Ett av de främsta skälen till att Sveriges Aktiesparares Riksförbund bildades 1966 var att ett antal näringslivsengagerade människor ansåg att den svenska aktiebeskattningen var orimligt hög. Alltsedan dess har det varit en viktig uppgift för Aktiespararna att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning för enskilda aktieägare i Sverige.
Ett verktyg i detta arbete har varit att sedan 1995 årligen utforma och räkna fram ett totalskattetryck på investerare, innefattande skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster (tidigare benämnt reavinster) och förmögenhetsskatt.
Tyvärr har förbundets arbete ännu inte gett särskilt gott resultat. Sammantaget visar nämligen årets undersökning att den svenska aktiebeskattningen fortfarande ligger högt över genomsnitten för OECD-länderna och Europeiska Unionen. Om Sverige får värdet 100 i totalskatteindex hamnar genomsnittet i OECD på 40 och inom EU på 36. Det svenska aktieskattetrycket är alltså klart över det dubbla gentemot det som i medeltal råder i vår omvärld.
Norge har lång väg att åka utför för att nå ned till genomsnittet för EU:s och OECD:s aktiebeskattning.
Tyvärr har också Sverige en bra bit att åka. Bild: Henrik Trygg.
Så länge Sverige hade förmögenhetsskatt var vår position som etta i denna föga hedrande sammanställning ohotad. Men nu har vårt västra grannland tagit över positionen som värsting. Alla de nordiska länderna ligger för övrigt sämst till i sammanställningen – Danmark är trea och Finland fyra.
Skatteundersökningen
Den norska förmögenhetsskatten är alltså den främsta förklaringen till att Norge hamnar överst i skatteligan med index 169 (mot index 100 för Sverige). Allra lägst indextal har Lettland med 10, följt av Turkiet med 13.
Aktieskatteligan (baserat på typfallet längst ned på sidan)
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar är en svensk ”paradgren”. Först beskattas bolaget med 28 procent (från 2009 sänkt till 26,3 procent), och därpå tas ut en skatt på utdelning i mottagarledet på 30 procent. Sverige är därmed ett av få länder som beskattar både aktiebolaget och dess aktieägare. I vissa länder är utdelningen helt undantagen i mottagarledet, alternativt är vissa belopp undantagna från beskattning.
I många länder varierar beskattningen av kapitalvinster beroende på hur länge aktierna ägts. På långfristiga innehav är kapitalvinstskatten i andra länder allmänt mycket lägre, men i Sverige gäller alltid 30 procents skatt. Bara våra nordiska grannar, Danmark, Finland och Norge med sina 28 procent, beskattar kapitalvinster på långsiktiga aktieinnehav nästan lika hårt som i Sverige.
I Tyskland beskattas aktievinster överhuvudtaget inte om innehavet är längre än ett år, men även för kortare innehav finns begränsningar i beskattningen. I USA beskattas kapitalvinster på innehav som är äldre än tolv månader med en reducerad skala.
Många av EU:s nya medlemsstater har en mycket låg kapitalvinstbeskattning. Rumänien, exempelvis, har bara 1 procents skatt på långsiktiga aktieinnehav och 16 procent på korta innehav. I Bulgarien, som i likhet med Rumänien kom med i EU 2007, undantas kapitalvinster från aktier helt från beskattning.
Andra länder beskattar inte kapitalvinster under vissa belopp, däribland Storbritannien (cirka 122 000 kronor i fribelopp) medan man i Frankrike inte behöver betala kapitalvinstskatt som härrör från aktieförsäljningar på under runt 234 000 kronor. I Grekland och Malta är kapitalvinster på marknadsnoterade aktier helt befriade från beskattning.
EU-genomsnittet för kapitalvinstskatt på aktieinnehav upp till tre månader är 13 procent. På innehav upp till två år är medelvärdet 8 procent i både EU och OECD-länderna.
Den svenska förmögenhetsskatten är som bekant avskaffad sedan januari 2007, från att tidigare ha varit proportionell på 1,5 procent på beskattningsbar förmögenhet. I dag beskattas förmögenheter av endast fyra länder inom OECD och EU: Frankrike (på förmögenheter över motsvarande runt 8 miljoner kronor), Norge, Schweiz (mycket låg skatt och bara på kanton- och kommunnivåer) samt Spanien (nedre gränsen går vid cirka 1,2 miljoner kronor). Norge är det enda landet som beskattar riktigt låga förmögenheter; gränsen går här redan vid 350 000 norska kronor.
Finansminister Anders Borgs och alliansregeringens slopande av förmögenhetsskatten gjorde bara en marginell skillnad beträffande det svenska aktieskattetrycket. Bild: Joakim Serrander.
Vad skulle då krävas för att Sverige skulle hamna i närheten av medeltalet i den industrialiserade västvärlden? Svaret är att två saker behöver göras:
• Avskaffa skatten på aktieutdelningar i mottagarledet.
• Sänk kapitalvinstskatten till maximalt 10 procent.
Om dessa åtgärder vidtas skulle genomsnittet inom OECD hamna på index 86 och EU:s medelvärde på likaledes 86 om Sverige skulle ges index 100. Vi skulle visserligen fortfarande befinna oss över genomsnittet – men på ett i alla fall anständigt avstånd.
SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT
Totalskatteindex baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en ”normal” aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktieägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt. De antaganden som gjorts för att beräkna den totala skatten som redovisas i diagrammet är följande:
• Två makar utan barn äger marknadsnoterade aktier till ett börsvärde vid årets slut på 500 000 kronor, motsvarande 25 procent av den totala förmögenheten. De har alltså andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar till ett värde av 1 500 000 kronor, men inga lån. Detta ger en total förmögenhet på 2 miljoner kronor.
• Aktieutdelningarna uppgår till 15 000 kronor före bolagsskatt, motsvarande 3 procent av aktieinnehavet.
• Under året säljer makarna noterade aktier till ett värde av 100 000 kronor, motsvarande 20 procent av aktieinnehavet. Inköpspriset var 50 000 kronor och innehavstiden fem år.
• Den skattskyldige har en beskattningsbar inkomst av tjänst på 250 000 kronor. I de fall där makarna sambeskattas är den beskattningsbara inkomsten 400 000 kronor. Vid sambeskattning antas att aktieägarens make/maka har en årlig inkomst motsvarande 60 procent av aktieägarens inkomst.
Studien har utförts av Anna Jansson, jurist och verksam inom Intressebevakningen vid Aktiespararnas förbundskansli. Alla faktauppgifter avser läget i april 2008.
Relaterade länkar
"Reformera sparandet nu"
(Aktiespararna, 2009-09-24)
"Förenklad skatt mål för utredning"
(Aktiespararen, 2009-09-24)
