Det värde som aktiemarknaden sätter på ett företag (börsvärdet, alltså antalet aktier gånger en akties värde) är enligt många det ”rätta” värdet. En nationalekonom skulle kalla det för jämviktspris, där köpare och säljare möts. Men det är bara i teorin som marknaden är helt och hållet effektiv. Och det är bara i teorin som börsen förser alla bolag med rätt pris vid alla tillfällen.
Häng inte på trenderna och satsa på långsiktiga investeringar. Då vinner du i längden. Illu: Gustaf von Arbin
Se bara på IT- och telekombranschens uppgång och fall kring millennieskiftet. Att i stort sett alla bolag med ordet informationsteknik i affärsidén var övervärderade mätt med traditionella nyckeltal är helt uppenbart. Bolag som bara var något år gamla, utan vare sig kunder eller fungerande produkter kunde värderas till hundratals miljoner. Problemet var att marknaden inte resonerade utifrån P/E-tal och substansvärde vid den tidpunkten, i stället var det tillväxt, ny teknologi och ”burn rate” (hur snabbt företaget gör av med pengar) som gällde.
Många förlorade pengar och lämnade helt aktier som sparform. Därför var det få som reflekterade över att flera av dessa bolag några år efteråt, när börsen hade backat tre år i rad, blev väldigt billiga.
Detta illustrerar väl hur aktiemarknaden kan se på samma bolag med olika glasögon beroende på vilka trender som gäller. Marknaden är ingen maskin utan består av människor, som till stor del drivs av rädsla och girighet. Rädslan består i att man inte vill förlora sina pengar, därmed går det ofta att köpa billigt när marknaden är osäker och många säljer sina aktier. Man kan tänka sig börsens värdering av ett bolag som en pendel, där priset för bolaget ibland är för högt och ibland för lågt.
Köp inte ”frimärksaktier”
En vanlig missuppfattning är att aktier som har ett lågt pris per styck automatiskt är billigare och har större chans att stiga i värde. Det är lätt att tänka att en aktie som kostar en krona bara behöver stiga med en ynka krona för att dubblas i värde. Men ofta är de billiga aktierna bolag som har haft en usel kursutveckling. Därför är risken i många fall högre hos ”frimärksaktierna” jämfört med andra bolag. Det borde alltså närmast ses som avskräckande att handla dessa bolag.
Man ska inte ”vattna ogräset och rycka upp blommorna” i sin trädgård, säger mästarinvesteraren Peter Lynch Illu: Gustaf von Arbin
Om en aktie kostar 1 krona eller 300 kronor spelar egentligen ingen roll, mer än känslomässigt. Det är i stället börsvärdet som talar om hur mycket man betalar för bolaget. Matematiskt är det alltså lika sannolikt att en aktie ökar från 1 till 2 kronor som från 300 till 600 kronor – båda ger ju en uppgång på 100 procent. Så gör som ”alkisarna” i Sällskapsresan säger: tänk på procenten!
Om det skulle vara bättre att köpa aktier som är så billiga som möjligt per styck, skulle knappast Warren Buffett vara en av världens rikaste män. I hans investmentbolag Berkshire Hathaway kostar nämligen varje aktie 700 000 kr.
Sälja för tidigt
Ett annat agerande som lätt leder till sämre långsiktig avkastning är att sälja av aktier som gått bra för att ”ta hem vinsten”. Och tvärtom, att köpa fler aktier i de bolag som har fallit i värde. Om kursen går ner gäller det att göra sin egen analys av bolaget och väga in de faktorer som har fått ner kursen, innan man beslutar sig för att köpa mer. Många tänker att ”aktierna måste vara tokbilliga nu om de redan var billiga när jag köpte dem och dessutom så blir den genomsnittliga köpkursen lägre om jag köper fler aktier”. Tänk i stället på lång sikt och fundera på om bolaget verkar ha bra famtidsutsikter. Det är viktigt att våga släppa investeringar som har visat sig vara dåliga, i stället för att hålla fast och hoppas på att det kanske kan gå bättre i framtiden.
