I fyra gruvor, Aitik och Boliden för främst koppar, Garpenberg och irländska Tara för främst zink, bryter Boliden malm. Malmen vidareförädlas i flera smältverk i Sverige, Norge och Finland, och de återvinner också metaller ur främst elektronikskrot.
Bolidens kvartalsproduktion ligger på 14 000 ton koppar och 80 000 ton zink från egna gruvor. Gruvorna täcker 80 procent av zinksmältverkens men endast 20 procent av kopparsmältverkens behov. Med utbyggnaden av Aitikgruvan till dubbel kapacitet, en investering på 6 miljarder kronor, fördubblas självförsörjningsgraden på koppar till knappt 40 procent. Bolidens malmer innehåller också guld, bly och silver, och från nästa år tas även molybden från Aitik till vara.
Zink används för galvanisering och är jämte koppar ingrediensen i mässing. Efterfrågan kommer främst från fordons- och byggindustrier. Koppar går till elkraft- och elektronikindustrier samt till bygg-, verkstads- och processindustrier.
Kina, med stora bygg- och infrastrukturprojekt och växande personbilsindustri, är den största marknaden för basmetaller, i dag större än Europa och USA sammantaget.
Svensk basindustri är den sektor som gynnas mest av kronans flytande växelkurs, och den svenska valutan har visat sig vara mer konjunkturkänslig än man tidigare trott. För basindustrin finns därför en utjämnande effekt på intäkterna, omräknade till billigare svenska kronor, när volymerna minskar och priserna, oftast satta i USA-dollar, faller.
En annan koppling mellan metall- och andra råvarupriser och valutamarknaden är att när dollarn försvagas tenderar priserna, som sätts i dollar, att stiga och tvärtom. Från Bolidens horisont är då priserna i kronor ganska oförändrade.
Mot bakgrund av dessa utjämnande effekter är det tvivelaktigt om det är meningsfullt att genom terminskontrakt på metaller och valutor ”säkra” priserna i kronor för längre perioder. Dock är våldsamma prisrörelser realiteter: kopparpriset föll med 45 procent under andra kvartalet jämfört med samma kvartal i fjol men steg med 36 procent jämfört med årets första kvartal; zinkpriset föll 30 procent, medan uppgången var 26 procent. Metallprisförändringar på 10 procent för koppar och zink påverkar Bolidens resultat med 715 miljoner kronor över ett år. Känsligheten för dollarkursen är nästan lika stor.
Kontrakten på metall- och valutamarknaderna, som måste marknadsvärderas, bidrar i sig till stora resultatkast från kvartal till kvartal. Första halvåret 2009 gjorde Boliden ett nettoresultat på 996 miljoner kronor, eller 3,64 kronor per aktie. I balansräkningen, direkt mot eget kapital, redovisades en förlust på 1,2 miljarder kronor hänförlig till terminskontrakt, och totalresultatet anges där till –216 miljoner kronor, eller –0,79 kronor per aktie.
Kanske är kassaflödet, plus 657 miljoner kronor, en bättre mätare på ”resultat”. Men räknat efter investeringar på 2,6 miljarder kronor, som till stor del behövs för att ersätta slitage och brutna malmkroppar, blev kassaflödet negativt. Det är närmast en filosofisk fråga om det blev vinst eller ej under första halvåret.
Inför hösten är metallpriserna bra men dollarförsvagningen ett hinder. Effekterna kan ta ut varandra och vinsten för helåret summera till 6 kronor per aktie. Det kan bli 9–10 kronor 2010. Nettoskulden på 8,5 miljarder kronor motsvarar 55 procent av eget kapital på 15,7 miljarder, eller 57 kronor per aktie. Utdelningen i våras blev 1 krona, i fjol 4 kronor. Trots stora lån kan den höjas till 2 kronor, men direktavkastning lockar ändå inte. I stället lockar chansen till att Kina driver metallpriserna uppåt och ger Boliden en intjäningskapacitet på 20 kronor per aktie – som 2006. Aktien är spekulativ på kort och lång sikt, och den är inte för räddhågsna.
