Saabs tillväxtmål är att växa organiskt med i genomsnitt 5 procent per år över en konjunkturcykel. Denna tillväxt har bolaget i stort sett klarat av under den senaste femårsperioden, och i genomsnitt har tillväxten varit 4,6 procent. I fjol var den organiska tillväxten 3 procent och den totala tillväxten 9 procent. Lönsamhetsmålet är att nå en rörelsemarginal efter avskrivningar på minst 10 procent. Det har Saab inte riktigt infriat. I genomsnitt den senaste femårsperioden har marginalen varit 8,4 procent. I fjol uppgick den till 8,3 procent.
Den historiska utvecklingen har alltså varit stabil. Detta hänger samman med att beställningarna hos bolaget i regel omfattar betydande belopp, har lång leveranstid och att de inte är särskilt beroende av konjunkturen.
Inför 2007 gjorde ledningen bedömningen att tillväxten i år skulle ligga i nivå med fjolårets. Marginalen förväntades då bli något högre. Denna prognos upprepade Saab i samband med halvårsrapporten.
Det finns alltså inget som tyder på några stora förändringar, åtminstone inte på kort sikt. Saab hade vid halvårsskiftet en orderstock på 47 767 miljoner kronor, i nivå med läget ett år tidigare men från årsskiftet en nedgång med 3 miljarder kronor. Nedgången förklaras till 1,35 miljarder kronor av en minskning av en order i fjol på ett övervakningssystem till Pakistan, som ursprungligen var värd 8,3 miljarder kronor. Dessutom måste man ha i minnet att många beställningar hos Saab omfattar betydande belopp, vilket kan ge variationer mellan kvartalen.
Bortsett från den minskade orderstocken utvecklades Saab enligt förväntningarna. Försäljningen ökade under första halvåret med 15 procent, varav 4 procent organiskt. Rörelsemarginalen uppgick till 8,1 procent, oräknat reavinster.
Ett bolag med en så stabil utveckling borde ha en tämligen stabil aktie. Men så har inte varit fallet. Sedan årsskiftet har aktien rasat från 210 till 145 kronor, eller med drygt 30 procent. Enbart under tredje kvartalet är nedgången drygt 20 procent.
Nedgången kan knappast tillskrivas halvårsrapporten. Vi tror inte heller att överåklagarens beslut att inleda en förundersökning om misstänkta mutor i samband med försäljningen av stridsflygplanet Gripen till Ungern har påverkat aktien nämnvärt. Betydligt större vikt har marknaden förmodligen åsatt regeringens planer på att skära i försvarets materielinköp. Det är ett negativt besked, inte så mycket på grund av storleken på de planerade nedskärningarna utan därför att de mest försvarsvilliga politikerna nu är beredda att minska försvaret. För Saab finns en risk för att bolaget, utan stöd från det svenska försvaret, tappar i trovärdighet som samarbetspart för utländsk försvarsindustri. Det är inte bra.
Försvarets utvecklingsbeställningar har under många år möjliggjort en stabil utveckling med hygglig lönsamhet. Det är också det svenska försvarets utvecklingsbeställningar som till stor del ligger bakom de höga kostnaderna för forskning och utveckling, som till runt 80 procent är kundbetalda. Utvecklingsprojekten har bidragit till att det skapats en kunskapsbank inom försvarsindustrin. Den tekniska kompetensen har även haft spridningseffekter, såväl internt som till andra delar av industrin. Ur Saabs flygplanstillverkning föddes till exempel biltillverkaren Saab, som i sin tur utvecklade Sveriges första dator.
Av Saabs försäljning under första halvåret avsåg 64 procent den internationella marknaden. Av orderingången på 8 345 miljoner kronor var utlandsandelen 75 procent. Utlandsmarknadernas andel av orderstocken har under flera år successivt ökat. Andelen var 60 procent vid utgången av 2002, men vid halvårsskiftet i år var den uppe i 81 procent. Det svenska försvaret är fortfarande en viktig kund, men andelen sjunker alltså stadigt.
För Saab är en fortsatt export av Gripen mycket viktigt, och enligt bolaget är det internationella intresset för Gripen stort. Men orderstocken krymper. Vid årsskiftet 2006/2007 återstod att leverera 36 Gripen till Sverige och Sydafrika. Till Ungern återstod samtidigt 6 plan att leverera av de 14 som landet hyrt. Enligt planerna ska Ungern köpa dessa plan 2016.
