Av Astra Zenecas drygt 60 000 anställda globalt finns 15 procent i Sverige, 35 procent i övriga Europa, 30 procent i Nord- och Sydamerika och 20 procent i övriga världen. Forskningschefen är stationerad vid huvudkontoret i London. Ingen svensk sitter i koncernledningen, och Marcus Wallenberg är ensam svensk i styrelsen. Från Sverige ägs 19 procent av aktierna. Investor har 3,6 procent, men enskilt störst, med 7 procent, är fondförvaltaren Blackrock.
Myndigheter reglerar såväl utveckling som godkännande och prissättning av läkemedel. I tider av ökande kostnader, växande behov och krympande budgetar är lägre pris en skänk utan kortsiktigt negativa samhällseffekter. Läkemedelsföretag är politiska måltavlor.
President Obamas sjukvårdsreform i USA trädde i kraft i fjol. Den syftade till effektivisering och en bra, allmän sjukförsäkring. Men ingen skulle behöva betala. I problembeskrivningen fanns 45 miljoner amerikaner som saknade försäkring och många med undermåliga försäkringsvillkor, till exempel högst tio läkarbesök. Hushåll trodde att de var fullförsäkrade men hade i själva verket täckning bara för självrisken: ”Brinner gården ned ersätter vi vedboden”, är en träffande liknelse. Hälften av alla privata konkurser orsakades av vårdkostnader.
Försäkringspremierna i USA fördubblades på åtta år, samtidigt som lönerna ökade med 3 procent per år. Försäkringssektorn hade monopoliserats, ömsesidiga bolag köpts upp, utan skalfördelar. I stället skenade administrationskostnader, inklusive vinster, och president Obama ställde direktörsbonusar mot pungslagna och sjuka försäkringstagare.
Läkemedelsbolagen var den andra måltavlan. Näst försäkringspremier var läkemedel den kostnad som hade ökat snabbast. USA-marknaden är värd 300 miljarder USA-dollar på grund av, enligt administrationen, att priserna ligger 67 procent högre än för samma produkter i Europa och Kanada. Obamas reform öppnar för import från länder med lägre priser (parallellimport – affärsidén som blev grunden till Meda) och för större inslag av kopior sedan ensamrätten för ett originalläkemedel gått ut. Därtill ska Medicare, den federala sjukförsäkringen, förhandla priser direkt, vilket beräknas ge besparingar på 30 miljarder dollar per år.
Astra Zenecas försäljning i USA var i fjol 14 miljarder dollar, 7 procent mindre än 2009, motsvarande 41 procent av koncernens försäljning. Västeuropa, 28 procent, var stabilt, medan övriga etablerade marknader, däribland Japan med 16 procent av försäljningen, växte något. Tillväxtmarknader som BRIC-länderna växte rejält, med 16 procent till över 5 miljarder dollar och 16 procent av koncernens försäljning.
Centralt för de stora bolagens affärsmodell, med dyrbar forskning från en medicinsk idé via tiotalet års prövningar och godkännande, är ensamrätt på försäljning. På senare år har det blivit tunnsått med viktiga nya produkter, varför tillväxten i hela sektorn gått ned.
Kolesterolsänkaren Crestor, bolagets största produkt som sålde för 5,7 miljarder dollar i fjol, lanserades för sju år sedan. Sedan dess har inget nytt, stort, egenutvecklat läkemedel lämnat forskningsstadiet och passerat det allsmäktiga FDA:s (USA:s läkemedelsmyndighet), eller andra godkännande myndigheters, nålsöga. Crestor växer på, med 24 procent i fjol, men takten avtar. Patentet ger skydd till 2016, men redan i höst skärps priskonkurrensen från generika, då patentet för den snarlika statinen Lipitor går ut.
Seroquel, mot schizofreni och bipolär sjukdom, växte med 9 procent i fjol, till 5,3 miljarder dollar, men försäljningen väntas bli halverad när patentet går ut 2012. Nexium, magsyrahämmaren, sålde för 5 miljarder dollar i fjol, mycket tack vare rättsliga framgångar som stoppade kopior. En ny lag i USA ska hindra avtal med innehåll att tillverkare av originalläkemedel betalar generikatillverkare för att hålla sig undan. Nexiums patent går ut 2014, med halverad försäljning, kanske värre, som följd.
Flertalet mindre, men viktiga, produkter ser också klena ut. Losec, en gång världens största läkemedel, nådde en försäljning på 1 miljard dollar. Xylocain, lokalbedövning, ligger stabilt på runt 0,6 miljarder dollar. Seloken och Atacand, storsäljare på hjärt/kärlområdet sålde för 1,2 respektive 1,5 miljarder dollar. För Seloken är generikakonkurrensen i gång, medan den för Atacand just har börjat, med ett väntat tapp på två tredjedelar av försäljningen under de tre kommande åren.