Risken är att kursen faller ännu mer och man hamnar i en ond spiral där man investerar mer och mer pengar i ett bolag som har en permanent dålig utveckling.
Framgångsrika investerare som Mats Qviberg och Peter Lynch ger ofta rådet att sälja de aktier som stått stilla eller fallit och att behålla de framgångsrika placeringarna. Lynch illustrerar det med att man i sin trädgård absolut inte skulle ”vattna ogräset och rycka upp blommorna”.
Aktiestinsens tips
Ett klart lysande exempel på en investerare som har lyckats väl är ”Aktiestinsen”. Under sina femtio år på SJ fick Lennart Israelsson sammanlagt ungefär 825 000 kronor i lönekuverten. Men tack vare sin småländska sparsamhet och investeringar på börsen har han nu som 90-åring en aktieportfölj värd över 100 miljoner kronor. Han har varit med om flera upp- och nedgångar under sin tid som aktiesparare, men det verkar inte ha påverkat hans handlande nämnvärt.
– Min strategi har alltid varit att köpa lågt värderade aktier och sedan inte sälja dem. Sedan gör ränta på ränta-effekten jobbet. Man behöver inte ta onödiga risker eller försöka pricka in bottnar och toppar med kortsiktiga affärer, förklarar Lennart Israelsson.
De lågt värderade aktierna hittar han genom att granska aktietabellerna i ekonomitidningar som visar bolagens P/E-tal (börsvärdet delat med vinsten), direktavkastning och andra nyckeltal.
Men en varning är på sin plats: basera inte enbart dina beslut på de nyckeltal som finns i tidningar eller på internet. De baseras oftast på prognoser från analytiker. Om vinsten skulle bli sämre än väntat stämmer nyckeltalen lika illa som gårdagens väderprognos.
På frågan om ”Aktiestinsen” kan rekommendera några aktier, svarar han att han gillar aktier med substansrabatt, vilket båda hans stora innehav Investor och Industrivärlden har. Där kan man, som han säger, ”köpa en krona för 80 öre”. Det låter ju väldigt förmånligt, eftersom man får en viss del gratis. Så är faktiskt fallet i flera investmentbolag på börsen.
Substansen i ett bolag beräknas utifrån bolagets balansräkning och utgörs av marknadsvärdet på tillgångarna minus skulderna. Exempelvis, ett företag med tillgångar värda 100 Mkr och skulder på 5 Mkr har ett substansvärde på 95 Mkr. Om det finns 1 miljoner aktier så är substansvärdet per aktie 95 kronor. Om samma bolags aktier handlas under 95 kronor säger man att aktierna ”handlas med rabatt”.
Under årens lopp har vissa bolag och branscher haft en substansrabatt, men efter en lång börsuppgång är fenomenet mer ovanligt. I dag är det nästan bara investmentbolag med makt-ambitioner som har kvar rabatten.
Bättre affärer
Att våga gå mot strömmen och inte hoppa på trender bara för att de känns heta för tillfället, att inte köpa billiga aktier bara för prisets skull och att göra sin egen analys är tips som kan leda dig till bättre aktieaffärer. Det kan tyckas tråkigt, men som sagt: aktieaffärer ska vara som att köpa grönsaker, inte parfym.
Lycka till med dina aktieaffärer och kom ihåg att alla dina beslut inte kan vara perfekta. Eller som Peter Lynch skulle ha sagt: ”I den här branschen är man bra om man har rätt sex gånger av tio.”
Fakta: Aktiestinsens tips
Aktiestinsen investerar i aktier som har:
Hög utdelning (helst över 3 procent)
Högre vinst per aktie än utdelning, det tyder på att utdelningen framöver kan höjas eftersom vinsterna som inte delas ut finns kvar i företaget
Lågt värderad substans
Lågt P/E-tal
Stabil verksamhet
Text: Johan Janson, ordförande UA Örebro
