Känner du till Jinhui?
Nej, det är inte en kinesisk elektroniktillverkare utan ett rederi noterat på Oslobörsen. Men du har ändå delvis rätt, för bolagets huvudägare (54 procent) är ett kinesiskt bolag noterat i Hongkong. Jinhui har funnits på Oslobörsen sedan 1994. Under lång tid gjorde aktiekursen inget väsen av sig, men från 2003 har den gått från drygt 1 norsk krona till runt 30 i dag. Så sent som för ett år sedan var kursen 12 kronor. Det här är alltså ingen aktie för den nervsvage, men det är ju sällan rederiaktier.
Jinhui rankas i min analys som det mest intressanta av alla större bolag på den nordiska börsen. Rangordningen är matematisk. Med hjälp av historisk resultatutveckling och prognosinformation som sammanställts av Six Market Estimate (SME) har jag rangordnat 153 bolag, varav knappt hälften är svenska. De parametrar jag använt är följande:
1) Avvikelse i prognostiserat resultat före skatt under fjärde kvartalet samt pro-gnosförändring av helårsresultatet de tre senaste månaderna. I den första gruppen rankas Jinhui etta, medan bolaget är nummer 26 i den andra rangordningen. Det är bra i båda fallen.
2) Osäkerheten i analytikernas prognoser för fjärde kvartalet. Här hamnar Jinhui inte bättre än på plats 110, vilket visar att analytikerna känner stor osäkerhet inför bolaget.
3) Vinstförändring i årstakt under fjärde kvartalet. För att inte bara jobba med pro-gnoser behöver jag förankra analysen även i den faktiska utvecklingen. Då har jag tagit den senast kända resultatutvecklingen, vilket alltså är fjärde kvartalet. Här hamnar Jinhui på plats nummer 25, vilket är bra.
4) Redovisad nettomarginal, alltså resultatet före skatt i procent av försäljningen. Här vill jag få grepp om den aktuella lönsam-heten. Ett bolag med hög lönsamhet som ökar vinsten mycket är skick-ligare än ett bolag som ökar vinsten från en låg nivå, tycker jag. Här kommer Jinhui på plats nummer 23.
5) Prognostiserad vinstökning för 2007 samt förändringen av prognosen de tre senaste månaderna. Dessutom lägger jag till p/e-talet på uppnådd vinst 2006, alltså börskursens relation till vinsten 2006. Jag vill ha med p/e-talet för att svaga bolag, som alltså startar från en låg vinstnivå och får ett högt p/e-tal, inte ska få för hög rang. Jinhui ligger på plats 15 i vinstökning, på plats 6 i prognosrevidering och på plats nummer 5 i p/e-tal. Det är nästan obegripligt bra, eftersom ett bolag som rankas högt i vinsttillväxt sällan får ett lågt p/e-tal, men det har Jinhui. Detta kan tyda på att prognoserna påverkas av reavinster på fartyg och annat. Det är inte bra.
6) Slutligen rankar jag p/e-talet på pro-gnosen för 2007 och jämför det med den pro-gnostiserade vinstutvecklingen 2008. Jinhui rankas som nummer 1 i p/e-tal (alltså lägst p/e-tal) och som nummer 30 i vinsttillväxt 2008. Det stärker bilden av att reavinster kan vara inblandade.
Om du nu inte tycker att ett svängigt kinesiskt rederi noterat på Oslobörsen är det du vill sätta pengarna i så har jag gjort en lista på de 25 bolagen med högst rang.
Oslobörsen sopar hem de tre översta platserna. Förutom Jinhui har vi TGS Nopec och Petroleum Geo-Services, båda verksamma inom oljeprospektering med fokus på seismiska mätningar.
TGS hade 2003 en börskurs på 15 nors-ka kronor. När detta skrivs ligger aktien i 132, så utvecklingen känns aningen rallybetonad. Jag vågar nästan aldrig köpa aktier i sådana bolag. Trots kursuppgången ligger p/e-talet under medeltalet, så uppenbarligen är placerarnas förväntningar på framtiden låga.
