Det är uppenbart att Alfa Laval är vid god vigör och levererar kvalitet till såväl kunder som ägare. Dåliga företag brukar inte bli så långlivade, och i kristider går sådana helt enkelt under. Alfa Laval är världsetta inom sina tre nyckeltekniker – värmeöverföring med plattvärmeväxlare, separering med centrifuger samt flödeshantering med pumpar och ventiler – och bolaget har haft denna inriktning under lång tid. Dalkarlen Gustaf de Laval grundade bolaget 1883 med separatorn som första produkt. Senare samma århundrade tillkom pumparna och på 1930-talet värmeväxlarna.
Nyckelteknikerna används inom en lång rad industriella applikationer, i byggnader och på fartyg. Alfa Laval beskriver sin affärsidé som optimering av prestanda i kundernas processer, om och om igen. Upprepning låter fantasilöst, men däri ligger såväl långsiktiga kundrelationer som stegvis förbättring av produkter och systemlösningar.
Tillväxtmålet är satt till minst 5 procent per år i genomsnitt över en konjunkturcykel och inräknat förvärv. Detta är frågan om modest men mogen verkstadsindustri, som växer ungefär i takt med den genomsnittliga, globala bruttonationalprodukten, och därtill ska cirka 3 procent adderas genom förvärv.
Outtröttligt fokuserar bolaget på kundernas processer och de egna produkterna för att se om de kan göras lite bättre. Årligen satsas 2,5 procent av omsättningen, vilket är ett lågt tal, på förbättring av befintliga produkter och utveckling av nya. Här gäller devisen ”skomakare, bliv vid din läst!”. Förvärvade företag passar in därför att de täcks av de befintliga nyckelteknikerna, med innovativa eller kompletterande produkter eller distributionskanaler.
I fjol gjorde Alfa Laval sex förvärv, som tillförde en försäljning på 1,3 miljarder kronor i årstakt. Ett typiskt förvärv adderar en försäljning på 150 miljoner kronor. Det finns dock alltid risker med förvärv, och stora sådana kan stjälpa ett tidigare sunt företagsbygge. Förvärv i den aktuella storleksklassen, motsvarande en tiondels årsvinst och i känd terräng, innebär dock närmast försumbara finansiella risker.
En annan näraliggande tillväxtriktning, med låg risk och hög lönsamhet, är eftermarknaden, det vill säga underhåll och reparationer av samt reservdelar till de produkter och system som Alfa Laval levererat. Denna marknad är flerfalt gånger så stor som nyförsäljningen. Eftermarknadsaffären svarar för drygt 1/4 av koncernomsättningen, en andel som ökar sakta men säkert.
Alfa Laval börsnoterades första gången 1901 och köptes ut från börsen av Tetra Pak 1991. Bolaget återkom till börsen 2002. Sedan dess, och till och med 2008, ökade försäljningen i en takt av 11 procent per år och långt snabbare än bolagets tillväxtmål. Fjolåret, med ett minus på 6,5 procent, blev ett hack i tillväxtkurvan.
Men världen har inte fundamentalt förändrats på ett par år. De grundläggande drivkrafterna för efterfrågan på Alfa Lavals tekniker är fortsatt starka. Det växande energibehovet ställer krav på energieffektivisering med värmeväxlare, och energisektorn är ett viktigt kundsegment för Alfa Laval. Skärpta miljöregler stimulerar efterfrågan på separatorer för rening av vatten och andra vätskor. Ökad levnadsstandard i utvecklingsländer går hand i hand med ökad efterfrågan på förädlade livsmedel och därmed på utrustning för livsmedelsindustrin. Den växande världshandeln ökar efterfrågan på sjöfart, och tre av fyra oceangående fartyg har minst en Alfa Laval-produkt ombord, till exempel en separator som renar dieselbränslet, en värmeväxlare som producerar färskvatten eller en pump som tömmer lasttankarna i hamn.
Verksamheten delas in i två affärsdivisioner, Equipment och Process Technology, som säljer enskilda enheter respektive system- eller paketlösningar till externa kunder. Därutöver ansvarar Operations för inköp, produktion och logistik över hela världen och för alla produkter.
