Efter analysen i februari var slutsatsen att bättre förutsättningar för aktieplaceringar inte gick att få. Därför hade aktieandelen i min portfölj ökats till 100 procent. Detta kan jämföras med min normala andel, som över tiden ska ligga på 50 procent, medan resten av pengarna ska placeras i säkra räntebärande papper.
Ett kvartal senare har kaoset kring Grekland nått extrema höjder, och börsen rasade med 10 procent på tre dagar i början av maj. Trots detta kaos håller jag fast vid min positiva inställning till aktier. Nästan alla viktiga faktorer går nämligen åt rätt håll, framför allt konjunkturutvecklingen och vinsterna. Granskar vi exempelvis Stockholmsbörsens bolagsvinster under första kvartalet kan konstateras att de ligger ungefär 70 procent över samma kvartal för ett år sedan och drygt 50 procent över genomsnittsvinsten för de tre senaste kvartalen. Därtill har två av tre bolag slagit analytikernas genomsnittsprognos enligt SME Direkt, vilket är en markant övervikt. Normalläget i en god marknad brukar vara 51–52 procent.
Den goda vinstutvecklingen stämmer väl med konjunkturstatistiken. Min globala tillväxtindikator fortsätter att förbättras markant. Indikatorn är en sammanvägning av industriproduktion, detaljhandelsförsäljning och bilförsäljning för världens åtta största länder. Samtliga tre komponenter stiger. Vändningen kom i april förra året, om än från extremt låga nivåer och klart lägre än efter den kraschade IT-bubblan, och har fortsatt stabilt uppåt sedan dess.
Granskar vi den globala industriproduktionen kan konstateras att den nådde botten i april förra året på minus 16 procent i årstakt, mer än tre gånger så stort fall som under IT-kraschen. Sedan dess har produktionen förbättrats och ligger nu 5,9 procent över nivån för ett år sedan. Japan visar bäst utveckling av de gamla industriländerna.
Granskar vi den globala detaljhandelsförsäljningen, som är betydligt stabilare än industriproduktionen, nådde den botten i maj 2009 på minus 1,5 procent och uppvisar i dag en tillväxt i årstakt på 4,0 procent. USA:s utveckling är stark, men starkast är Kina.
Den globala bilförsäljningen nådde en botten i maj på minus 15 procent i årstakt, men har tagit igen det mesta och ligger nu på plus 7 procent. Europa visar god tillväxt tack vare statligt finansierade skrotningspremier, medan USA fortfarande säljer färre bilar än för ett år sedan – även om nedgångstakten har minskat markant.
Geografiskt är Kina det självklara lokomotivet. Genom hela denna kris har Kina visat tillväxt. Som lägst nådde tillväxtindikatorn plus 10 procent, men den har i dag ökat till hela 26 procent, vilket är rekord i mina böcker, som startar 1997.
Geografiskt kan också konstateras att USA har haft en ganska blygsam vändning. Indikatorns botten nåddes så sent som i juli på minus 12 procent och ligger i dag på minus 0,5 procent. Europas fem största länder nådde en kombinerad botten redan i april på minus 11 procent. Nivån i dag är plus 0,3 procent. Japan var nere och vände på minus 20 procent i juli förra året och ligger i dag på plus 10 procent. Framför allt industriproduktionen skapar Japans kraftiga svängningar.
Analyserar vi olika inköpschefsindex blir bilden också positiv. På global nivå nåddes botten i mars 2009 på index 38. Sedan dess har index förbättrats till 53, vilket är över gränsen för tillväxt (50). Samtliga länder, utom Japan, ligger över 50. I topp ligger Tyskland, USA, Frankrike och Storbritannien, som ligger nära 60. Detta tyder på en markant tillväxt.
Slutligen har vi den politiskt känsligaste faktorn – sysselsättningen. På global nivå (mätt för de gamla länderna) visar den nu en återhämtning från botten på minus 3,2 procent och har i dag återhämtat sig till minus 2,4 procent. Europa visar ett fall på 2,3 procent, medan sysselsättningen i USA är något svagare, minus 2,9 procent. I båda fallen innebär det dock en förbättring från bottennivån. Japan ligger bäst till, med en nedgång på 1,4 procent och en återhämtning från bottennivån, som låg på minus 2,2 procent.
Med börsbolag som överträffar analytikernas vinstförväntningar och en konjunkturstatistik som visar en rask återhämtning borde inte börshimlen hysa några större moln. Ändå var det segt i slutet av 2009 och i början av 2010. Mars innebar dock en kraftig omsvängning, och april fortsatte också bra. Index i Stockholm har nu stigit med respektingivande 90 procent sedan botten i november 2008, vilket får många att varna för en nedgång.
