Enbart kvinnor i ett marknadsnoterat bolags ledningsgrupp! Det låter förmodligen som en dröm för alla som vill se fler kvinnor på ledande poster i svenskt näringsliv (men kanske inte för dem som alltid strävar efter fullständig jämställdhet).
Hundra procent kvinnor är i alla fall ett faktum i ledningsgruppen för Homemaid Hemservice AB, ett bolag noterat på Aktietorget sedan i november förra året. En så stor kvinnodominans i en bolagsledning kan måhända vara kontroversiellt för vissa bakåtsträvande män, men detta faktum är förmodligen ändå föga kontroversiellt i jämförelse med vad bolaget sysslar med, nämligen hushållsnära tjänster.
Debatten om huruvida hushållsnära tjänster – det vill säga städning, disk, tvätt, fönsterputs, strykning och så vidare – ska vara skattemässigt avdragsgilla om de köps externt har tidvis gått hög i Sverige. Motståndarna till sådana ”pigtjänster”, som flera politiker och fackförbundsmänni-skor föga uppskattande benämner dem, har gjort hemhjälpstjänster till en klassfråga och menar att det bara är ”överklassen” som skulle ha råd att köpa tjänsterna: ”Den egna smutsen ska inte andra ta hand om”, kan det låta. Andra hävdar att det skulle vara en kvinnofälla: ”Då slipper ju männen att städa, och barnen lär sig inte heller.”
Förespråkarna pekar däremot på att skatteavdrag för hushållsnära tjänster avlastar familjer med två heltidsarbetande föräldrar och kan bli en hjälp för främst kvinnor att få mer tid att ägna sig åt sina yrkeskarriärer. De jämför gärna med hantverkstjänster, som med ojämna mellanrum omfattas av skatteavdrag – särskilt i tider av ansträngd arbetsmarknad för byggnadsarbetare. Ett exempel är det så kallade ROT-avdraget för byggnadsarbeten i hyreshus, småhus och bostadsrätter. ”Drängtjänster” betraktas alltså i dessa sammanhang som rumsrena, medan ”pigtjänster” är tabu.
– Ett annat starkt argument för skatteavdrag för hushållsnära tjänster är att det skulle ge nya jobb och att den i dag omfattande svarta marknaden skulle minska kraftigt. Ytterst handlar det om att öka livskvaliteten för dem som känner att de inte orkar med allt som krävs. Ett sådant avdrag skulle också innebära att främst många kvinnor, de som i dag städar svart, skulle få pensionspoäng och rätt till sjukpenning och arbetslöshetsersättning, säger Åsa Keller, VD för Homemaid och en av de sju kvinnorna i företagets ledningsgrupp.
Trots det starka motståndet mot skatteavdrag för hushållstjänster ser Åsa Keller i dag en viss attitydförändring. Några socialdemokratiska politiker och vissa framträdande representanter för fackföreningsrörelsen har förklarat sig positiva till skatteavdrag för hemhjälp. Och erfarenheterna från länder som infört sådana skatteavdrag är goda.
– Danmark prövade för några år sedan med att sänka momsen för hemhjälpstjänster, men det var inte tillräckligt. I Sverige skulle ett slopande av momsen på hushållsnära tjänster motsvara att priset för en timmes hemhjälp skulle sjunka från runt 300 kronor till cirka 240 kronor. Men detta pris ligger ändå runt tre gånger högre än det svarta priset, vilket inte är tillräckligt för att folk ska sluta betala svart för tjänsten. Då är Finland ett mycket bättre exempel, där skattesubventionen har pressat det vita priset till motsvarande runt hundralappen, säger Åsa Keller.
Marknaden för hemhjälp omsätter i Sverige flera miljarder per år, men en ytterst liten andel av den redovisas i den vita ekonomin. Företagen i branschen omsätter tillsammans omkring 200 miljoner kronor, me-dan den svarta marknaden uppskattas till mer än 3 miljarder kronor. Runt 95 procent av marknaden är alltså svart.
Den vita delen domineras av två företag, Hemfrid, med lite drygt 50 miljoner kronor i årlig omsättning, och Homemaid, som 2005 omsatte strax över 47 miljoner kronor. Därtill kommer ett stort antal enmans- och fåmansbolag med en sammantagen omsättning om drygt 50 miljoner kronor. Totalt finns 15 bolag med i branschorganisationen HFO, dock inte Hemfrid.