Petroleum Geo-Services är dock ännu värre. Aktiekursen låg i 3 norska kronor 2003. I dag är den uppe i häpnadsväckande 160, men få verkar tro att den ska fortsätta uppåt. P/e-talet är ännu lägre än för TGS, vilket skvallrar om att placerarna tror att den framtida vinsttillväxten kommer att ligga under gruppens genomsnitt.
På fjärde plats kommer första svenska bolag: SEB. Jag är själv överraskad. SEB kniper en topplacering genom att ligga väldigt jämnt på alla listor, med extra plus för den fantastiska avslutningen på 2006. Den enda faktor som inte hänger med är den prognostiserade vinstökningen för 2007, där bolaget kommer på plats 91, men revideringen av detta tal gav en 36:e plats. Det är bra.
På femte plats kommer första dansk: Sydbank, en av de mindre bankerna. Banken överraskade stort under fjärde kvartalet och har i övrigt en lika jämn gradering som SEB.
Just jämnheten och det låga p/e-talet, liksom ganska låg osäkerhet i analytikernas prognoser, gör att bankerna generellt kommer högt. Här finns dock ett mätproblem, och det gäller ”nettomarginalen” som jag använt för att bedöma lönsamheten. Den ger bankerna ett något för bra tal, beroende på att ”försäljning” i bankerna är låg jämfört med exempelvis inom tillverkande industri. Detta gör att nettomarginalen generellt blir högre i banker än i industriföretag. Det gynnar bankerna i min rangordning.
Om du köper de tio bäst placerade bolagen får du emellertid en ganska avgränsad portfölj. Det blir ett rederi, tre aktier kopplade till energiinvesteringar, fem banker och en teleoperatör. Oljepris och ränteutveckling får alltså stor betydelse. Om vi i stället tar vinnarna i de tio branscher jag delat in bolagen i blir spridningen större. Det borde dra ned svängningarna i portföljen.
De bolag som hamnat högst i varje sektor är följande:
• Basindustri (skog, metaller, kemi, rederi): Jinhui, Norge, sjötransporter.
• Byggindustri: FL Smidth, Danmark, utrustning till cementindustrin.
• Energi: TGS Nopec, Norge, seismiska mätningar.
• Finans: SEB, Sverige, bank.
• IT: Tandberg Data, Norge, system för videokonferenser.
• Konsument: H&M, Sverige, konfektion.
• Hälsovård: Astra Zeneca, Sverige/Storbritannien, läkemedel.
• Telekom: Telenor, Norge, teleoperatör.
• Tjänster: Eniro, Sverige, teletjänster.
• Verkstadsindustri: Alfa Laval, Sverige, pumpar/separatorer.
Granskar vi den här portföljen får den en bra nyckeltalsprofil.
Prognosjusteringar för fjärde kvartalet, för 2006 och 2007, ger en kombinerad plats nummer 36, vilket alltså är på den övre fjärdedelen av listan.
Vinstökningen under fjärde kvartalet samt för 2007 och 2008, liksom nettomarginalen, ger en kombinerad 40:e plats. Det är bra.
P/e-talet för 2006 och 2007 ger plats 64, vilket åtminstone är på den övre halvan.
Osäkerheten i prognosen för det senaste kvartalet ger en 41:a plats, vilket nästan är på den övre fjärdedelen av listan.
Lägger vi därtill att portföljen är spridd på samtliga större sektorer, liksom att den innehåller både små och stora bolag, borde den faktiskt kunna passa de flesta smakriktningar – ja, till och med alla utom en, nämligen den som jagar kursvinnare. De aktierna hittar du inte här.
Samtliga bolag på listan är ofta väl analyserade. De täcks av minst 5, oftast 10–40 analytiker, vilket innebär att de flesta stenar redan är vända. Överraskningarna i bolagen räcker knappast för att dubbla kursen, vilket många letar efter.
Någon gång kommer jag att presentera de mest intressanta småbolagen på den nordiska börsen, men just nu är de flesta mest intresserade av att ta sina första stapplande steg på den nordiska marknaden i bolag som ett kunnigt gäng analytiker håller under luppen. Det är visserligen ingen garanti mot floppar, men det ger normalt en viss maximal risknivå. Det gillar jag.