17 procent spår att börsen går ned mer än 3 procent, en ökning med 1 procentenhet. 14 procent av panelens medlemmar tror på oförändrad börs (plus/minus 3 procent).
Även den långsiktiga optimismen har minskat. Pejlingpanelen tror nu att börsindex ökar med i genomsnitt 11,1 procent på ett års sikt, en nedgång med 2,8 procentenheter sedan förra pejlingen och det lägsta talet sedan augusti 2008. Spannet mellan den mest positiva -optimisten och den mest negativa pessimisten har minskat med 7 procentenheter, till 46 procentenheter (+26 respektive –20 procent).
När Pejlingpanelens medlemmar i december tillfrågades om vilka tre börsaktier som ansågs vara mest köpvärda på en till två månaders sikt hamnade Astra Zeneca ännu en gång högst. Aktien fick 14 procent av rösterna. I september fick den 27 procent, men på börsen gick den sidledes mellan september- och decemberpejlingarna. Mellan november och december steg aktien med 4 procent.
Ericsson B delade denna gång förstaplatsen. ABB, SSAB A och Swedbank A är nya på topplistan, med 11, 9 respektive 7 procent av rösterna. Alfa Laval, Sandvik och Skanska hamnade denna gång utanför topplistan, och vid avstämningen den 10 december hade aktierna stigit med 10, 2 respektive 3 procent jämfört med förra avstämningen den 11 november. Under samma period gick OMXS PI-index sidledes.
Svaren på de två sista frågorna gav ingen tydlig åsiktstrend. På frågan hur och när börsbolagens valberedningar bör väljas röstade 40 procent på att de självklart ska väljas av aktieägarna på bolagsstämman – efter att nominerade kandidater har presenterats.
30 procent ansåg, däremot, att bolagen kan fortsätta som i dag, då de flesta bolagens största ägare i tredje kvartalet (”Q 3-modellen”) gör upp sinsemellan om platserna. En lika stor andel, 30 procent, svarade ”vet inte, för skilda bolag har olika nätverks- och ägarförutsättningar”.
Den andra frågan som klöv panelen var den om det är dags för en ny folkomröstning om att eventuellt byta kronan mot euron. 42 procent svarade ja, absolut – tar även tid att införa euron om det blir ett ja.
31 procent svarade nej, eftersom de anser att resultatet från folkomröstningen 2003 måste respekteras några år till. 27 procent var tveksamma, för en ny grundlig utvärdering av euroanslutningens effekter på ekonomin måste göras – och det först när oron för finanskrisen är över.