De växande statliga skuldbergen kommer att vara en följetong på finansmarknaderna under lång tid framöver. Samtidigt har aktiemarknaden en fantastisk förmåga att anpassa sig till rådande omständigheter. Det innebär att så länge vi har en situation där räntorna är låga och stabila i de stora ekonomierna och företagen går bra så finns det förutsättningar för börsen att stiga.
OMXS PI- och 30-index (juli 2007–november 2010)
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Under de senaste veckorna har vi haft ett läge på aktiemarknaden som varit förvånansvärt stabilt med tanke på oron i omvärlden. På Stockholmsbörsen har kurserna rört sig inom ett smalt intervall med upp- och nedgångar på enstaka procent sedan mitten av september. I den ena vågskålen ligger en fortsatt mycket osäker makroekonomisk situation. I den andra ligger starka kvartalsbokslut och ekonomiska stimulanser, bland annat i form av stora obligationsköp från den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed).
Efter att ställningen sedan en tid är oavgjord mellan optimister och pessimister på börsen talar en del för att optimisterna kommer att dra det längsta strået framöver. Feds så kallade kvantitativa lättnader kommer att fortsätta påverka marknaden positivt. Genom att det pumpas ut stora mängder pengar i systemet hålls efterfrågan uppe på tillgångar med goda avkastningsmöjligheter, däribland aktier.
Hotet om en så kallad double-dip (dubbeldipp), eller att ekonomin skulle drabbas av en ny recession, känns dessutom betydligt mer avlägsen jämfört med för några månader sedan. Det flesta ekonomiska indikatorer pekar trots allt på att konjunkturen på många håll i världen fortsätter att förbättras. Därmed läggs också grunden för att företagen ska kunna lyfta vinsterna ytterligare en bit.
De spänningar på valutaområdet som satt sin prägel på marknaden sedan en tid ser ut att ha minskat något. Lite paradoxalt kan Irlands kris ha bidragit till detta eftersom den har lett till en försvagning av euron och en starkare USA-dollar. Därmed minskar argumenten i kraft för dem som anklagar USA att föra en politik som går ut på att försvaga dollarn och därmed skapa otillbörliga valutafördelar.
Kinas betydelse i världsekonomin ökar stadigt. Risken för överhettning i den kinesiska ekonomin ställer krav på åtgärder från myndigheternas sida. Nyligen kom besked om ytterliga höjda reservkrav på bankerna. Detta innebär i praktiken minskade utlåningsmöjligheter och därmed kanske också en nedkylning av ekonomin. Problem uppstår om inbromsningen blir kraftigare än vad som avsetts eller om omvärlden inte litar på att åtgärderna kommer att få avsedd effekt.
Den senaste tidens kraftiga uppgång för flera av de svenska verkstadsföretagen bygger på att efterfrågan från Kina fortsätter att vara stark. Därmed är det också betydligt viktigare för en svensk aktiesparare i dag, jämfört med för några år sedan, att bevaka utvecklingen i de snabbväxande delarna av världen, inte minst Kina.
Parallellt kommer skuldkrisen i Europa att fortsätta gäcka kapitalmarknaden. Irlands akuta problem kan vara lösta, men mycket talar för att nya krishärdar kommer att blossa upp som kommer att skapa åtminstone tillfällig oro på aktiemarknaden.
Läget i USA skapar både hot och möjligheter. Om inte den amerikanska ekonomin tar bättre fart stiger risken för ett bakslag på aktiemarknaden. Å andra sidan eldar, som sagt, den amerikanska penningpolitiken på aktiemarknaden. Chansen är stor för att efterfrågan på aktier kommer att vara tillräckligt god den närmaste tiden för att kurserna ska kunna röra sig uppåt.
Att vi närmar oss ett årsskifte talar också för börsen. Aktier brukar säsongsmässigt klara sig bra under vintermånaderna. Den här vintern behöver inte bli något undantag. I jakten på avkastning kan framför allt aktier med höga utdelningar vara ett attraktivt byte.
Anders Haskel
Börsanalytiker, kapitalförvaltare Case Asset Management