Webbfrågan:
Ska regeringen styra AP-fonderna?

Ska regeringen lägga sig i AP-fondernas arbete? Bild: SVT.

Det hela började tidigare i våras när regeringen tvingades backa efter ett mediedrev när det gäller bonusar/incitamentsprogram (rörliga ersättningar) i statliga bolag. Regeringen slopade ersättningarna efter att ett knappt år tidigare ha höjt taken på dem. De nya och kortfattade riktlinjerna för AP-fonderna, som finansmarknadsminister Mats Odell presenterade den 20 april, överraskade AP-fonderna, vars övergripande mål är att maximera avkastningen.

Dessutom är många inom näringslivet irriterade över att de statliga pensionsfonderna nu görs till ett politiskt redskap i bonuskampen. AP-fonderna har tidigare kunnat agera självständigt i ägarfrågor och ofta röstat för bonusprogram som fonderna ansett vara väl avvägda. Tungviktarna Jens Spendrup och Peter Wallenberg Jr skrev på SvD Brännpunkt den 11 maj att AP-fonderna inte ska låta sina placeringar styras av tillfälliga opinionsvindar. De anser alltså att regeringen politiserar pensionsfonderna.

Mats Odell menar att beslutet grundar sig i att befolkningen annars skulle ha förlorat förtroendet för hela pensionssysmet om inte regeringen agerat i bonusfrågan. Regeringen menar även att världens storbolags tidigare bonusprogram bidrog till finanskrisen genom att kortsiktigt agerande gynnades.

Delstatliga storbanken Nordeas bolagsstämma den 2 april används av regeringen som typexempel. Första AP-fonden röstade där för ett rörligt ersättningsprogram till ledningen, trots att regeringen var emot.

– I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt, skrev regeringen den 20 april i det nya direktivet.

Detta har även retat upp arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv:

– Det handlar inte om ersättningarna till cheferna i själva AP-fonderna, utan om de vidare direktiven till deras portföljinnehav, säger VD Urban Bäckström till DI.

Enligt Svenskt Näringsliv ska det vara styrelserna i de olika AP-fonderna som ska bestämma vilka frågor de vill driva i sina bolagsinnehav. Alltså ingen fråga för regeringen. Urban Bäckström anser att direktivet "för tankarna till löntagarfonderna", ett LO-initierat projekt från 1970-talet som skulle öka fackförbundens inflytande i näringslivet. Löntagarfonderna avskaffades av den dåvarande borgerliga regeringen i början av 1990-talet och efter en uppgörelse med Socialdemokraterna gick merparten av pengarna till att förstärka pensionssystemet.

Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Är det rätt av regeringen att beordra de statliga pensionsfonderna, AP-fonderna, att rösta nej till rörliga ersättningar i fondernas intressebolag?)
46 procent dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (25 maj–1 juni) anser att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Bonushysterin var boven bakom finanskrisen. 30 procent anser inte att regeringens agerande är rätt, för det är känsligt med tanke på den tidigare löntagarfondsdebatten. 24 procent anser att regeringen kanske agerar rätt, men hög avkastning ska vara ett överordnat mål. Totalt 222 svar registrerades.

Relaterade länkar
”Svenskt Näringsliv på krigsstigen mot regeringen”
(DI, 2009-05-19)
"Regeringen politiserar AP-fonderna"
(DI, 2009-05-11)
”AP-fondernas nya bonuskrav väcker frågor”
(Aktiespararna, 2009-04-23)

Kommentarer

1. RogerW2009-05-26 21.11

   Känns lite konstigt med svarsalternativen till webbfrågan.
   1. Ja bonusarna orsakade finanskrisen...
   2. Nej p g a tidigare löntagarfonder
   
   Svarar nej men inte pga tidigare löntagarfondsdebatt utan pga av att AP-fonderna skall placera efter "eget huvud" med syftet att få bästa avkastning.
   
   Vad kan bli nästa steg om man tillåter sig detta, exempelvis
   - påverka styrelsernas könssammansättning
   - påverka styrelsernas ålderssammansättning
   - påverka inköpsbeslut
   
   Listan kan göras lång och all möjlig påverkan i för dagen populära åsikter kan bli följden. Det bästa är att politikerna följer de ursprungliga planerna och håller sig neutrala.

2. Åke Salomon2009-05-27 10.20

   Förslag till rättvis bonus
   samma antal aktier i företaget varje år,
   exempel vid högkonjuktur en aktie kostar 100 kr utd 3kr,vid lågkonjuktur 50kr utd 1kr.
   
   Då kan ägarna även få lite förhandsbesked
   om Vd eller styrelsemedlämmar skulle exempelvis skulle börja sälja ut aktier i
   företaget, eller köpa in aktier.
   ingen kontant eller extra pentionspengar.
   
   Åke Salomon

3. NRG2009-05-28 04.54

   Ganska festligt läsa om den massiva kritiken från näringslivet mlf. För några år sedan var det åt hel att de stora var för passiva i sin ägarroll och nu när fondrepresentanterna uppenbarligen själva dragits in i bonuslotteriet och totalt tappat omdömet blir det ramaskri för regeringen försöker få dem nyktra till och ta tag i problemet med omotiverade bonusar mm.
   
   Uppenbarligen lätt bli rusig när man själv sitter där med labben i syltburken och kalasar.
   
   Anser dock det finns motiverade bonusar men som alltid är det avarterna som kommer fram i media mm. Saknar för egen del exempel på det förträffliga som bonusar tillför och vad jag förstår har flera större analysfirmor tidigare inte kunnat se något samband att bonusar ger bättre företag. (numera är ett antal dessa analysfirmor själva på deken totalt och det visar sig att de själva hoppade på bonuspartyt sin kritik till trots?)
   
   Bra regeringen gör något i ett försök få brasset nyktra till men det lär bli svårt då bonuspartyt pågått i många år.