Trots det starka politiska motståndet har både Hemfrid och Home-maid vuxit snabbt. Hemfrid startade sin verksamhet 1996 och har i dag runt 350 anställda. Home-maid grundades 1997 och hade 2003, då det köptes i sin helhet av Aktietorgetnoterade Formo Services, upp-emot 25 aktieägare. I november 2005 skiftade Formo Services ut Homemaid till sina aktieägare, och Homemaid fick då en egen notering på Aktietorget. I dag har Homemaid omkring 250 anställda och egen verksamhet på tio orter i Sverige samt genom samarbetsparter på ytterligare fyra orter.
– Marknadsnoteringen innebar dels att vi fick 4 000 nya aktieägare, av vilka många visat sig ha behov av våra tjänster, dels mycket uppmärksamhet i dags- och affärspress som i sin tur inneburit att vi fått fler privatkunder, berättar Åsa Keller.
Homemaid har i dag tre verksamhetsområden: Hushållsnära tjänster i privata hem, med två tredjedelar av omsättningen, samt Omsorg (vårdinriktade omsorgstjänster genom dotterbolaget Fixelina i Nacka) och Kontorsservice, med vardera en sjättedel av omsättningen. 85 procent av intäkterna från tjänster i hemmen betalas av arbetsgivare som en löneförmån för anställda, medan resterande 15 procent betalas direkt av privatkunder.
– Ända sedan starten har vi satsat på att teckna centrala kundavtal med rikstäckande företag, och bland våra kunder inom detta område märks i dag ABB, Coop, Handelsbanken, SEB, Skanska, Vattenfall och WM-data, säger Åsa Keller.
– Köpet av Fixelina 2004 innebar att vi också breddade oss till området omsorg, främst för äldre, som ett alternativ till kommunernas tjänster inom området, säger Åsa Keller vidare. Med tanke på de stora barnkullar från 1940-talet som snart kommer att efterfråga mer vård i hemmet tror vi att denna marknad växer starkt framöver. De flesta äldre behöver inte så mycket vård utan i stället viss hjälp hemma för att kunna bo kvar. Ren vård kommer vi dock knappast att ägna oss åt, eftersom en sådan kräver sjukvårdsutbildad personal.
Trots det hittillsvarande motståndet mot skatteavdrag för hushållstjänster är Åsa Keller optimistisk också vad gäller denna marknad, och hon väntar bara på att de styrande svenska politikerna ska tänka om och se annorlunda på saken än de gör nu. Ett beslut om skatteavdrag för hemhjälp skulle i ett slag ge en stor stimulans till en marknad som fortfarande slumrar (officiellt). Åsa Keller och branschorganisationen HFO, i vilken Åsa för övrigt är ordförande, jobbar också hårt för att förändra attityderna hos subventionsmotståndarna. Och hon är övertygad om att de lyckas till slut.
– Redan nu tycker jag att attityden är på väg att svänga. I en undersökning vi gjort hos LO-medlemmar kan runt 35 procent av dem tänka sig att köpa hushållstjänster om tjänsterna skulle bli skattesubventionerade. Och förebilder finns. I flera europeiska länder kan folk inte dra av bara för städtjänster hemma utan också för till exempel hårvård, datorhjälp, fotvård eller massage i sina hem, säger Åsa Keller.
– I takt med att vi i Västeuropa tappar industrijobb till lågt betalda arbetare i andra länder måste vi i stället utveckla tjänstesektorn för att överhuvudtaget ha några jobb att erbjuda våra ungdomar fram-över, fortsätter hon. Städning konkurrerar i dag med egenarbete, liksom i hög grad även hantverk, men också med en gigantisk svartmarknad – som är allmänt accepterad! I dag skäms folk nästan för att säga att de anlitar vit städhjälp. Är inte det konstigt?
Frankrike var 1992 först i Euro-pa med att sänka skatten på hushållsnära tjänster, och denna åtgärd hade fram till 1999 genererat omkring 400 000 heltidstjänster fördelade på runt 1 miljon människor. 15–20 procent av de franska hushållen köper i dag hushållsnära tjänster. Även Tyskland och Belgien, liksom Finland, har på senare år satsat på att skapa nya vita jobb genom skatteavdrag för hushållstjänster.
Åsa Keller blev VD för Homemaid 2002, efter att hon i några år hade jobbat för företaget som konsult, bland annat med att etablera verksamhet på flera orter. Målmedvetet och försiktigt har bolaget vuxit sedan 1999, men det första vinståret kom först i fjol. Den organiska tillväxten har legat på 15–20 procent per år, en utveckling som förväntas fortsätta – förutsatt att villkoren på marknaden inte förändras.
