Riksdagsledamöterna måste sedan mars 2008 årligen lämna in uppgifter om åtaganden utöver riksdagsarbetet och om ekonomiska intressen som skulle kunna påverka deras politiska uppdrag. Politikerna måste enligt lag sammanställa aktieinnehav större än två prisbasbelopp, i dagsläget 84 800 kronor.
När den senaste tidsgränsen för redovisning gick ut den 2 november i år stod det klart, enligt en genomgång av Dagens Nyheter (DN), att endast 47 av de 349 nyvalda riksdagsledamöterna hade anmält ett aktieinnehav högre än lagkravets summa. Av de 47 aktuella politikerna är det 32 som har aktier i börsbolag, och för resterande del gäller det i första hand ägande i familjeföretag.
Om man ser till partitillhörighet är det Sverigedemokraterna (SD) som har störst andel ledamöter som är ”storägare” av aktier i börsbolag, närmare bestämt 3 av 20 personer, eller 15 procent. Andelen aktieanmälare i Centerpartiet (C), Folkpartiet (FP) och Moderaterna (M) är lika stor, närmare bestämt omkring 13 procent, men flest antal aktieägare hittas i M med 14 personer.
Samtidliga riksdagspartier har ledamöter som har anmält aktieinnehav. Minst antal har Vänsterpartiet (V) med 1 person, eller 5 procent. Men sett till lägst andel är det Socialdemokraterna (S) som hamnar sist med endast 4 procent, eller 4 personer. Utfallet i Kristdemokraterna och Miljöpartiet blev 11 respektive 8 procent.
Det kan tilläggas att politikerna kan ha stora innehav i aktiefonder, och på så vis följa börsen. Eller några kanske har kapitalförsäkringar, där aktier eller andra värdepapper inte behöver rapporteras eftersom det är försäkringsbolaget, och inte innehavaren, som formellt äger själva värdepapperna i försäkringen.
Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, var andelen av befolkningen som ägde aktier vid utgången av juni i år 16,9 procent, jämfört med 17,2 procent vid årsskiftet 2009/2010. Den genomsnittliga aktieportföljen, ”medelportföljen”, var i slutet av juni värd 292 000 kronor. Ser man i stället på medianportföljen, det vill säga det mittersta värdet, så var den portföljen värd 17 000 kronor.
Jenny Madestam, statsvetare, säger till DN att det kan vara problematiskt att äga aktier som riksdagsledamot – att man inte blir helt oberoende sitt uppdrag och att ägandet riskerar att skapa misstänksamhet bland medborgare. Samtidigt framför hon att det finns en strävan om att ledamöterna ska representera folket, och många invånare sparar i aktier och/eller fonder. Det kan alltså vara naturligt att även lagstiftare är aktiesparare.
Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Bara knappt var tionde riksdagsledamot äger aktier i börsbolag för mer än 84 800 kronor. Är riksdagspolitiker dåliga föredömen när det gäller aktiesparande?)
Relaterade länkar
”Flest aktieägare hos M och SD”
(DI, 2010-11-03)
”Riksdagsmännens aktier”
(Realtid, 2010-11-02)
”Hushållens aktieförmögenhet ökade något”
(SCB, 2010-08-27)
