Direkt till innehållet ?

Allt du behöver veta om hedgefonder

Hedgefonder har vuxit i både antal och förvaltat kapital i Sverige under de tio senaste åren. Begreppet hedge-fond inbegriper många olika förvaltningsstrategier och kan lätt skapa förvirring hos en ickeprofessionell placerare. I den här artikeln beskriver vi några av dessa strategier och kartlägger de hedge-fonder som finns i Sverige i dag.

Bli medlem i Aktiespararna

  • Förmåner värda 7639 kronor
  • Medlemskap endast 495 kronor
Läs mer

Efter drygt tre år av oavbruten börsuppgång är många experter eniga om att en period av sämre utveckling för de finansiella marknaderna lurar runt hörnet. Samtidigt är osäkerheten stor bland placerare om den fortsatta utvecklingen.

Oron för att börsuppgången kan ha börjat lida mot sitt slut har fått många sparare att söka sig till tryggare placeringar. Många av dessa placeringar – såsom aktieindexobligationer och andra typer av garantiprodukter – skyddar ofta den initiala investeringen mot ett börsfall. En annan placeringsform som också har en kapitalskyddande effekt är hedgefonder, med målet att leverera absolut avkastning oavsett marknadens riktning.

Marsstatistiken över fondsparandet, som nyligen publicerades av Fondbolagens förening, bekräftar den ökade efterfrågan på dessa produkter. Av de 5,5 miljarder kronor som nettosparades i fonder under mars gick hela 1,8 miljarder till kategorin övriga fonder, som huvudsakligen består av hedgefonder. Runt en tredjedel av det totala nettosparandet under månaden gick alltså till denna kategori, vilket är den högs-ta noteringen för en enskild månad sedan juli 2002.

Vad är då en hedgefond, och varför är den så intressant som en placering i en långsiktig portfölj? För även om hedgefonder är en relativt ny företeelse på den svenska fondmarknaden skapades den första hedge-fonden redan 1949 av amerikanen Alfred W. Jones, det vill säga för snart 60 år sedan.

I Sverige var Brummer & Partners först, med hedgefonden Zenit sommaren 1996. Därefter har antalet hedgefonder och den totala förvaltningsvolymen i dessa fonder vuxit i snabb takt. I dag finns i Sverige ett 70-tal hedgefonder med olika inriktningar.

En hedgefond är en fond som, till skillnad från exempelvis aktiefonder, har absolut avkastning som mål och mycket friare placeringsregler än andra fonder. Hedgefonder kan både blanka värdepapper, det vill säga sälja värdepapper de inte äger, och köpa. Dessutom kan hedgefonder använda sig av belåning och derivatinstrument, i syfte att öka eller minska risken i förvaltningen.

Ett annat inslag som kännetecknar hedgefonder är att förvaltningsavgiften till stor del är prestationsrelaterad, varvid prestationsdelen utgår när fonden slår sitt jämförelseindex. Dessutom har förvaltare av hedgefonder normalt en större andel av sin egen privata förmögenhet i fonden.

De ursprungliga investerarna i hedgefonder var förmögna privatpersoner. Därefter har även institutionella investerare, såsom stiftelser, pensionsfonder och försäkringsbolag, placerat en del av sitt kapital i detta tillgångsslag. I dag finns dock hedgefonder även för småsparare med litet kapital att placera.

Hedgefonder passar bra som kompletterande tillgång i en portfölj och kan både minska risken och öka avkastningen i en diversifierad portfölj. Det kan låta som trolleri, men anledningen till detta fenomen är den låga korrelation som hedgefonder har med traditionella tillgångsslag, såsom aktier och räntepapper. Hedgefonder kan både skydda vid nedgångar och minska svängningar i totalportföljens avkastning.

En hedgefonds förvaltningsresultat bygger till stor del på förvaltarens unika kompetens, skicklighet och erfarenhet. Internationellt går förvaltningsformen under benämningen ”skill-based management”.