Arimidex, mot bröstcancer, sålde för 1,9 miljarder dollar 2009 men 1,5 miljarder dollar i fjol. Generika i USA från halvårsskiftet raderade 90 procent av försäljningen under fjärde kvartalet, och i år slår den till i Europa. Casodex, mot prostatacancer, sålde för 1,3 miljarder dollar 2008 men bara 0,6 miljarder i fjol. Zoladex, den tredje största cancerprodukten 2008, är en stabil miljardaffär men tar stryk om ett par år. Iressa, mot lungcancer, sålde i fjol för 0,4 miljarder dollar men har tagits bort från USA-marknaden. Dessa fyra produkter står för 89 procent av försäljningen inom terapiområdet Cancer.
Inom Andningsvägar och Inflammation växte Symbicort, för behandling av astma och KOL, med 20 procent i fjol, till 2,7 miljarder dollar, men Pulmicort, 0,9 miljarder dollar, backade 34 procent till följd av konkurrens från kopior. Symbicort står starkt i konkurrensen de närmaste åren, men därefter ändras konkurrensbilden.
Inom Infektion finns Synagis (bioläkemedel som förebygger influensa i nedre luftvägarna hos spädbarn i riskgrupp), Merrem (bredspektrumantibiotika inlicensierat från Sumitomo) med försäljning på 1,0 respektive 0,8 miljarder dollar och Flumist, influensavaccinet i sprejform som i år godkänts också i EU, 0,2 miljarder dollar. Totalt sett stagnerar Infektion.
Flumist och Synagis kom med förvärvet 2007 av Medimmune för 15,2 miljarder dollar. Prislappen ansågs då överdriven. Cambridge Antibody Technology förvärvades 2006 för drygt 1 miljard dollar och i fjol köptes franska Novexel, med inriktning på antibiotikaresistenta infektioner, för 0,3 miljarder dollar netto.
Förvärven är ett led i Astra Zenecas strategi att satsa på biologiska läkemedel. Sådana väntas stå för hälften av de hundra största läkemedlen 2014. Bioläkemedel är stora, invecklade molekyler som är svåra att tillverka. Detta har skyddat mot nykomlingar som inte kan garantera att deras produkter är exakta kopior av originalen och därför stupat på myndighetsgodkännandet. Myndigheterna, som vill se lägre priser efter patentens utgång, förenklar nu godkännandeprocessen för kopior på biomolekyler.
Kombinationer av kända läkemedel prövas också för att generera nyförsäljning. Astra Zeneca kombinerar acetylsalicylsyra med Nexium mot åderförkalkning och en annan kombination med Nexium för behandling av artros. Poängen är att minska risken hos patienterna för att få magsår.
Kombiglyze godkändes i fjol för behandling av typ 2-diabetes hos vuxna och kombinerar i en tablett ett läkemedel känt sedan 1920-talet med Onglyza, godkänt 2009. Finessen är att patienterna slipper hålla reda på två piller. Merck var tre år före med likvärdiga produkter och säljer redan för 3,3 miljarder dollar. För Crestor var situationen snarlik i begynnelsen.
Brilinta, en ny produkt mot blodpropp/hjärtinfarkt, godkändes i EU i december, men FDA i USA begärde förlängd prövotid och fattar beslut först i juli i år. Förväntningarna på Brilinta, som var höga med en försäljning på mer än 2 miljarder dollar efter fem år, har därefter sänkts radikalt.
Alltför få nya läkemedel är ett samhällsproblem, vilket kan bero på systemfel. Att morötter botar cancer är inte en företagsekonomiskt bra idé. Men kommersiella överväganden tidigt i processen riskerar att inte bara morötter utan också möjliga medicinska språng mönstras ut till förmån för patenterbara myrsteg.
För ett år sedan fattade Astra Zeneca beslut om att fokusera forskningen på färre sjukdomar och till färre enheter med 15 procent färre anställda, till runt 10 000.
Sedan förra sommaren har ett tjugotal projekt avbrutits, men kvar finns närmare hundra i vilka kliniska prövningar inletts. Flertalet är i tidig fas, men visst vore det märkligt om 4 årliga satsade miljarder dollar inte skulle ge någon återbäring av rang. I utsikterna sias om oförändrad försäljning. Patienten är inte sjuk, men nästa år blir tillståndet mer akut. Större mirakel än att Brilinta, redan godkänt i trettiotalet länder, blir godkänt också i USA, har hänt. Boten är då nära.
