Hexagon bildades mitt under den förra finanskrisen i början av 1990-talet och tog vägen till börsen via investmentbolaget Eken. De fem första åren som börsbolag var Hexagon ett spretigt konglomerat, som i en allt starkare konjunktur utvecklades väl. Aktien steg sjufalt, omräknat för emissioner och aktieuppdelningar, från nivån 3 kronor.
Melker Schörling klev in som ny huvudägare 1998. Aktien gick kräftgång under IT- och telekombubblan. En ny ledningsgrupp, med Ola Rollén i spetsen, rekryterades 2000. Hans uppdrag var att koncentrera koncernen till färre områden och bygga upp en globalt marknadsledande position kring en utvecklingsbar kärna.
Koncernens 24 distinkta, i huvudsak svenskbaserade, affärer ställde upp i en skönhetstävling som ingen skulle vinna. Kärnan hämtades i stället externt genom förvärvet mot slutet av 2000 av det amerikanska mätteknikföretaget Brown & Sharpe. Från 2001 blev mätteknik ett av fyra affärsområden i koncernen. Efter avknoppningen av Hexpol, gummiblandningarna med basen i Gislaved, i fjol är Hexagon Metrology ensam herre på täppan.
Brown & Sharpe beräknades under sitt första år omsätta knappt 3 miljarder kronor. Mätteknik stämde perfekt med Hexagons investeringskriterier och ambitioner. Här fanns en tydlig tillväxttrend i marknaden, och branschen var fragmenterad, med ett stort antal små och medelstora aktörer som möjliga förvärvskandidater. Brown & Sharpe hade vandrat samma väg med ett flertal förvärv, i USA och internationellt, genom åren. Man kan säga att Hexagon gjorde Brown & Sharpes affärsidé till sin egen. Men man kan också säga att amerikanerna hade gjort Melker Schörlings paradgren, tillväxt via förvärv, till sin.
Att Brown & Sharpe blev till salu berodde på att förvärven i hög grad hade finansierats med lån. Bolaget var inne i en lönsamhetssvacka med brister i kostnadskontrollen och hade därmed brutit mot villkoren för sin upplåning. Historien går igen. Med nöd och näppe undgick Hexagon att bryta mot sina lånevillkor i bokslutet för 2008.
Hexagon ska vara etta eller tvåa inom de affärssegment där koncernen är verksam, och denna position ska gå hand i hand med bästa kostnadseffektivitet och rollen som innovatören som leder branschen framåt genom teknisk utveckling. Den fjärde hörnstenen i strategin är att rekrytera branschens bästa företagsledning.
Det blev ingen omedelbar framgång på börsen för Rollén & Schörling. Men när börsen bottnade våren 2003 kunde konstateras att aktien, som handlades runt 15 kronor, hade hållit jämna steg med index sedan 1998 och stigit mot strömmen sedan 2000. Fyra år senare, 2007, hade aktien tiofaldigats i värde.
CE Johansson, det svenska inslaget i Metrology med det klassiska skjutmåttet och vars passbitar bidrog till att revolutionera också amerikansk bilproduktion i början av förra seklet, förvärvades 2001. Flera förvärv radades upp i en snabb följd. Det särklassigt största var schweiziska Leica, som på sommaren 2005, efter en budstrid, betingade en prislapp på 9 miljarder kronor. Köpeskillingen motsvarade 180 procent av Leicas årsomsättning, medan Brown & Sharpe hade förvärvats för 60 procent av omsättningen.
Leicaköpet såg dyrt ut, och cirka hälften av Hexagons goodwill och andra immateriella tillgångar i balansräkningen är i dag hänförliga till Leica. Men sedan dess har rörelsemarginalen för kärnverksamheten, där Leica är den största enheten, fördubblats till 20 procent i fjol, och den organiska tillväxten har varit hög.
Kvar från gamla Hexagon är två verksamheter utanför mätteknikområdet: Swepart Transmission, som gör växellådor, kugghjul och axlar i småländska Liatorp och i skånska Sibbhult, samt EBP, som tillverkar karosseridelar i Olofström. Båda är underleverantörer till svensk fordonsindustri, det vill säga Scania, Volvo AB och Volvo PV, och båda har varit till salu men sannolikt inte, på grund av det ganska desperata läget i sektorn, nu. Omsättningen för denna övriga verksamhet blev 704 miljoner kronor i fjol, med ett marginellt positivt resultat efter ett tapp under fjärde kvartalet.
Metrology har på åtta år byggts från noll till en omsättning på 12,4 miljarder kronor i fjol. Med affärsidén att utveckla och marknadsföra ledande tekniker och tjänster för mätning i en, två eller tre dimensioner, positionering och uppdatering av objekt samt tidsoptimering av processer är Hexagon ett världsledande och mycket lönsamt företag inom sitt gebit. Marknadsandelen är 11 procent, och därmed har positionen som marknadsledare erövrats. Att 89 procent konrolleras av andra visar att tillväxtmöjligheterna genom förvärv långtifrån är uttömda.
Mätteknik är därtill ett fält med högre tillväxttakt än de flesta andra områden. Mätt över en konjunkturcykel är tillväxten 8 procent per år. Produkterna ger mätningar med en precision som varierar stort med applikation, från tiotalet meter med en GPS i terrängen till tiondels mikromillimeter för industriella tillämpningar med laser.
