Världens största oberoende produkt- och kemikalietankrederi är svenskt, räknat i antal fartyg. Broström har närmare 90 stycken, varav tre av fem helägs och övriga tas in på kontrakt. Med lagda beställningar hos varven är flottan på väg mot hundra stycken. På haven är stor dock ändå liten, och Broströms marknadsandel är bara ett par procent.
Fördelen för ett rederi med många fartyg handlar inte främst om att kunna utöva marknadsmakt och därmed trissa upp fraktraterna. Poängen är i stället samordningsfördelar.
Kunderna är oftast de stora oljebolagen. Produkttankfartygen hämtar bensin, diesel och eldningsolja från raffinaderier för transport till depåer, eller från en depå till en annan. Oljebolagen håller små lager; produkterna lagras i stället under transport. Inte sällan går turerna över Atlanten, från Nigeria eller i stora asiatiska vatten. Det är då viktigt att fartygen har last i båda benen – tur och retur.
Halva transportkapaciteten kontrakteras till oljebolagen på årsbasis, vilket ger en grundbeläggning. Halva flottan är därför normalt tillgänglig för uppdrag på dagsmarknaden, där framförhållningen är kort men ersättningarna högre än för långa kontrakt. Samordningsförmåga är en nyckelkompetens, och den som har den kan tjäna på att växa sig större.
Rätt båt på rätt plats är avgörande för kostnader och intäkter i det lilla, men utbud och efterfrågan på kapacitet bestämmer i stort. Efterfrågan påverkas av till exempel konjunkturen och tillväxtmarknaders växande bilpark men också av tillfälligheter som varma vintrar och driftstörningar på raffinaderier. Utbudet är en funktion av nybyggnation och utskrotning av gammalt tonnage.
Under 2008 och 2009 tillförs 50 procent mer kapacitet än under föregående tvåårsperiod och dubbelt så mycket som under 2004 och 2005. Tillskottet motsvarar nästan 50 procent av tonnaget vid utgången av fjolåret, vilket inger oro. Å andra sidan förbjuds enkelskrovade fartyg, som utgör en tredjedel av nuvarande tonnage, från 2010. Broströms flotta är modern och dubbelskrovad. Efterfrågan växer, för både oljeprodukter och biobränslen från till exempel Brasilien, men det höga oljepriset borde påverka volymerna, och konjunkturläget är osäkert.
Rederiverksamhet är i hög grad en dollarmarknad. Broström har den låga dollarkursen emot sig, och höga oljepriser höjer kostnaden för bunkerolja, fartygens eget bränsle. Under andra halvåret i fjol försvagades marknaden, vilket drabbade Broströms intjäning, som stannade på 30 miljoner kronor under perioden. Helåret blev ändå bra, 450 miljoner kronor före skatt, och det åttonde på raken med hög lönsamhet. Fjärde kvartalet gav en mindre förlust och första kvartalet i år blott 2 miljoner kronor i vinst.
På grund av låg intjäning har aktien fallit med 40 procent på ett år. Den är billig, ställd mot substansvärdet på 82 kronor per aktie. Hälften av detta belopp är övervärden på flottan. Nettoskulden är måttliga 3,8 miljarder kronor.
Lite teoretiskt ger en försäljning av halva flottan 4,5 miljarder kronor, vilket räcker för att bolaget ska kunna betala lånen och återköpa en fjärdedel av de egna aktierna för 45 kronor per styck. Denna räkneoperation ger ett skuldfritt bolag med ett substansvärde på 4,5 miljarder kronor, eller 95 kronor fördelat på färre aktier. I detta läge kan fartygspriserna halveras och det finns ändå täckning för aktuell börskurs.
Aktiespararen tror inte att en krasch lurar bortom horisonten och inte heller att Broströms intjäning uteblir i år. Men fartygspriser och marknadsförhållanden är osäkra, och resultatet i år kanske nätt och jämnt räcker för upprepad utdelning på 3 kronor. Säkert är dock att Broström kan sin sak. Hav förtröstan, således!
