Ungefär en av åtta svenskar har inte någon ekonomisk buffert alls, medan knappt fyra av tio har en månadslön eller mindre sparad, enligt en undersökning av Synovate. Ungefär en av fem av svenskarna har en månadslön, medan en lika stor andel har två till tre månadslöner. 77 procent har en buffert på en månadslön eller mer.
Enlig en annan undersökning, gjord av Demoskop, uppgav 18 procent av de drygt 1 000 tillfrågade att de inte kunde skramla ihop 14 000 kronor med kort varsel (inom en vecka). När Statistiska Centralbyrån, SCB, ställde samma fråga för fyra år sedan var det 14 procent som svarade nej.
Att en person inte kan få fram kontanter snabbt om något oförutsett händer behöver inte betyda att han/hon inte är ”solid”. Det finns säkert de som till exempel har investerat i en bostad, men som inte har någon ”likvid” buffert.
Webbfrågan: Hur stor ekonomisk buffert (egna kontanter som kan samlas ihop inom en vecka), räknat i kronor, har du?
66 procent av dem som röstade på webbfrågan (30 maj–6 juni) uppger att de har över 150 000 kronor i buffert.
18 procent har 50 000–150 000 kronor, 10 procent har 15 000–49 999 kronor och 4 procent har under 15 000 kronor.
Endast 2 procent uppger att de inte har någon buffert alls.
Totalt 1 425 svar registrerades i omröstningen, vilket är ett av de högsta utfallen hittills. Nästa webbfråga (om utlåning till krisande euroländer) hittar du här.
Kommentarer skrivna att personer i samband med omröstningen:
- ”Frågan är ju väldigt relevant, men jag tror att vi som svarar här representerar en ekonomiskt medveten grupp av människor och kanske representerar svenska folket väldigt dåligt. Vad som också kan vara avgörande för svaret är ju civil status, det vill säga om man är singel, gift eller sambo. Som gift är min buffert betydligt större än om jag hade varit singel då jag räknar vår samlade förmögenhet som buffert. Svaret hade blivit ett annat om jag inte delat ekonomi med min man. Eftersom det står i frågan att man har en vecka på sig att samla ihop dessa kontanter utgår jag ifrån att det inkluderar både fonder och aktier, eftersom dessa kan lösas ut under en vecka. Således samlade tillgångar som inte ’sitter fast’ i typ fastigheter, båt eller liknande.”
- ”Man har ju även sin börsportfölj som kapital. Kan ju sälja en aktie som går lite sämre om det är en som börjar gå bättre, som nu t.ex. när Ericsson fått en sådan stororder i Australien, och det går sämre för Nokia, sälj Nokia och köp fler Ericsson.”
- ”Jag svarade under 15 kkr. Jag räknade nu bara kontanter, men sen om man räknar fonder och aktier har jag över 150 kkr. Det går ju relativt snabbt att få tag i pengar genom att sälja aktier eller fonder.”
Läsarna har stora aktieportföljer
40,4 procent dem som svarade på webbfrågan mellan den 8 och 15 juni 2009 uppgav då att deras aktieportfölj var värd mer än 500 000 kronor. 23,6 procent upplyste om att deras aktier var värda 100 000–300 000 kronor, 19,4 procent svarade mindre än 100 000 kronor och 14,5 procent ägde aktier för mellan 301 000 och 500 000 kronor. 2,1 procent svarade att de inte ägde några aktier. Totalt 793 svar registrerades.
Relaterad länk
”Läsarnas aktieportföljer är fortsatt stora”
(Aktiespararna, 2009-06-16)
