Rangordningen har därefter följts upp tolv månader senare. Olika nyckeltal har då varit olika framgångsrika, beroende på marknadsläge. Den första rangen, som följdes av en period med både kraftig uppgång och nedgång, resulterade i att listans mittrankade bolag utvecklades bäst. Den andra uppföljningen innefattade både ras och rallyn. Då fungerade inget nyckeltal; pilkastning var lika framgångsrikt. Den tredje uppföljningen gjordes efter ett katastrofalt börsår med massiva kursras. Då blev hög vinststabilitet utslagsgivande. Nästa uppföljning gjordes under en period då stämningsläget vände kraftigt till det bättre. Då blev en låg värdering, ett lågt P/E-tal, den mest utslagsgivande faktorn.
När ranglistan nu går in på sitt fjärde år har P/E-talet slopats. I de flesta av uppföljningarna har det nämligen gett en omvänd signal – låga P/E-tal har gett sämre kursutveckling än övriga. De tre faktorer som rangordningen nu vilar på är grupperna vinsttillväxt, prognosrevideringar och vinststabilitet. Dessa läggs sedan samman till en genomsnittsbedömning. De bolag som hamnar i topp har därmed haft, eller förväntas ha, en bra vinstutveckling och god vinststabilitet.
Listan över de mest attraktiva bolagen toppas denna gång av det äktsvenska verkstadsbolaget Atlas Copco, som till stor del levererar till gruvindustrin. Bolagets starkaste kort gäller den genomsnittliga revideringen av vinstprognoserna de senaste kvartalen, med plats 19 (av 132 bolag). För det senaste kvartalet var placeringen 27. Därtill har prognosrevideringarna varit relativt stadiga de senaste kvartalen, vilket ger en placering på 42. Den genomsnittliga vinstökningen under 2008–2011 ger en placering på 29, samtidigt som svängningarna i vinstutvecklingen 2008–2011 ligger under medeltalet och ger en placering på 41. Även P/E-talet är på en genomsnittlig nivå, men det ingår inte i rangordningen.
Tvåa på listan är den finska finanskoncernen Sampo. Den har faktiskt haft starkare revideringar av de senaste kvartalens prognoser än Atlas Copco, men den historiska vinsttillväxten är sämre. Sampo har därtill ungefär samma vinststabilitet som Atlas, samtidigt som de senaste kvartalens vinstrevideringar är starkare. Detta gör att många placerare nog tycker att Sampo till och med är intressantare än Atlas Copco. Därtill är P/E-talet lägre, vilket dock ofta är fallet för bolag i finanssektorn.
Trea på listan är teleoperatören Millicom, fokuserad på mobiltelefoni i utvecklingsländer. Millicom ligger något sämre till än Atlas Copco och Sampo vad gäller prognosrevideringar men har i gengäld en god vinststabilitet. Om P/E-talet hade ingått i rangordningen skulle Millicom dock ha halkat ned, för det är ganska högt.
Bolagen som hamnar i topp
Klicka på tabellen för att förstora den.
Totalt sett domineras ranglistan av konjunkturkänsliga bolag, sex verkstadsföretag, sex företag från basindustrin samt tre byggföretag. Hälsovårdssektorn representeras av fyra bolag, medan telekommunikation och energi representeras av två bolag vardera. Den starka dominansen för konjunkturkänsliga bolag gör mig dock lite tveksam. Helt klart är att de har en stark återhämtning just nu, vilket avspeglar sig i många uppskrivna prognoser. Detta sker dock från låga nivåer, varför det kan ifrågasättas om denna trend verkligen kan räcka för att få kurserna att stiga på så lång sikt som tolv månader.
Därför finns även en lista som toppas av bolag som inte sticker ut: de ”anonyma mittbolagen”. På denna lista får bolagen i mitten av rangen högst betyg. Idén kom efter uppföljningen av den första listan, och grundtanken är att börsplacerare gärna fokuserar på ytterligheter, varför dessa ofta blir övervärderade.
Denna alternativa lista toppas av danska hälsovårdsföretaget (hörapparater) William Demant, följt av Ericsson och danska Jyske Bank. Även denna lista domineras av verkstadssektorn med fem bolag, följd av konsumentsektorn, också med fem, samt hälsovård och telekom med tre bolag vardera. När du tolkar placeringarna i denna tabell ska du komma ihåg att siffran 1 innebär att det är den mittersta placeringen av 132 bolag, alltså placering 66.
De ”glömda” bolagen – de som inte sticker ut
Klicka på tabellen för att förstora den.
För att tillfredsställa läsare med dragning till ytterligheter har jag också plockat fram toppbolagen inom respektive parameter. Då kan konstateras att lägst P/E-tal på prognosen för 2011 har det norska IT-konsultföretaget Atea, följt av kinesiska torrfraktrederiet Jinhui, noterat på Oslobörsen, samt norska energiföretaget Fred Olsen Energy. Bäst genomsnittlig vinstutveckling 2008–2011 har danska rederiet Torm, danska vindkraftstillverkaren Vestas samt norska oljeexploatören DNO.
Starkast revidering av vinstprognoserna under de tre senaste kvartalen har finska finpapperstillverkaren M-real, Jinhui och Lundin Mining. Bäst revidering av prognosen för 2010 har M-real, Torm och danska Østasiatiske Kompagni (livsmedel), medan bäst revidering av prognosen för 2011 har M-real, Jinhui och Stora Enso. Samtliga bolag med positiva prognosrevideringar brukar intressera dem som vill ta hög risk och möjligen också agera mer kortsiktigt.
