Vinsterna i de nordiska storbolagen föll åter markant under det senaste kvartalet. Nedgången blev 52 procent i förhållande till samma kvartal för ett år sedan, mot 51 procent förra kvartalet. Oljebjässen Statoil Hydro hade tydlig inverkan på utvecklingen, och utan detta jätteföretag hade den nordiska vinsten fallit något mindre.
I andra änden hittar vi hälsovårdssektorn och Nordens vinstmässigt näst största bolag, Astra Zeneca, som ökade vinsten med 47 procent.
Mäter vi mediantillväxten (mittföretaget i gruppen) får vi en vinstnedgång på 31 procent, mot minus 35 procent förra kvartalet. Detta speglar att vinstutvecklingen för flertalet av bolagen är något mindre dålig än för Nordens bjässar.
Granskar vi avvikelsen mot analytikernas prognoser, insamlade av SIX Market Estimate (SME), kan konstateras att utfallet underskred medelprognosen med 6 procent. Statoil Hydro, Volvo och SEB missade med störst marginal, räknat i miljarder kronor, medan Nordea, Norsk Hydro och ABB överträffade med de största beloppen. Medianvärdet för prognosutfallet var dock positivt, 3,2 procent, vilket speglar en övervikt för bolag som faktiskt överträffade prognoserna. Totalt 63 procent av bolagen klarade detta, mot 61 procent förra kvartalet. Vinsten mäts i svenska kronor och är summerad för 118 storbolag i SME:s urval.
Energisektorn är fortfarande vinstmässigt störst, även om avståndet till tvåan, hälsovårdssektorn, har krympt väsentligt. Under andra kvartalet svarade energisektorn för 28 procent av den nordiska totalvinsten, medan hälsovård svarade för 24 procent och telekommunikation (tjänster och utrustning) för 15 procent. Därefter kom finanssektorn med 14 procent, följd av konsumentföretagen med 11 procent. Övriga sektorer utgör bara 7 procent, trots att de innefattar hela basindustrin och verkstadssektorn.
De tre bolagen med kraftigast vinsttillväxt ökade vinsten med motsvarande 9,4 miljarder kronor (Astra Zeneca, Carlsberg och Novo Nordisk), medan de tre i botten drog ned vinsten med hisnande 75 miljarder (Statoil Hydro, Volvo och Nokia). Räknar vi bort dessa sex bolag faller vinsten ändå markant, med 49 procent. Hur vi än mäter var utvecklingen alltså svag, om än inte fullt så svag som prognostiserat.
Värderingen, mätt som börsvärdet i förhållande till analytikernas genomsnittliga vinstprognos 12 månader framåt (P/E-talet), har stigit kraftigt det senaste halvåret. Från en botten i november på 7,9 har P/E-talet stigit till 18. Uppgången beror dels på att analytikerna skrivit ned vinstprognoserna för 2009 med 40 procent (32 procent för 2010), dels på att aktiekurserna har stigit med nästan 40 procent. Från toppen sommaren 2007 föll aktieindex med 60 procent, medan vinstprognoserna skrevs ned med 53 procent.
P/E-talet på 18 är nu över toppvärdet från i april 2007 på drygt 15, och vi får gå tillbaka till januari 2004 för att hitta ett lika högt P/E-tal. Då hade de nordiska börserna stigit tio månader i sträck, nu har de stigit i nio månader. Den höga värderingen speglar dels förväntningar om en markant uppgång i vinsterna, dels att räntan och inflationen är mycket låga. Granskar vi inflationsutvecklingen i de nordiska länderna och jämför den med värderingen blir slutsatsen att denna är ungefär i balans. Det höga P/E-talet byggs alltså under av en låg inflationstakt.
Energisektorn minskade vinsten med 58 procent i årstakt, mot –38 procent förra kvartalet. Statoil Hydro redovisade ett vinstfall på 68 procent. Nedgången var bred. Merparten av bolagen överträffade dock analytikernas prognoser.
Hälsovårdssektorns vinst steg med 45 procent, vilket till 2/3 beror på Astra Zeneca, med Novo Nordisk som god tvåa i storlek. Merparten av bolagen utvecklades starkt och nådde förväntningarna.
Telekommunikation som grupp minskade vinsten med 39 procent, till stor del beroende på Nokia. Medianvärdet visade ett fall på 16 procent, i huvudsak beroende på besvikelser i Ericsson och Telenor.
Konsumentgruppen utvecklades även denna gång svagt, trots att giganten H&M ökade vinsten. Sektorvinsten minskade med 15 procent. Merparten av bolagen utvecklades svagt. Däremot översteg vinsten analytikernas prognoser med 6 procent.
Finanssektorn minskade vinsten för åttonde kvartalet i rad, nu med 49 procent. Swedbank och Danske Bank var sektorns svarta får och svarade för 2/3 av vinstfallet. Många av bolagen klarade sig dock ganska bra, och de flesta låg i nivå med förväntningarna.
Byggsektorn sänkte vinsten med 6 procent, markant bättre än förra kvartalets –48 procent. Analytikernas prognoser överträffades med hela 26 procent, vilket förklarar den goda kursutvecklingen under rapportperioden.
Verkstadssektorn hade ett vinstfall på 93 procent, mot 83 procent förra kvartalet. I stort sett samtliga bolag redovisade fallande vinst, men Volvo rasade mest. Oräknat Volvo överträffades faktiskt prognoserna, vilket förklarar varför sektorn blev en kursvinnare under rapportperioden.
Basindustrigruppen gick in i samma vägg som verkstadsföretagen och redovisade förlust även detta kvartal. Stora Enso gjorde den klart största förlusten. Nedgången var bred, men väntad.
Slutsats – botten bör vara nådd
Slutsatsen blir att vinstfallet tycks plana ut, vilket är mer positivt än i förra analysen. Vinstprognoserna reviderades visserligen ned även efter andra kvartalet, men nedrevideringen stannade vid 8 procent. De tre tidigare kvartalen har nedskrivningarna i samband med rapportperioden legat kring 20 procent.
Fortfarande beror en stor en del av vinstfallet på omstruktureringskostnader och nedskrivningar, men fallande efterfrågan är ändå huvudorsaken. Samtidigt är vinstutvecklingen delad i två delar – de konjunkturkänsliga bolagen, som går uselt, och övriga, som inte går alls lika dåligt. Utan de banker som har stor exponering mot Baltikum hade ”övrigtgruppen” haft en ganska liten nedgång.
Under tredje kvartalet kommer nog merparten av de konjunkturkänsliga bolagen att visa fortsatt kraftiga vinstfall i årstakt, men troligtvis inte en sämre vinstnivå i kronor räknat än under andra kvartalet. Det tyder konjunkturstatistiken på. Någon stark positiv faktor för börskurserna tror jag dock inte att vinstutvecklingen under tredje kvartalet blir. Det är för tidigt. Mer troligt är att positiva faktorer fortsätter att dyka upp i konjunkturstatistiken och först nästa år i vinsterna.