Jag är inte lika pessimistisk. Ett skäl är att börsutvecklingen är ganska normal. Jämför vi dagens återhämtningsfas med vad vi upplevde efter krascherna 1987, 1990–1992, 1998 och 2000–2002 är utvecklingen väldigt lika genomsnittet för dessa fyra. Fram till årsskiftet låg vi nästan exakt på den historiska trenden men har tappat något sedan dess. Kursfallen från toppnivån är bara 4 procent, vilket också rimmar bra med historiken. Normala nedgångar från temporära toppar är 4–6 procent, med bottnar på som värst 8–9 procent.
Dessutom har min oro för inflationen blivit något mindre. De senaste månadernas uppåtgående inflationsstatistik har fått ett trendbrott. Detta gör att inflationshotet och risken för kraftiga ränteuppgångar skjuts ytterligare några månader framåt i tiden. Här ser jag dock de största riskerna.
Bland börsplacerarna ser vi också tydliga tecken på oro för åtstramning i i lokomotivet Kina. Visserligen är Kinas betydelse för den industriella delen av världsekonomin stor, men samtidigt har tillväxttakten blivit extremt kraftig på kort tid. En åtstramning är därför knappast ofrånkomlig.
Ytterligare ett tecken på rädsla för inflation och högre räntor ser vi i de häftiga ränteuppgångarna i Grekland. Plötsligt har grekerna en långränta på 9–10 procent, vilket stramar åt deras ekonomi på ett dramatiskt sätt. Samtidigt har de stora, stabila euroländerna fått räntesänkningar, varför den kombinerade räntenivån i hela området inte höjts. Trots räddningspaket och full uppslutning från övriga euroländer vandrar dock denna oro laget runt och pressar upp långräntorna även i Portugal, Spanien och Irland, men inte alls på samma sätt som i Grekland.
Även Portugal och Irland har stora budgetunderskott, delvis också Spanien, men de startar, till skillnad från Grekland, från en lägre nivå på statsskulden. Det finns en gnagande oro för att Grekland ska behöva lämna eurosamarbetet, vilket sannolikt skulle fungera som en dominobricka för hela valutaområdet. Då skulle även de tre länderna ovan utsättas för säljattacker på statsobligationer, troligen också Italien, varefter hela eurosamarbetet skulle kollapsa. Händer detta försvinner merparten av min optimism.
Så här långt framstår dock denna fara som överdriven. Tack vare räddningspaketet, som visserligen sattes i verket väldigt sent, har euroländerna visat att de ställer upp bakom samtliga valutamedlemmar, även de svagaste. Därför ser jag ett sprucket eurosamarbete som osannolikt.
Slutsatsen av ovanstående blir därför att det mesta ser bra ut, trots kaoset med Grekland. Tillväxt och vinster stiger, samtidigt som analytikerna fortfarande står på den försiktiga sidan, vilket gör att bolagen överträffar analytikernas prognoser. Därtill verkar inflationsfaran inte vara riktigt lika stor som tidigare. Allt detta skapar en positiv atmosfär kring aktier. Greklandskrisen ska inte underskattas, men när denna kris får världens börser att dyka med mer än 10 procent har den fått överdrivna proportioner. Jag behåller därför aktieandelen på 100 procent.
Vinsterna stiger kraftigt
För andra kvartalet i rad stiger den samlade vinstsumman på Stockholmsbörsen – och denna gång kraftigt. Dessutom fortsätter merparten av bolagen att överträffa analytikernas prognoser.
När bolag motsvarande mer än 90 procent av Stockholmsbörsens vinstsumma lämnat rapport kan konstateras att kvartalsvinsten har stigit med drygt 70 procent i förhållande till samma kvartal förra året och med drygt 50 procent i förhållande till fjärde kvartalet 2009. Trenden är alltså uppåtgående.
Mäter vi utvecklingen utan hänsyn till bolagens storlek får vi en uppgång på 6 procent. Att mediantillväxten blir väsentligt lägre än den summerade utvecklingen beror på att bolag som redovisade förlust förra året faller bort ur mätningen. Förlustbolagen har den största vinstförbättringen i kronor räknat.
I förhållande till analytikernas kvartalsprognoser har två av tre bolag utvecklats bättre, vilket är en stor övervikt. Detta medför att vinstsumman ligger hela 14 procent över prognoserna. Medianavvikelsen mot prognos stannar dock på 2,3 procent.