– En politisk förändring i den svenska Riksdagen, till exempel efter valet i höst, skulle i ett enda slag ändra förutsättningarna och få marknaden för hushållstjänster att explodera. Och då blir tillväxten en helt annan. Visserligen skulle konkurrensen samtidigt öka, men Homemaid ensamt skulle ändå inte kunna ta emot alla nya kunder som då skulle strömma in, säger Åsa Keller.
Marknaden för hushållsnära tjänster är dock inte den enda som Åsa Keller har ögonen på. Därut-över är hon övertygad om att det också finns en stor tillväxtpotential på marknaden för hemtjänst för äldre.
– I dag tillåter endast 16 av Sve-riges 290 kommuner privat verksamhet inom omsorgstjänster, ett antal som jag tror kommer att öka markant i takt med att allt fler kommuner inser att det är för tungt att driva verksamheten i egen regi, säger Åsa Keller.
Ett företag med Homemaids inriktning är personalintensivt, och företagets hela framgång står och faller med personalens skicklighet och förmåga att känna stolthet över sitt yrke och sitt företag samt, inte minst, hur kunderna bemöts. Home-maid satsar därför mycket på utbildning av sina anställda, med både teori och praktik som har med själva arbetsuppgifterna att göra samt dessutom i ergonomi och kundbemötande. Men viktigt är också att företaget kan skapa samhörighet mellan de anställda, vilket sker med gemensamma aktiviteter av olika slag under lättsamma former – även över ortsgränserna. Viktigt för personalens välbefinnande är också friskvård, till vilken de anställda får bidrag av företaget, och för att höja de anställdas känsla för företaget ger Homemaid bland annat ut ett kvartalsvis utkommande nyhetsbrev.
– Vi jobbar också mycket för att höja yrkets status, bland annat genom att HFO nu håller på att ta fram en form av yrkesbevis, som alla anställda ska få efter genomgången utbildning, säger Åsa Keller.
Åsa är gymnasieekonom i grunden, och under studietiden hade hon bara ett mål för ögonen: Att slå sig in i finansbranschen, vilket vanligen kräver en flytt till Stockholm. Men hon blev fast i uppväxt-orten Halmstad, med flera olika uppgifter under sju år i ett presentreklamföretag. Därefter fick hon ett jobb som VD-assistent åt Jan Ahlström, en affärsängel i Halmstad som hade sålt sitt företag och därefter ville odla sina investeringar i en knapp handfull bolag. Bland Åsas uppgifter ingick att placera pengar på börsen åt sin arbetsgivare, något som gick bra i slutet av 1990-talet.
Ett av de bolag som Ahlström hade investerat i var just Homemaid. Åsa slutade sin anställning hos Ahlström, men som konsult fick hon uppdrag av Homemaid, främst när det handlade om att förvärva företag på andra orter och föra in dem i företagets verksamhet.
– Den vägen fick jag lära mig hantverket grundligt, vilket är viktigt för det här jobbet, och efter en tid fungerade jag som Homemaids VD, till en början tillförordnad som konsult men så småningom ordinarie som anställd, berättar Åsa Keller. Så Homemaid ligger mig varmt om hjärtat, eftersom jag varit med nästan ända från början. Och nu befinner vi oss i ett oerhört spännande skede av företagets hi-storia – marknaden kan ju som sagt explodera när som helst!
Hushållsavdraget i Finland
Det finska hushållsavdraget, som infördes 2001, gäller inte bara städning och andra hushållsnära tjänster utan även reparationer, renoveringar och trädgårdsarbete.
Avdraget för hushållstjänster har från och med i år fördubblats till 2 300 euro (cirka 21 500 kronor) per person i hushållet. För reparationer och renovering ligger det dock kvar på 1 150 euro. Från och med 2005 får även barn som köper tjänster som utförs i föräldrarnas eller mor- och farföräldrarnas hem göra hushållsavdrag.
Den totala avdragssumman var 2004 motsvarande omkring 1 040 miljoner kronor, att jämföra med 850 miljoner kronor 2003.
2003 skapade hushållsavdraget 8 000 jobb, 2004 runt 10 000. 42 procent av dem som nu säljer städtjänster var tidigare arbetslösa. 2004 användes avdraget av omkring 175 000 personer, en ökning med drygt 20 procent från 2003.