En tumregel inom traditionell förvaltning är att utvecklingen på den underliggande marknaden står för cirka 80 procent av fondens resultat, medan resterande 20 procent är hänförliga till förvaltarens skicklighet. I fallet med hedgefonder är det tvärtom, det vill säga 80 procent av fondens avkastning skapas av skickligheten hos förvaltaren och bara 20 procent är relaterad till den underliggande marknaden.

Hur ska man då navigera i denna djungel av olika strategier? Generellt indelas hedge-fonder i fyra huvudsakliga kategorier. Varje kategori består i sin tur av ett antal strategier som inriktar sig på olika marknader, tillgångsslag och speciella situationer. De fyra huvudkategorierna är:

  • Relativvärden (Relative Value)
  • Riktningsorienterade (Directional)
  • Händelsedrivna (Event Driven)
  • Multistrategier (Multiple Strategies)

Relativvärden omfattar strategier där avkastningen skapas helt oberoende av den underliggande marknadsutvecklingen. Förvaltaren söker de värdepapper som prissätts felaktigt i förhållande till varand-ra. Fonden skapar avkastning när det relativa förhållandet mellan värdepapperen återgår till en normal nivå. Förtjänsten för förvaltaren är således den prisutjämning som sker mellan den långa och den korta positionen.

Inom kategorin Riktningsorienterade skapas avkastningen genom att förvaltaren tror på en viss riktning i prisrörelsen hos ett värdepapper. Förvaltaren köper en aktie för att han eller hon tror att den är lågt värderad, eller blankar en annan för att han/hon tror på nedgång. De flesta hedge-fonderna på marknaden använder sig av strategier som finns i den här kategorin.

Kategorin Händelsedrivna innehåller strategier som utnyttjar speciella situationer och händelser såsom företagsfusioner, där tillfälliga obalanser i prissättningen råder.
Slutligen har vi kategorin Multistrategier, där förvaltaren utnyttjar en blandning av olika strategier i sin förvaltning.
Här är, i korthet, de vanligaste strategierna inom respektive kategori:

Relativvärden:

  • Konvertibelarbitrage: Köp av ett konvertibelt skuldebrev och blankning av den underliggande aktien.
  • Räntearbitrage: Fokus på felaktig prissättning mellan olika räntepapper och tillhörande derivat.
  • Statistiskt arbitrage: Användning av matematisk-statistiska modeller för att identifiera felaktig prissättning för olika värdepapper. Denna strategi innebär att fonden försöker skapa avkastning baserad på sannolikheten för att priserna rör sig mot en historisk normalnivå.
  • Marknadsneutrala aktiestrategier: Summan av långa och korta positioner är lika, vilket neutraliserar marknadsrisken.

Riktningsorienterade:

  • Lång/kort aktiehedge: Både långa och korta positioner i aktier. Nettopositionen kan variera från minus, där övervägande delen är korta positioner, till plus, med en större andel långa positioner.
  • Förvaltade terminer (Managed Futures): Systematisk och diskretionär handel med terminer och närliggande derivat. Systematisk handel är modellbaserad och bygger på kvantitativa metoder, medan diskretionär handel har sin grund i fundamental analys.
  • Taktisk tillgångsallokering: Taktisk omfördelning mellan olika tillgångsslag, främst aktier och räntepapper, med hjälp av teknisk analys och kvantitativa modeller.
  • Blankningsstrategier: Positioner för att fonden ska kunna tjäna pengar på nedgångar i olika instrument och marknader. Denna strategi brukar vara ett bra komplement till portföljer som består av enbart långa positioner.
  • Tillväxtmarknader och -sektorer: Placer-ingar inom tillväxtmarknader eller vissa sektorer med en tendens till enbart långa (köpta) positioner. På tillväxtmarknaderna är blankning normalt otillåten och derivat inte tillgängliga i någon större omfattning.

Händelsedrivna:

  • Fusionsarbitrage: Fokus på affärer som är knutna till en fusion eller ett företagsuppköp. Fonden köper aktier i det företag som är under uppköp och blankar aktier i det köpande bolaget.
  • Krisbolag (Distressed Securities): Fokus på företag som är under omorganisation, rekonstruktion eller konkurs.

