Pessimisten befarar en ”double dip”, det vill säga att konjunkturen på nytt ska falla tillbaka i recession. Med ett sådant scenario är det lätt att argumentera för nya nedgångar på börsen. Optimisten hävdar å sin sida att aktiemarknaden genom att ha rört sig sidledes under några månader redan intecknat sämre utsikter. Jag är beredd att ansluta mig till den senare kategorin.
Jag tror inte att den senaste tidens dåliga tecken i form av svag ekonomisk statistik behöver leda till en dålig börs framöver. Snarare har marknaden i god tid tagit höjd för besvikelser. Detta har bland annat setts i en ökad osäkerhet på börsen efter toppnoteringarna i januari.
En titt på indexkurvorna visar att Stockholmsbörsen befinner sig i stort sett på samma nivå som i början av november och bara några procent högre än efter rallyt i somras. Förklaringen till den måttliga uppgången ser vi alltså just nu i den ekonomiska statistiken. Det har kommit flera signaler den senaste tidens som tyder på att återhämtningen i världsekonomin går trögt. Den svenska BNP-siffran är bara en indikation bland många andra (under fjärde kvartalet 2009 krympte BNP med 0,6 procent jämfört med tredje kvartalet).
OMXS PI- och 30-index (juni 2007–februari 2010)
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Stämningen bland konsumenterna i USA tycks ha försämrats den senaste tiden. Hushållens konfidensindikator för februari sjönk exempelvis till ett betydligt lägre tal än vad marknaden förväntat sig. Det har dessutom kommit en hel del statistik som bekräftar en fortsatt svag utveckling på den viktiga amerikanska bostadsmarknaden. Samtidigt tycks stämningen i USA:s industri vara hyfsad. En uppdatering av läget kom under måndagseftermiddagen när inköpschefsindex för februari presenterades.
I Europa kretsar mycket fortfarande kring Grekland, men efterhand kommer Gerklandskrisen att få allt mindre inverkan på börsen. Nyheter om räddningspaket muntrade upp marknaden på måndagen.
Samtidigt som Greklandsoron klingar av kommer de mer allmänna skuldproblemen inom stora delar av euroområdet att vara i fokus under ett bra tag framöver. Budgetunderskotten slår negativt mot tillväxten och i förra veckan kom EU-kommissionen med en uppdaterad prognos som pekar mot en BNP-tillväxt inom euroområdet och hela EU på bara 0,7 procent i år. Prognosen låg i och för sig på samma nivå i november. Utsikterna har med andra ord inte försämrats. Vad som möjligen kan tolkas negativt är att en större del av tillväxten bedöms komma i början av året jämfört med i den tidigare prognosen.
Den senaste tidens statistik och även uttalanden från centralbanksfolk, däribland Fed-chefen Ben Bernanke, fortsätter peka mot att räntehöjningar kommer att dröja. Varken Federal Reserve (Fed) i USA eller Europeiska Centralbanken (ECB) kommer som det ser ut nu att göra någon höjning av sina respektive styrräntor förrän tidigast mot slutet av året. Risken för högre räntor kommer därför knappast att vara något stort hot mot börsen den närmaste tiden.
I och med att februari är över så är också bokslutsperioden passerad. Utfallet blev ganska bra med fler positiva överraskningar än besvikelser. Men det räckte inte för att hålla aktiemarknaden på gott humör i ett läge när det kommit en hel del negativa makronyheter. Dessutom fanns det förmodligen en del förhoppningar om mer positiva signaler än vad som presenterades i rapportflödet, framför allt vad gäller framtidsutsikterna.
Nu riktar marknaden i stället blickarna mot första kvartalet och i den mån bolagen drabbats av oväntade bakslag kommer det att synas i form av varningar om lägre vinster inom ett par veckor. Jag tror dock inte att risken för en varningsvåg är särskilt stor, bland annat just av skälet att företagsledningarna varit försiktiga i sina framtidsantaganden.
Slutsats: Jag tror att marknaden just nu har en ganska välbalanserad syn på framtiden. Det gäller såväl den ekonomiska utvecklingen i stort som läget i de enskilda företagen. Med en balanserad framtidsbild är också grunden lagd för en ljus utveckling på börsen.
Anders Haskel
Fristående börsanalytiker