollet.
Skulle Barbro Wickman-Parak och Per Jansson sällat sig till Ekholm och Svensson hade majoriteten blivit mycket duvaktigare. I ljuset av protokollet är den tidigare sannolikheten på 16 procent för en styrräntesänkning i februari (enligt Riksbankens räntebana) förmodligen betydligt högre, enligt Blomgren.
Marknaden diskonterade en sannolikhet på 26 procent för en sänkning i februari innan protokollet och en sänkning, i ljuset av den nya informationen, är nu mer sannolik. Erika Blomgren anser att det nu är troligt med en sänkning med 25 punkter och att en omvärdering av marknaden sannolikt kommer att försvaga kronan tillfälligt.
Kronan försvagades mot såväl euron som dollarn efter protokollet samtidigt som de svenska räntorna sjönk något relativt räntorna i Tyskland.
Alla riksbanksledamöter bedömde, enligt det penningpolitiska protokollet från mötet den 17 december, att det var lämpligt att justera ned reporäntebanan. En majoritet på fyra ledamöter
bedömde att inflationen kommer att nå målet på två procent efter drygt ett år genom att sänka reporäntan till 1,0 procent och att låta den ligga kvar ungefär på denna låga nivå det närmaste året. Den nya informationen sedan mötet i oktober pekar på att svensk ekonomi bromsar in kraftigare än vad som bedömts tidigare.
Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak uppgav att ett argument för hennes beslut om en sänkning med 25 punkter var hennes bedömning att det finns en rimlig chans för en bättre
tillväxt i omvärlden under loppet av nästa år. En sänkning med 50 punkter skulle ha en överraskningseffekt, vilket skulle kunna påverka kronan och ge visst stöd till exporten. Stödet ska dock inte överdrivas eftersom problemet i grunden handlar om en svag omvärldsefterfrågan.
Vice riksbankschef Per Jansson uppgav att han konkret framförallt hade funderat kring två alternativ. Det första innebar att reporäntan skulle sänkas med 0,25 procentenheter och det andra att reporäntan skulle sänkas med 0,5 procentenheter.
"Sammantaget menade Jansson att det således var tydligt att BNP-tillväxten i Sverige under det fjärde kvartalet och en bit in på 2013 kommer att bli ganska svag och sämre än i prognosen i den senaste penningpolitiska rapporten", framgår det av protokollet.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot räntebanan och förordade istället en bana där reporäntan sänks till 0,75 procent i början av 2013 och sedan ligger kvar där till det första kvartalet 2014. Därefter bör räntan successivt höjas till ungefär 1,75 procent vid slutet av prognosperioden, vilket meddelades redan i samband med det penningpolitiska beskedet.
Vice riksbankschef Lars EO Svensson reserverade sig mot beslutet om reporäntan och räntebanan. Han förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en räntebana som ligger på 0,5 procent från och med andra kvartalet 2013 till och med första kvartalet 2014 och sedan stiger till 1,5 procent vid slutet av prognosperioden.