De bolag som haft enskilt störst positiv effekt på vinstförändringen är Volvo, Swedbank och Autoliv, medan SEB, Ericsson och ABB drog ned mest. De tre toppbolagens vinstökning var ungefär 5 gånger så stor som de tre bottenbolagens vinstminskning. Räknas dessa sex bolag bort ökade vinsten i kvarvarande bolag med runt 50 procent, vilket understryker att uppgången är bred.
Bryter vi ned utvecklingen kan konstateras att bolagen i de konjunkturkänsliga sektorerna (basindustri, verkstad, bygg) nu har redovisat stigande vinster tre kvartal i rad. Vinsten detta kvartal kan jämföras med ett nollresultat för ett år sedan. Jämfört med förra kvartalet var uppgången omkring 100 procent. Vinsten ligger dock fortfarande 38 procent under toppnivån från sommaren 2008. Övriga sektorer (konsument, hälsovård, IT) presterade en vinstuppgång på mer modesta 11 procent, medan finanssektorn ökade vinsten med hela 43 procent.
Försäljningen föll för femte kvartalet i rad, men väsentligt mildare än tidigare. Nedgången är 3 procent i årstakt, att jämföra med 11 procent förra kvartalet. Men eftersom valutaeffekterna detta kvartal nu drar ned försäljningen i de utlandsberoende -företagen döljs faktiskt en uppgång. Räknat från försäljningstoppen i fjärde kvartalet 2008 ligger helårsförsäljningen 7 procent lägre. Orderingången, för de bolag som redovisar den, stiger med 17 procent mätt som median och med 35 procent som ovägt -genomsnitt. Detta är tredje kvartalet med förbättring.
Slutligen kan påpekas att vinsten mäts före skatt samt före eventuella reavinster/reaförluster och värdeförändringar på fastigheter/skogsmark men inräknat omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Bolag med huvudnotering på utländska börser ingår med en lägre andel än 100 procent i summeringen. Detta gäller främst Astra Zeneca, ABB, Nokia och Stora Enso.
Kvartalsvinsten fördubblades
Basindustrin (skog, metall, rederier och så vidare) redovisar en fördubbling av kvartalsvinsten under det senaste året, vilket dock fortfarande innebär att vinsten ligger på ungefär halva den tidigare toppnivån från 2007. I stort sett samtliga bolag i sektorn redovisar vinstförbättringar. Avkastningen på eget kapital, räknat på vinstprognosen för 2010, är 9 procent.
Efterfrågan förbättras kontinuerligt. Försäljningen för de rapporterande bolagen ökade med 3 procent i årstakt, vilket var fjärde kvartalet i rad med förbättring. Därtill var den negativa valutaeffekten markant, varför förbättringen underskattas när den mäts i kronor.
Värderingen ligger på 14 gånger vinstprognosen för 2010, en vinstprognos som motsvarar 69 procent av toppvinsten under den senaste femårsperioden.
Fortsatt positivt för byggsektorn
Byggsektorn (material, konsulter, byggtjänster) har en fortsatt positiv utveckling med en kraftig vinstökning, oräknat reavinster och värdeförändringar – dock från en mycket låg nivå. Byggsektorn har inte redovisat något förlustkvartal i denna konjunkturnedgång, vilket imponerar. Avkastningen på eget kapital, räknat på prognosen för 2010, ligger på drygt 17 procent. Försäljningen faller dock med 4 procent i årstakt, jämfört med ett fall på 5 procent förra kvartalet. Orderingången förbättras dock.
Byggsektorns bolag betalas till 16 gånger vinstprognosen för 2010 (oräknat reavinster och så vidare). Vinstprognosen ligger då på ungefär motsvarande den tidigare toppvinstnivån.
Fastighetsbolagen redovisar en vinstnedgång i årstakt på 20 procent, oräknat värdeförändringar på fastigheter. Vinstnedgången förklaras till stor del av negativa värdeförändringar på räntederivat. Hyresintäkterna minskade med 1 procent i årstakt, jämfört med en ökning på 3 procent förra kvartalet.
Fastighetsbolagen värderas till 18 gånger vinsten (borträknat värdeförändringar), vilket baseras på en prognos som ligger i nivå med toppvinsten under de fem senaste åren. Substansvärdet i fastighetsbolagen värderas till 99 procent.
Första vinsten på fyra kvartal
Finanssektorn redovisar en vinstuppgång för första gången på fyra kvartal. Tillväxten blev hela 43 procent, mot en halvering av vinsten förra kvartalet. Uppgången beror till största delen på minskade kreditförluster i Baltikum. I förhållande till fjärde kvartalet redovisades en fördubbling av vinsten. Helårsprognosen för 2010 ger en avkastning på eget kapital på 7 procent.