Oälskad aktie i bra bolag
Astra Zeneca har tillväxtåren bakom sig, och aktien betalas till ett historiskt lågt P/E-tal. Direktavkastningen är hög, och en hög rörelsemarginal borde locka större konkurrenter till ett samgående.
Mätt i USA-dollar har Astra Zenecas aktie inte gått någonstans på New York-börsen sedan samgåendet mellan Astra och Zeneca 2000. Detsamma gäller sett över fem år och sedan början av 2010. På Stockholmsbörsen, som naturligtvis är svansen som inte viftar på hunden, har aktien gått ned på grund av att kronan har stärkts mot dollarn. Inräknat utdelningarna sedan början av 2010 har det gått jämnt upp för den som håller aktien i kronor.
Utdelningen betalas halvårsvis. Årets första skildes av i början av februari, och 17,11 kronor betalas den 14 mars. Utdelningspolitiken säger att hälften av vinsten ska betalas ut och att utdelningen ska växa. Därutöver görs återköp av egna aktier, i början av 2011 på daglig basis och i samma storleksordning, 4 miljarder dollar, som utdelningen, eller runt 80 miljoner aktier. Med prognos om starka kassaflöden kan återköpen fortsätta i samma omfattning nästa år. Med dessa åtgärder blir direktavkastningen över 6 procent, och vinsten per aktie kan hållas ganska stabil också 2012, tack vare färre aktier som delar på vinstkakan. P/E-talet blir extremt lågt för dem som minns hur det var förr, när Astra var ett tillväxtföretag.
Men Astra Zeneca är inte längre ett tillväxtföretag. Ett lågt, stabilt P/E-tal applicerat på en fallande vinst per aktie ger vikande aktiekurs. I ledningens utsikter görs emellertid bedömningen att läkemedelsmarknaden globalt ska hålla jämna steg med BNP-utvecklingen. Myndigheternas prispress leder då inte till så stor intäktspress.
Men detta gäller för branschen som helhet. I det enskilda fallet kan förluster av ensamrätt, utan kompenserande tillväxt för nyligen lanserade eller nya produkter, få dramatiska effekter. Bolagets prognosintervall för försäljningen under åren 2011–2014 på 28–34 miljarder dollar förutsätter ett tillskott på 3–5 miljarder dollar från färska och kommande lanseringar. Tillväxtmarknader, som Kina, är en ljuspunkt och adderar 1 miljard dollar i försäljning till 6 miljarder dollar i år, om fjolårstempot kan hållas. Marknadsföring och försäljning är en paradgren för Astra Zeneca på senare år, då forskningen har haltat.
Omstruktureringar med färre enheter och anställda sänker rörelsekostnaderna och gör mycket höga marginaler möjliga och därmed en hyggligt stabil vinstnivå. Det är efter omständigheterna vackert så.
Trots lågt P/E-tal sticker Astra Zeneca emellertid inte ut i sektorn. Jättar som Abbott Labs, BMS, Glaxo Smith-kline, Johnson & Johnson, Merck, Novartis, Pfizer, Roche och Sanofi-Aventis handlas med P/E-tal i intervallet 8–12. Astra Zeneca ligger i den nedre delen men anses också ha svagast portfölj av nya produkter och vara mest utsatt för patentutgångar. I den meningen är det låga P/E--talet rättvist, men marknaden kan ha fel. Oälskade aktier i bra bolag blir bra aktier.
Riktigt prisvärd bedömer Aktiespararen att bolaget är som en uppköpskandidat. Astra Zeneca hör till de minsta i sektorn, mätt som börsvärde. Med bruttomarginaler på 80 procent och alla synergieffekter inom administration, försäljning samt forskning och utveckling, kanske en tredjedel av kostnaderna, värderas Astra Zeneca till 4–5 gånger rörelseresultatet. Samgåenden är också en väg till tillväxt, men svenska aktieägare har dålig erfarenhet av detta spår. Klarar britterna att få betalt med 7 gånger rörelseresultatet för 2012 går aktien upp 60 procent.
Aktien är lockande med dessa utgångspunkter. Någon utdragen dödskamp finns inte skäl att räkna med, hur mörka utsikterna än kan tyckas vara. Antingen reder bolaget upp situationen på egen hand, med effektiviseringar och några framgångsrika nylanseringar, eller så lyckas bolaget inte med den uppgiften och söker i så fall ett samgående med en annan större aktör. I båda fallen vinner aktieägarna. Under resans gång avnjuts två utdelningar per år. Stärks därtill dollarn blir det roligast för svenska ägare.