Dannemora Mineral ger järnet i gammal gruva
350 meter ned i backen i norra Uppland finns en uråldrig järnmalmskropp som brutits sedan medeltiden. På grund av låga malmpriser och låg dollarkurs avbröts driften 1992, varefter schakten vattenfylldes. För snart fem år sedan bildades ett bolag med affärsidén att återuppta driften av Dannemoragruvan. Priserna på järnmalm hade då mångfaldigats. Sedan två år är bolagets aktie noterad på First North-listan. I fjol knäcktes dock konjunkturen, och järnmalmspriserna föll brant. Nu är utsikterna åter ljusare.
Bolaget planerar för att bryta 2,5 miljoner ton malm, med en järnhalt på 35 procent, som krossas och förädlas till stycke-malm och ”fines” (järnmalmssand), med en järnhalt på 50 procent, för vidare leverans till stålverk. Med denna produktionstakt och en omsättning på 700–800 miljoner kronor blir Dannemora mindre än en tiondel så stort som LKAB. Kommersiell produktion ska inledas sommaren 2011 och full produktion året därpå. Positiva finansiella resultat ska kunna visas senast halvvägs in i 2013.
Sedan i våras och fram till nästa sommar länspumpas gruvan. Små volymer malmprodukter produceras för provleveranser. En handfull kunder bearbetas, med avsikten att kunna träffa långsiktiga leveransavtal under 2010. Avtalen ska tjäna som grund för att locka den finansiering som behövs för kommande investeringar och löpande kostnader innan plus och minus går ihop i driften. Nu känd malmreserv räcker för tolv års full drift. Som ett sätt att väcka ytterligare intresse för aktien har bolaget i år inlett prospektering efter såväl bas- som ädelmetaller i norra Uppland.
Eget kapital uppgår till 175 miljoner kronor, och kassan på 50 miljoner räcker ett gott stycke in i 2010. Bolaget har knappt 8 miljoner aktier, och börsvärdet är runt 300 miljoner kronor. Nästa år vankas en nyemission på cirka 200 miljoner kronor, och med färdiga leveransavtal kan lån tas upp för att nå den miljard kronor som krävs för att ta projektet i mål med kommersiell, storskalig och lönsam drift.
Aktien kan räknas hem till kurs 40 kronor, men för högre kurs krävs antingen stigande järnmalmspriser, förlängd gruvdrift eller framgångar på prospekteringssidan. Möjligheterna finns, men det gör också riskerna i form av fördyringar, förseningar och lägre priser. Aktien är således en krydda för främst optimister, men visst vore det roligt med återupptagna gruvtraditioner i Bergslagen.
Dag Rolander
DIBS uppköpskandidat med utdelning i sikte
DIBS Payment Services är verksamt med betalningslösningar för handel på Internet. Bolaget grundades 1998 och är efter samgåenden 2006 med ett svenskt och ett danskt företag den ledande oberoende leverantören i Norden inom Internetbetalningar. DIBS är mellanhand mellan Internetbutiker och deras finansiella samarbetsparter, och marknadsandelen uppskattas till omkring 33 procent.
Sedan starten kring millennieskiftet har bolaget vuxit kraftigt, vilket till stor del hänger samman med den snabbt växande e-handeln. I dag har DIBS fler än 10 000 kunder, och antalet växer med omkring 500 per kvartal.
Större e-handelsbolag, som säljer elektronikprodukter, och resebyråer är två stora kundsegment. Men många kunder är små fysiska butiker, som upptäckt att de enkelt kan utöka sin verksamhet med att sälja sina produkter även på nätet. Kunderna betalar en startavgift och sedan en löpande abonnemangsavgift. Dessa intäkter svarar för mer än hälften av DIBS’ totala intäkter. Resterande intäkter är transaktionsavgifter.
DIBS’ roll är dels att se till att transaktionerna sker på ett säkert sätt, dels rapportering och avstämning. Risken i värdekedjan tas av kortinlösaren/banken, som därför tar större delen av kundens transaktionsavgift. Under 2008 hanterade DIBS en transaktionsvolym på knappt 53 miljarder kronor, 32 procent större än året före. Omsättningen uppgick till 104 miljoner kronor, en ökning med 29 procent från 2007. Rörelseresultatet ökade samtidigt med 37 procent, till 24,6 miljoner kronor. Under första halvåret i år har den positiva utvecklingen fortsatt, och omsättningen steg med 26 procent till 63 miljoner kronor. Rörelseresultatet ökade med 68 procent, till 19 miljoner kronor.
Förväntningarna är att den höga tillväxten består; bolagets mål är att växa med 25 procent om året. Eftersom kostnaderna mestadels är fasta innebär den höga tillväxten att rörelsemarginalen växer ännu snabbare. Den förväntade tillväxten är till stor del strukturell och beror på att e-handelns andel av den totala handeln blir allt större. Fördelarna är bekvämlighet, långa öppettider samt möjlighet till pris- och produktjämförelse. De flesta köpen görs av unga människor, vilket ger en stigande trend.
DIBS har en betydande marknadsandel i en snabbväxande bransch. I ett globalt perspektiv är DIBS en liten aktör och som sådan en uppköpskandidat. Bolaget har en betydande nettokassa, vilket möjliggör hög utdelningstillväxt.
Herman Sjöberg