Det går naturligtvis inte att dra några exakta slutsatser om den fortsatta utvecklingen, men det går att vara ganska säker på att läget i Mellanöstern kommer att påverka börsen en tid framöver. Det finns sällan några snabba lösningar på en sådan politisk situation som nu har uppstått. Det som har hänt i Tunisien och Egypten kan dessutom komma att sprida sig till fler länder, med en ökad marknadsosäkerhet som följd.
De berörda länderna är i och för sig inte särskilt ekonomiskt betydelsefylla i ett globalt perspektiv eller för de svenska börsföretagen, men den oro och osäkerhet som har uppstått räcker ändå för att höja riskpremien på aktiemarknaden. En stor risk är om en påtaglig påverkan på oljepriset skulle inträffa. Vi kan då få en situation som liknar läget på 1970-talet, då oljeprisets uppgång drev på inflationen och bidrog till att bromsa konjunkturen. Högre inflation leder dessutom till stigande räntor, vilket åtminstone temporärt gör aktier till ett jämförelsevis mindre attraktivt placeringsalternativ.
Vid sidan av Egypten har Stockholmsbörsen under den senaste tiden hämmats av den starka kronan. Svenska räntor har dessutom rört sig uppåt i takt med att ny statistik har presenterats som bekräftat styrkan i svensk ekonomi, och en mer utbredd oro för att inflationen ska stiga till för höga tal. Med en utveckling runt nollstrecket i januari har börsen frångått sitt normala säsongsmönster med en stark inledning på året. Det behöver dock inte betyda något för fortsättningen av 2011.
OMXS PI- och 30-index (juni 2007–januari 2011)
Klicka på diagrammet nedan för att förstora det.
Jag har vid flera tillfällen tidigare kommenterat valutarörelser och kronans allt starkare ställning, och ståndpunkten är fortfarande att Stockholmsbörsen och svenska företag i allmänhet ska kunna klara en kronkurs på nuvarande nivå. Många av de svenska storföretagen har i dag en så bred internationell verksamhet att valutarörelserna på olika sätt neutraliserar varandra. Samtidigt kommer det att finnas vissa företag som drabbas hårdare än andra, medan en del företag gynnas av en starkare valuta. Min slutsats är ändå att totaleffekten på börsen bör bli ganska begränsad, särskilt i ett läge där valutaförstärkningen går hand i hand med en uppåtgående konjunktur.
Att konjunkturen rör sig i rätt riktning bekräftades under förra veckan, när BNP-siffror för fjärde kvartalet släpptes i USA. Totalt växte landets ekonomi visserligen något långsammare än vad analytiker hade räknat med, men när talet bröts ned i sina beståndsdelar kunde det ändå tolkas positivt. En anledning var att privatkonsumtionen, som är avgörande för en hållbar konjunkturuppgång, steg mer än väntat.
Under de senaste veckorna har dessutom diskussionen kring USA:s växande skuldbörda tagit fart. President Obama tvingas gå en svår balansgång mellan att å ena sidan fortsätta stimulera ekonomin och å andra sidan dra i bromsen för att inte skuldberget ska fortsätta växa. En ökad misstro mot USA:s förmåga att hantera sina skulder är kanske ett av de tyngsta hoten mot börsen framöver.
Rapportperioden är nu inne i sitt mest intensiva skede. Som vanligt blandas positiva överraskningar med besvikelser. En glädjande nyhet var att Ericsson har fått lite mer luft under vingarna. Särskilt mycket gladde det marknaden att företaget kunde visa upp goda tillväxttal. H&M gjorde däremot marknaden besviken. Trots att förväntningarna var lågt ställda och att aktien har haft en svag utveckling sedan niomånadersrapporten i september föll kursen.
Vid sidan om rapporterna och händelseutvecklingen i Egypten fortsätter konjunkturstatistik att ramla in. Eftersom det är månadsskifte presenteras i dagarna inköpschefsindex från en lång rad länder. Veckan avslutas med den viktiga amerikanska arbetsmarknadsstatistiken för januari. En successiv förbättring av läget på arbetsmarknaden är nödvändig för att inte en oro över en alltför svag återhämtning i USA:s ekonomi ska gripa tag i marknaden.
Anders Haskel
Börsanalytiker, kapitalförvaltare Case Asset Management