Direkt till innehållet ?

Matematiska formler tar över börshandeln

Börsmäklarna har fått konkurrens, men också hjälp, av matematiska verktyg som tar över en stor del av värdepappershandeln. Men ändå tror inte Simon Nathanson, VD för Neonet, att automatiserad handel helt kan ersätta en duktig mäklare, även om utvecklingen fortsätter.

Bli medlem i Aktiespararna

  • Förmåner värda 7639 kronor
  • Medlemskap endast 465 kronor
Läs mer

Är matematiker, ingenjörer och kvantfysiker på väg att ta över mäklarnas jobb i handlarrummen hos de stora finanshusen? Frågan är berättigad, eftersom så kallad algoritmisk handel på olika finansiella marknader breder ut sig allt mer. I Europa uppskattas i dag 20–30 procent av all handel ske med hjälp av datorer och smarta programmerade orderverktyg, och i USA är andelen så hög som bortåt 50 procent. Och de som utvecklar programmen är inte ekonomer.

– Jag tror dock inte att de smarta orderverktygen kan ersätta en skicklig mäklare, säger Simon Nathanson, VD för Neonet, ett av de företag som bygger algoritmer och därmed utvecklar programstyrd handel. Algoritmerna hjälper mäklarna i orderläggningen och ger dem stöd i kartläggningen av marknaden och allt som kan påverka handeln. Men människan har något som en maskin aldrig kan tillägna sig, nämligen känsla och intuition.

Nathanson uppskattar att det finns ett stort antal investmentbanker i världen som utvecklar algoritmisk handel – och dessutom ett antal hedgefonder och stora kapitalförvaltare. För att företag i denna bransch ska klara konkurrensen måste de bygga algoritmer som tar ned orderläggningen på marknaderna till ett minimum av tid. Och då handlar det inte om sekunder utan om millisekunder, det vill säga tusendelar av en sekund.

Programhandel blev känd – och ökänd – för en vidare krets av människor i samband med börskraschen den 19 oktober 1987. Datorprogrammen fick då skulden för att börsraset blev så kraftigt; Dow Jones industriindex föll med 22,6 procent på en enda dag. Raset utlöstes av att många mäklarfirmor hade programmerat sina datorer med stoppkurser, så att när index gick under en förhandsbestämd nivå sålde programmen aktier utan urskillning. Ingen hade tydligen programmerat sin dator med en lämplig köpnivå …

– De programmerade stoppkurserna var en av de tidigaste algoritmerna – och tämligen simpla, säger Simon Nathanson. Men i dag är programmen så mycket mer sofistikerade – och ändå tror jag att det finns mycket kvar att utveckla.

Algoritmerna bygger på avancerade matematiska formler, som likt en radar skannar av börshandeln i fråga om omsättning, orderdjup, kursrörelser och en mängd andra variabler, och sedan agerar datorn självständigt på marknaden. I första hand är programmen avsedda för att sköta handeln i mycket likvida papper, och de fungerar därmed som en avlastning för mäklarna så att dessa kan ägna sig mer åt kunderna och de mindre handlade papperen på marknaden.

– Man skulle kunna likna algoritmerna vid en autopilot, som tar hand om styrningen av båtarna i de trängsta farvattnen, säger Simon Nathanson. Och i dag är de nästan lika duktiga som en människa.

Nästa steg i utvecklingen är så kallade adaptiva algoritmer, som är självlärande, och Simon Nathanson tror på en framtid med kanske uppemot 200 parametrar – mot bara runt 10 i dag. Intresset för algoritmisk handel har vuxit starkt de senaste åren, vilket delvis avspeglas i Neonets omsättningsutveckling (se diagram). Och den automatiserade handeln har också gjort att kurtagen nu endast är en bråkdel av vad de var tidigare. I dag talar firmorna om kurtage på 0,05–0,1 procent för aktieaffärer, mot det kartelliknande kurtaget på 0,45–0,65 procent som var kutym ända till början av 2000-talet – och som fortfarande tillämpas för de kunder som gör affärer manuellt med personliga mäklare.



Neonet är ett av de företag som bygger egna algoritmer. Företaget har i dag 230 aktiva kunder som handlar på 26 marknader världen över. Men företaget har också planer på att starta en ”algoportal”, i vilken kunderna ska kunna välja vilket företags algoritmer de vill handla med. Hittills finns, förutom Neonets egna algoritmer, ett externt företags algoritmer att välja på, nämligen Citis. Samarbetet offentliggjordes i april i år, och Neonet satsar på att vidareutveckla denna idé.

– Ett annat troligt resultat av algoritmhandeln är en fragmentering av börshandeln, det vill säga tvärtemot den trend vi sett de senaste åren med börser som går samman för att uppnå samordningsfördelar, säger Simon Nathanson. Ett sådant exempel är de sju brittiska investmentbanker som gått samman för att skapa en egen paneuropeisk börs för att konkurrera om handeln med de största och mest likvida europeiska aktierna.

– En sådan utveckling gynnar Neonet. Vi är experter på att koppla upp företag mot nya marknader, och vi har verktygen och de smarta funktioner som behövs, slutar Simon Nathanson.

 
 
ANNONSER