Multistrategier:

  • Global makro: Agerar på olika globala marknader såsom aktie-, ränte- och valutamarknader. Fonderna inom denna kategori är bland de resursstarkaste. Makro-fonder utnyttjar stor hävstång genom belåning och användning av derivat i sina positioner. Den välkände hedgefondsprofilen George Soros med sin Quantum-fond, som fick både det brittiska pundet och den svenska kronan på fall i början av 1990-talet, tillhör denna strategi.
  • Fondandelsfonder (fond-i-fond): Strategin är investeringar i andra hedgefonder. Medan många håller sig till en viss inriktning eller nisch försöker andra att placera i alla strategier som marknaden erbjuder. Fondandelsfonder har i allmänhet en lägre risk än andra typer av hedgefonder. Nackdelen är förstås lägre genomsnittlig avkastning, dels som ett resultat av diversi-fiering bland olika fonder, dels för att fondandelsfonder tar ut ytterligare förvaltningsavgifter utöver avgiften i de underliggande fonderna. Fondandelsfonder är dock ett bra alternativ för små investerare som önskar få tillgång till en portfölj av hedgefonder.

Tabellen här ovan (OBS! endast i tidningen) visar de vanligaste hedge-fonderna i Sverige och det fondbolag som ligger bakom varje fond. För respektive fond anges strategin samt hur ofta köp och försäljning av andelar kan ske. De tre sista kolumnerna visar minsta insättning vid investeringens start, köp- och försäljningsavgiften samt förvaltningsavgiften för de olika fonderna.

De två vanligaste strategierna är lång/kort aktiehedge och fond-i-fond. Andra vanliga strategier är Taktisk allokering, Händelsedrivna, Global makro, Förvaltade terminer, Systematisk handel samt Marknadsneutrala strategier.

Många strategier är med andra ord representerade bland de svenska hedge-fonderna, medan andra lyser med sin frånvaro. Hit hör Fusionsarbitrage och Räntearbitrage.

När det gäller tillfällen för köp och försäljning av andelar tillämpar majoriteten av fonderna månatlig handel. Därefter kommer gruppen med kvartalsvis handel eller månadsvis köp och kvartalsvis försäljning. Endast fem fonder tillåter daglig handel: Banco Hedge, Catella Hedge, Erik Penser Hedge, Lannebo Alpha samt Sector Hedge. Två av fonderna är för närvarande stängda för nyteckning: Carnegie Worldwide Long/Short och Pecunia.

Minsta insättning vid start är ett av de stora hindren för småsparare som vill placera i hedgefonder. Majoriteten av fonderna kräver ganska höga investerings-belopp, med ett medianvärde på 100 000 kronor.
De flesta av fonderna ligger i intervallet 100 000–500 000 svenska kronor. Hedgefonderna inom Brummer & Partners tillhör den grupp som kräver minst en halv miljon kronor i startinvestering. Det senaste tillskottet, ”Race Point”, har hela 7,5 miljoner kronor i startinvestering. Fonden köper och blankar börshandlade fonder globalt.
Men ingen regel utan undantag. Det finns även hedgefonder för ”vanliga sparare”, med lägre investeringskapital än de angivna. Bland dem kan nämnas Catella Hedge, Nordeas två hedgefonder, Banco Hedge, Erik Penser Hedgefond och Lannebo Alpha.

Avgifterna är ett annat område som är speciellt för hedgefonderna, eftersom de flesta tillämpar prestationsrelaterade förvaltningsavgifter utöver en fast årlig avgift. Hedgefonder är en ganska homogen grupp med avseende på förvaltningsavgiften. Genomsnittet bland de svenska fonderna, som för övrigt går i linje med sina inter-nationella kollegor, är en fast årlig avgift på 1 procent plus 20 procent av överavkastningen mot jämförelseindex.

 
 
ANNONSER