Aktiespararna har sedan 1995 gjort en årlig jämförande studie av reglerna för beskattningen av noterade aktier i den industrialiserade västvärlden. 38 länder har jämförts vad gäller den totala effekten av bolagsskatt, utdelningsskatt på aktieägarnivå, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt.
Sverige har år efter år toppat det totalskatteindex som blir resultatet av en sammanräkning av de fyra delmomenten i undersökningen. Sedan den svenska förmögenhetsskatten togs bort 2007 har dock Norge, ett av de tre länder som fortfarande har kvar förmögenhetsskatt, passerat Sverige i totalsammanräkningen. Räknar man bort förmögenhetsskatten i undersökningen och ägnar sig enbart åt de rent aktierelaterade skatterna är det emellertid blågult i toppen – som vanligt, med andra ord.
Totalskatteindex visar att Sverige beskattar sina aktiesparare mer än dubbelt så hårt som den genomsnittliga aktieägaren inom EU och OECD. Om Sverige ges index 100 blir EU-genomsnittet 42,11 och medeltalet för OECD 49,09.
Klicka på diagrammet nedan för att förstora det.
Här hittar du hela Skatteundersökningen.
Hur ska Sverige då komma till rätta med denna situation?
Aktiespararna har, alltsedan förbundets bildande 1966, kämpat för en rimligare beskattning av kapitalvinster. Aktiebeskattningen var faktiskt den främsta orsaken till att förbundet överhuvudtaget såg dagens ljus. Så här ser förbundets recept i korthet ut för att Sverige ska hamna på en likvärdig nivå som den som råder i vår omvärld:
• Sänk kapitalvinstskatten till maximalt 10 procent (i dag 30 procent).
• Avskaffa skatten på aktieutdelningar i mottagarledet (i dag 30 procent).
Kraven kan förefalla extrema. Men verkligheten är att vi efter att ha vidtagit dessa åtgärder ändå ”bara” skulle hamna i mitten av EU- och OECD-ländernas nivåer för aktiebeskattning.
Vad tänker Anders Borg (M) göra åt Sveriges höga aktieskatter om han blir "återvald" till finansminister? Bild: Joakim Serrander.
Ett annat alternativ för våra politiker vore att införa den nya sparform, Allemanskonto, som Aktiespararna föreslagit. Aktier på ett sådant konto ska inte kapitalvinstbeskattas. Utdelningsskatten för aktier på kontot försvinner också. En årlig avkastningsskatt, cirka 1 procent på kontots värde och liknande den som utgår för kapitalförsäkringar, ska i stället gälla. Införandet av ett sådant konto skulle ge en skattelättnad jämförbar med en rejäl sänkning av kapitalvinstskatten och avskaffad utdelningsskatt i mottagarledet.
Politikerna har bara att välja. Några orimliga krav handlar det inte om.
Om vi bryter ned undersökningen i dess olika avdelningar finner vi en del intressanta detaljer:
Utdelningar: Sverige har en bolagsskatt på 26,3 procent och en utdelningsskatt i mottagarledet på 30 procent och är därmed ett av få länder som beskattar både bolaget och aktieägarna. I många länder undviks dubbelbeskattning, exempelvis genom att beskattningen på aktieägarnivå helt undantas eller genom att vissa belopp undantas från beskattning. Den totala skatten på utdelad vinst i Sverige är 48,4 procent, medan den är 33,8 procent i OECD och 31,7 procent i EU.
För en enskild aktieägare i Sverige innebär den svenska utdelningsskatten att om bolaget delar ut 15 000 kronor får aktieägaren 7 738 kronor efter skatt. Motsvarande summa för den genomsnittlige aktieägaren i EU är 10 237 kronor efter skatt. Procentuellt får EU-spararen alltså 32,3 procent högre avkastning på sin investering.
Kapitalvinster: I många länder varierar beskattningen av kapitalvinster beroende på aktieinnehavets längd. På kortfristiga innehav, högst tre månader, är skattesatsen på vinsterna 13 procent i EU/OECD, medan den ligger på drygt 9 procent i medeltal när det gäller längre innehav. Sverige, med 30 procents skatt oavsett innehavstid, ligger skyhögt över det som gäller i vår omvärld.
Flera av EU:s nya medlemsstater beskattar inte kapitalvinster överhuvudtaget. Lettland, Bulgarien, Rumänien, Cypern och Malta är några exempel. EU-kandidatlandet Turkiet har heller ingen kapitalvinstskatt. De länder som beskattar kapitalvinster tillämpar i många fall relativt stora fribelopp. I Frankrike, till exempel, beskattas inte vinster under motsvarande 258 000 kronor; i Storbritannien går gränsen för beskattning vid motsvarande 110 000 kronor.
Läs även hur 8 partier svarar på 8 aktiespararfrågor här.