Intäkterna föll med 12 procent, mot ett fall på 15 procent föregående kvartal. Framför allt drar räntenettot och handeln mot eget lager ned intäkterna.
Finansaktierna betalas till ett P/E-tal på 14 på vinstprognosen för 2010, en prognos som dock ligger på bara ungefär halva toppvinsten under den senaste femårsperioden.
Låg värdering speglar misstro
Hälsovårdsföretagen (läkemedel, medicinsk teknik) redovisar en vinstuppgång på 1 procent i årstakt, jämfört med en nedgång på 1 procent förra kvartalet. Till stor del styrs utvecklingen av Astra Zeneca, som redovisade en nedgång på 1 procent. Sjukvårdsgruppens helårsvinst 2010 beräknas nå något över den tidigare toppnivån, och avkastningen på eget kapital är höga 28 procent. Det tyder inte på någon kris.
Försäljningen föll dock 6 procent, mot en uppgång på 1 procent förra kvartalet. I huvudsak har Astra Zeneca drabbats av en bromsad försäljning. Därtill drar valutaeffekter ned när försäljningen räknas om i kronor.
Sektorn värderas till låga 11 gånger vinsten för 2010 (Astra Zeneca har ett P/E-tal på 8) på en vinstprognos som ligger något högre än den tidigare högsta nivån under de fem senaste åren. Den låga värderingen speglar en misstro mot tillväxten i sektorn.
Valutaeffekter orsakar säljfall
IT- och telesektorn (teleutrustning, teletjänster, datorkonsulter) redovisar en vinstuppgång i årstakt på 9 procent, den första uppgången på nio kvartal. Vinstprognosen för 2010 ligger nu bara något under toppvinsten för de fem senaste åren. Avkastningen på eget kapital, räknat på prognosen för 2010, uppgår till 13 procent.
Försäljningen för de bolag som lämnat rapport faller med 7 procent, att jämföra med minus 9 procent förra kvartalet och minus 3 procent kvartalet innan dess, men valutaeffekter drar ned det senaste kvartalets årstakt.
Värderingen, räknat på vinstprognosen för 2010, ger ett P/E-tal på 14. Noterbart är att vinstprognosen för 2010 ligger bara marginellt under toppvinsten för de fem senaste åren. Detta kan motiveras, eftersom en stor del av vinstnedgången har uppstått till följd av omstruktureringskostnader. Emellertid är den fallande försäljningen ett orosmoment.
Motiverat hög H&M-värdering
Konsumentföretagen är en brokig grupp, med H&M som den stora giganten. Vinsten för de bolag som lämnat rapport stiger med 34 procent, mot 12 procent förra kvartalet. H&M drar dock upp markant. Mediantillväxten är lägre, 17 procent. Avkastningen på sektorns eget kapital på prognosen för 2010 är extremt höga 36 procent, vilket till stor del speglar H&M:s fantastiska lönsamhet.
Försäljningstillväxten i årstakt är oförändrad, mot en uppgång på 6 procent förra kvartalet. H&M:s försäljning ökade dock med 7 procent, vilket speglar ett sammantaget fall i de övriga bolagen.
Sektorn betalas till 21 gånger vinstprognosen för 2010, där prognosen ligger 20 procent över den tidigare högsta nivån under de fem senaste åren. H&M:s P/E-tal ligger på 24, samtidigt som medianvärdet för gruppen ligger på 20. H&M har därmed återigen fått en högre värdering än gruppen som helhet, vilket framstår som motiverat.
Starkt stigande orderingång
Verkstadsföretagen redovisar vinst för andra kvartalet i rad, efter fyra förlustkvartal. För ett år sedan blev det förlust, men jämfört med förra kvartalet steg vinsten tre gånger. Den ligger dock fortfarande på bara halva den tidigare toppnivån. Helårsvinsten 2010 beräknas stiga till motsvarande drygt två tredjedelar av den tidigare toppnivån. Avkastningen på eget kapital, räknat på prognosen för 2010, är 13 procent.
Försäljningen steg med 1 procent i årstakt, vilket var första uppgången på sex kvartal. Förra kvartalet såg fortfarande en nedgång på 18 procent. Valutaförändringar maskerar att den underliggande utvecklingen är starkare. Orderingången steg markant i årstakt, om än från mycket låga nivåer.
P/E-talet för gruppen är respektingivande 25, räknat på vinstprognosen för 2010. Denna vinstprognos motsvarar runt två tredjedelar av toppvinsten från andra halvåret 2008.