Equipmentdivisionen är störst, mätt som omsättning, med en andel på 56 procent men med endast 28 procent av koncernens 11 773 anställda (vid årsskiftet). Detta beror på att divisionen sällan säljer till slutkund utan via kanaler som systembyggare, entreprenadföretag, återförsäljare, agenter och distributörer.
Process Technology säljer specialanpassade lösningar, med flera av Alfa Lavals tekniker och produkter, via entreprenörer eller genom egna säljbolag direkt till slutkund. Andelen av omsättningen var 44 procent i fjol, med 33 procent av koncernens anställda.
Den till Operations centraliserade tillverkningen har 39 procent av koncernens anställda huvudsakligen sysselsatta vid 28 större produktionsenheter. Till Operations hör också inköpsorganisationen och distributionscentrum runtom i världen. Tretton av produktionsenheterna finns i Västeuropa, fyra i USA, en i vardera Sydkorea och Japan. Övriga är lokaliserade till lågkostnadsländer, varav fyra i Indien och två i Kina. Mätt som antal arbetstimmar i produktionen har andelen för Västeuropa och Nordamerika krupit under 50 procent. Aktiespararen bedömer att Alfa Lavals geografiska struktur ger kostnadsfördelar.
Bolagets tillväxtmål har legat stabilt på 5 procent. Målet för rörelsemarginalen (EBITA, alltså före avskrivningar på immateriella övervärden) har höjts i ett par omgångar: först på hösten 2006 från 10–13 procent till 12–15 procent och sedan igen på hösten 2007 till 15 procent, vilken fortfarande gäller. Andra mål är att avkastningen på sysselsatt kapital (lån plus eget kapital) ska vara minst 25 procent och att kassaflödet från rörelsen, efter skatter och investeringar, ska ligga på 10 procent av omsättningen.
Målen har överträffats i flera år. Till exempel blev avkastningen på sysselsatt kapital, häpnadsväckande nog, över 50 procent såväl 2007 som 2008 och cirka 35 procent såväl 2006 som 2009.
Aktiespararen bedömer att Alfa Laval fortsätter att överträffa sina mål de närmaste åren. Men trots att konjunkturen för verkstadsföretagen tydligt vänt uppåt kan Alfa Laval ändå få svårare att nå målen i år. Under ytan slog finanskris och konjunkturnedgång hårdare på bolagets marknader än försäljnings- och lönsamhetstalen visar. Orderingången, som tidigare legat väl över försäljningen, krympte med 30 procent – och med 22 procent omräknat till den svaga svenska krona som gällde i fjol. Låg orderingång med hygglig försäljning gjorde att orderstocken krympte kraftigt. Den orderstock som i stora stycken betades av i fjol hade tagits i goda tider och till bra priser före krisen. Affärer uppgjorda i fjol har troligen sämre lönsamhet. Och i år får den starkare kronan en negativ effekt jämfört med i fjol.
Aktiespararen siktar på en kraftigt förbättrad orderingång i år, upp över 20 procent organiskt. Men det räddar inte försäljningen, som sjunker med 4 procent till 25 miljarder kronor, samma nivå som 2007. Med besparingseffekter behålls rörelsemarginalen på 17 procent, en nivå som håller även nästa år. Finansiellt stärks bolaget ytterligare, och nettoskulden på 0,5 miljarder kronor i början av 2010 vänds till en nettokassa, vilket stärker finansnettot såväl i år som nästa år. Vinsten per aktie stiger något i år till cirka 6,50 kronor.
Om Alfa Laval infriar sitt lönsamhetsmål på ”bara” 15 procent i år och nästa år blir vinsten per aktie 5,90 respektive 6,40 kronor, givet Aktiespararens prognoser. Osäkerheten om såväl försäljning som marginaler i år och nästa år är stor. Att döma av historien hör Alfa Laval till de förlåtande aktierna tack vare en välskött verksamhet som växer med hög lönsamhet, vilket gör det till en tidsfråga innan den mest optimistiske prognosmakaren får rätt.