Den som, däremot, ogillar svängningar bör satsa på Elekta, danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk och svenska livsmedelsföretaget Axfood, som alla har låga svängningar i analytikernas prognoser. Låga långsiktiga svängningar i vinsten (mätt 2008–2011) har Telia Sonera, Getinge och danska kemiföretaget Novozymes, vilket borde ge en ganska stabil utveckling även det kommande året.
Fortsatt kraftig vinstökning i Norden
De nordiska storbolagen redovisade ännu en kraftig vinstökning under andra kvartalet, visar Peter Malmqvists analys av 120 nordiska storbolag i SME Direkts databas. Därtill var utfallet klart över analytikernas prognoser.
Vinsterna i de nordiska storbolagen steg för tredje kvartalet i rad. För andra kvartalet i år ökade vinsten före skatt med drygt 70 procent jämfört med samma period för ett år sedan. Det var något starkare än de 57 procent som redovisades under första kvartalet. Vinsten mäts i svenska kronor och är summerad för 120 storbolag i analysfirman SME Direkts population.
Drygt hälften av vinstökningen på 90 miljarder kronor låg på fem bolag: A.P. Møller-Mærsk, Volvo, Statoil, Stora Enso och Sandvik. För ett år sedan redovisade tre av dem markanta förluster. De fem bolag med störst vinstminskning, sammanlagt 10 miljarder kronor, var Orkla, Vestas, Nokia, Neste Oil och Nordea. Räknar vi bort de tio bolagen i toppen och botten dämpas vinstökningen från 70 till fortfarande höga 55 procent, vilket visar att vinstuppgången är bred och inte bara styrs av enstaka storbolag. Det har också varit slutsatsen under de tre senaste kvartalen.
Ytterligare en teknik för att mäta den underliggande trenden är att analysera vinstens medianförändring, alltså mittföretaget i gruppen. Då får vi en uppgång på 10 procent i årstakt. Att denna tillväxt är klart lägre än den summerade beror dels på att ytterligheterna i populationen får mindre betydelse, dels på att bolag som redovisade förlust för ett år sedan faller bort ur mätningen.
Granskar vi avvikelsen mot analytikernas prognoser, enligt SME Direkt, blir bilden fortsatt ljus. Utfallet översteg prognoserna med 1,7 procent, samtidigt som 69 procent av bolagen överträffade prognoserna. Energibjässen Statoil missade dock prognosen grovt, vilket drog ned utfallet. Om Statoil räknas bort överträffades prognoserna med nästan 10 procent.
Övriga bolag som redovisade betydande negativ avvikelse var Telenor, Vestas, Ericsson och Nokia. I andra änden, alltså med stor positiv avvikelse, hittar vi det ständigt svåranalyserade danska energi- och transportföretaget A.P. Møller-Mærsk samt Astra Zeneca, energiprospekteringsbolaget REC, Volvo och Swedbank. Räknar vi bort dessa ytterligheter översteg vinstutfallet prognoserna med 11 procent. Lägger vi därtill att 69 procent av bolagen låg över prognos är det ganska tydligt att vinsttrenden var stark.
Den vinstmässigt största sektorn är energi, med 27 procent av totalsumman, följd av hälsovård med 15 procent, verkstad med 14 procent samt telekommunikation och finans på 12 procent vardera. Därefter följer konsumentsektorn med 9 procent och basindustri med 8 procent. Bygg-, IT- och tjänstesektorerna har en försumbar del av de nordiska bolagens vinster.
Energisektorn ökade kvartalsvinsten med 47 procent i årstakt, vilket till stor del berodde på bjässarna Statoil och A.P. Møller-Mærsk. Bara 40 procent av bolagen lyckades öka vinsten. Drygt 70 procent av bolagen låg under prognos.
Hälsovårdssektorns vinst steg med 10 procent. Drygt 90 procent av bolagen ökade vinsten. Sektorn överträffade analytikernas medelprognos med 8 procent, och 80 procent av bolagen låg över prognos. Företagen i sektorn är inne i en stark trend.
Verkstadssektorn redovisade en vinstökning på nästan 900 procent, men från en mycket låg nivå. 75 procent av bolagen ökade vinsten. Därtill överträffades analytikernas prognoser med 25 procent. Samtliga bolag låg över prognos, vilket är unikt starkt.
Telekommunikation ökade vinsten med 34 procent, och drygt 70 procent av bolagen visade vinstökning. Däremot underskreds analytikernas genomsnittsprognos med 14 procent, samtidigt som 85 procent av bolagen låg under prognoserna.
Finanssektorn ökade vinsten med drygt 60 procent, med Swedbank och DNB-Nor som de viktigaste vinsthöjarna. Samtidigt ökade 80 procent av bolagen vinsten, och analytikernas prognoser överskreds med 12 procent. Nästan 90 procent av bolagen låg över prognoserna.
Konsumentgruppen ökade vinsten med 40 procent, samtidigt som drygt 80 procent av bolagen visade ökningar. Två tredjedelar av bolagen låg över prognos.
Basindustrin vände en förlust för ett år sedan på motsvarande 1 miljard kronor till en vinst på 17 miljarder under detta kvartal. Drygt 80 procent av bolagen visade vinstuppgångar. Prognoserna överträffades med 19 procent, och två tredjedelar av bolagen låg över prognos.
Byggsektorn ökade vinsten med 7 procent, men bara 55 procent av bolagen gjorde detta. Dock överträffades analytikernas prognoser med 8 procent, samtidigt som två tredjedelar av bolagen låg över prognoserna. Uppenbarligen var förväntningarna ganska lågt ställda.
Övriga grupper (tjänster, IT/data) har en marginell inverkan på totalutvecklingen. Tjänsteföretagen ökade vinsten dramatiskt, men från en mycket låg nivå. IT/Dataföretagen ökade vinsten med 9 procent.