För Saab är Gripenprogrammet viktigt, inte bara när det gäller leveranser av nya plan. Det handlar också om betydande försäljning av modifieringar, utbildning och underhåll. Riksdagen beslutade i våras att anslå 4 miljarder kronor för att bygga om 30 Gripen till en modernare version samt att satsa på ett demonstrationsprogram för Gripens framtida utveckling.
Även Norge har beslutat medverka i demonstrationsprogrammet med 150 miljoner norska kronor som en del i sin pågående upphandlingsprocess av stridsflygplan. Ett samarbetsavtal har tecknats med även Danmark, som emellertid inte satsat några pengar.
Både Danmark och Norge ska byta ut sina amerikanska F 16-plan mot modernare. Det handlar då om 48 nya stridsflygplan i respektive land. Hittills har allt pekat på att beställningarna skulle gå till amerikanska Lockheed och dess nya F 35 Lightning 2.
Men den säkerhetspolitiska situationen i världen har fått våra grannländer att tänka om. I Norge handlar det också om att engagera den egna försvarsindustrin i beställningarna. Våren 2008 väntas Saab lämna en offert för Gripen, varefter ett beslut kan tas i början av 2009. Den danska upphandlingen ligger ett år senare i tiden.
Under tredje kvartalet fick Saab inbjudan att lämna anbud till den indiska upphandlingen, som omfattar 126 flygplan. Saab är en av sex leverantörer som bjudits in. Övriga är Lockheed Martin, Boeing, Eurofighter, ryska MIG och Dassault. Offerten ska lämnas in inom sex månader. Därefter vidtar en utvärderingsfas på två och ett halvt år. Efter detta ska den leverantör som väljs ut leverera 18 plan inom en tidsperiod av 24 månader. Resterande 108 plan ska produceras i Indien.
I fjol gjorde Saab ett resultat efter finansnetto på 1 693 miljoner kronor. Nettoresultatet var 1 347 miljoner, motsvarande en vinst på 11,91 kronor per aktie efter justering för minoritetsintressen. Aktiespararen räknar med ett nettoresultat i år på 1 430 miljoner kronor, vilket skulle innebära en vinst på drygt 13 kronor per aktie. Prognosen för 2008 är 14 kronor per aktie.
Saab har en stor orderstock, ett starkt produktprogram och berörs inte nämnvärt av konjunktursvängningarna. Statens planer på att minska försvarsbeställningarna manar dock till en viss försiktighet. Samtidigt finns en potential i nya beställningar av Gripen. Det är en krydda som marknaden ännu inte värderar.
Aktiespararen anser att en värdering motsvarande 12 gånger vinsten är motiverad. Med våra prognoser innebär det i så fall en riktkurs på 168 kronor på ett års sikt. I fjol var utdelningen 4,25 kronor per aktie. Bolagets utdelningspolitik är att dela ut 20–40 procent av vinsten efter skatt. Detta bör betyda en utdelning på 5 kronor per aktie för 2007 och en direktavkastning på 3,4 procent vid en aktiekurs på 145 kronor.
Börstemperaturen
Marknadens syn på ledningens kompetens
Tillväxtpotential
Direktavkastning
Lönsamhet
Trygg placering
Optimisten hoppas att möjligheterna till ett genombrott för Gripen är stora.
Pessimisten befarar att färre beställningar från det svenska försvaret urholkar Saabs utvecklingsresurser.
3 åsikter
Aktiespararen anser att Saab är lågt värderat och tror att bolagets aktie är en bra placering på lång sikt. Vid aktuell kurs är några ytterligare exportframgångar för Gripen inte diskonterade.
Goldman Sachs anser att exportansträngningarna för Gripen medför höga kostnader för marknadsföring och utveckling men konstaterar också att Saab kan komma att vinna stora exportkontrakt framöver. Investmentbanken sänker emellertid riktkursen, från 193 till 184 kronor, och rekommendationen neutral upprepas. Vinstprognosen för 2007 är 12,29 kronor, och för 2008 är den 13,29 kronor per aktie.
Placeringsguiden anser att Saab värderas till betryggande låga 11 gånger vinstprognosen för nästa år. På nuvarande nivåer är aktien ett stabilt köpalternativ till relativt låg kurs. Neddragningar i det svenska försvaret ökar osäkerheten, men samtidigt har det dykt upp en chans på en indisk stororder för Gripen. Riktkursen anges till 225 kronor.