Produkterna säljs med inarbetade varumärken, varav ett 30-tal är stora. Hexagonnamnet är dock inte ett sådant. Varumärkena används lokalt eller i en speciell applikation eller till olika kundgrupper, och koncernen utvecklar globala produktplattformar som ger skalfördelar mellan varumärkena. Ett mycket stort antal tekniker och produkter samsas i området mätteknik. Här finns GPS och laserskannrar för mätningar i naturen och GPS inbyggd i styrsystem för anläggningsmaskiner som väghyvlar, nivåmätare, bygglasrar med mera. För tillverkningsindustrin och tjänstenäringar finns stationära och portabla mätsystem, som med hög precision kontrollmäter allt från plåtdetaljer till medicinska implantat.
Nästan all tillverkningsindustri finns på kundlistan, liksom sektorerna bygg och anläggning, råvaror och energi, försvars- och tjänstenäringar. Med en världsekonomi som i början av 2009 förefaller befinna sig i fritt fall drabbas också efterfrågan på mätteknik av skilda slag. Slutkunder tvekar, produkter stockas i varuförsörjningskedjan, tillverkningen stoppar upp eller sätts på sparlåga. Anpassningar till en lägre efterfrågenivå får först dramatiska effekter här, liksom på andra håll. På vilken nivå efterfrågan sedan stabiliseras vet man inte på förhand. Om tidigare trender är intakta och strax tar vid igen vet man inte heller.
Känt är däremot att regeringar världen över beslutat om statliga stimulanser med ett brett anslag och särskild tonvikt på investeringar i infrastruktur som vägar, broar, järnvägar och elnät. Tillämpningar som direkt eller indirekt påverkas av infrastruktursatsningar är Hexagons största marknad.
Geografiskt fördelar sig försäljningen med runt 40 procent i Västeuropa och dryga 20 procent i Nordamerika, som också visar -negativ tillväxt för närvarande. Övriga regioner utvecklas bättre, däribland Kina med en dryg tiondel av försäljningen.
På grund av allmän osäkerhet och bolagets nu svaga balansräkning ska man inte förvänta sig förvärv i närtid – men fler kommer på sikt. Tidigare gällde målet för företaget att nå en omsättning på 20 miljarder kronor nästa år. Nu är det senarelagt till 2011. Lönsamhetsmålet samma år är en marginal på 20 procent. Båda målen är tuffa – men inte omöjliga. Hexagon följer fyra börsnoterade förvärvskandidater, som har en omsättning på 1,5 miljarder kronor vardera, och har identifierat ett hundratal små, onoterade företag som tänkbara förvärv.
Hexagons närmaste konkurrent är amerikanska Trimble, som grundades 1978 i Palo Alto, Kalifornien, av tre tidigare anställda från Hewlett-Packard. Koncernchefen i Trimble, Steven Berglund, arbetade i flera år på svenska Spectra Physics. Där mötte han Ulf Johansson, nu ordförande för Trimble, som dock kanske är mest känd som grundare av mobiloperatören Europolitan och i dag sitter i bland annat Ericssons styrelse.
Trimble nådde en omsättning på drygt 1,3 miljarder USA-dollar i fjol, över 10 miljarder kronor, och hade liksom Hexagon tre starka kvartal och ett svagt fjärde. Med en rörelsemarginal på 15–16 procent blev 2008 ändå inte så pjåkigt. Trimble bedömer att 2009 blir ett utmanande år och spår att omsättningen under första kvartalet krymper med 15 procent, samma takt som under fjärde kvartalet.
Hexagon siar också om fallande volymer under första halvåret men tror att tillväxten återvänder under andra, vilket skulle ge 0–8 procent sett över helåret.
I Aktiespararens prognos, eller huvudscenario, för 2009 och 2010 ligger för i år en kraftigt positiv valutaeffekt i resultaträkningen, som uppväger en negativ organisk tillväxt, och en återgång till organisk tillväxt med 7 procent nästa år. Första halvåret 2009 blir mycket svagt, men volymer och marginaler kommer tillbaka under andra halvåret, och den viktiga decemberförsäljningen ska inte fallera – som den gjorde i fjol. Bolagets kostnadsprogram, som kapar 500 miljoner kronor i årstakt med full effekt redan från kvartal 2, gör sitt till för att hålla uppe marginalerna.
I år kommer investeringarna att understiga avskrivningarna, som ligger på 800 miljoner kronor. Satsningarna på forskning och utveckling kommer, å andra sidan, att hållas uppe. Denna avvägning följer innovationsstrategin och är ganska självklar, eftersom investeringar i hög grad handlar om tillverkningskapacitet. Mer sådan behövs inte nu, medan produktutvecklingen handlar om konkurrenskraften på längre sikt. Låg tillväxt, låga investeringar, höga marginaler och sänkt utdelning ger ett starkt kassaflöde, och därmed betas lånen ned från en farligt hög nivå.
Hexagons mål är att vinsten per aktie ska öka med 15 procent årligen. Det nåddes inte i fjol, och vinsten lär falla i år men kan toppas nästa år. Osäkerheten är naturligtvis stor, men håller detta är Hexagon ett av de mest vinststabila börsbolagen. Aktien har, tvärtom, varit en av de mest instabila. Men det är en annan historia.
