Efter diverse turer togs förslaget tillbaka och i stället ser det ut som att en samlingsregering är på väg att bildas i landet. I nästa steg ser nyval ut att vänta en bit in på nästa år. Osäkerheten kommer således att vara fortsatt mycket stor kring utvecklingen i Grekland. Samtidigt är huvudscenariot att landet kommer att förses med nödvändiga krediter och finnas kvar i eurosamarbetet.
Samtidigt växer Italien fram som ett gigantiskt hot. Förtroendet för premiärminister Berlusconi är helt kört i botten och det är förhoppningsvis bara en tidsfråga innan han tvingas avgå. Ett stort problem är att ingen vet vad som kommer efter Berlusconi.
De politiska turer som riskerar att följa efter Berlusconieran riskerar att leda till ökad osäkerhet i ett läge där Italien behöver en ny politisk ledning med förmåga att skapa förtroende för landet i omvärlden. Italiens historia har dessutom kantats av en stökig politisk situation.
Svårigheterna kommer att vara mycket stora för landet att få till en fungerande politisk ledning. Under tiden kommer Italien att plågas av höga räntekostnader. Redan dagens räntenivå runt 6,5 procent på tioåriga italienska statsobligationer kan vara en ohållbart hög nivå. Risken är alltså stor att den italienska krisen kommer att fortsätta förvärras och därmed utlösa ny dramatik på finansmarknaderna.
Italien skiljer sig dessutom från Grekland i det avseendet att landets ekonomi och skuldbörda i absoluta tal är så mycket större. Om det inte varit för att ECB stödköpt landets obligationer hade Italien förmodligen redan befunnit sig en situation där det inte gått att ta upp nya lån.
En stor fråga är därför hur länge ECB vill hålla Italien under armarna. Det behöver inte vara långt borta innan krisen i landet får andra och värre konsekvenser än hittills och en fråga som ingen idag kan ge ett bra svar på är hur Italien ska kunna få tillräckligt finansiellt stöd från omvärlden den dag när krisen blir akut. Frågetecknen blir inte mindre av att det under den senaste veckan uppstått stora frågetecken kring finansieringen av utvidgningen av euroländernas stödfond EFSF.
Till detta kommer problemen på flera andra håll i euroområdet. Portugal fortsätter att brottas med en mycket tuff situation som riskerar att förvärras av en svag ekonomisk utveckling.
I Frankrike tvingas regeringen lägga fram nya sparpaket för att förhoppningsvis få bort risken för ett sänkt kreditbetyg. Konsekvenserna av en sänkning kan bli allvarliga i försöken att komma tillrätta med euroområdets skuldkris.
Skuldkrisen ser dessutom ut att förvärra bankernas möjligheter att få tillgång till billigt kapital. Det kan i sin tur förstärka lågkonjunkturen när företag inte kan finansiera sina investeringar till vettiga villkor.
Slutsatsen av de gigantiska utmaningar som euroländerna ställts inför är att tillväxten kommer att vara låg under lång tid framöver. ECB:s oväntade sänkning av styrräntan i förra veckan ska ses i ljuset av detta. Negativa signaler kommer också i form av konjunkturstatistik. Ett exempel är industriproduktionen i Tyskland som utvecklades betydligt sämre än väntat i september. Förra veckans G20-möte måste dessutom betraktas som ett misslyckande. Världens ledare lyckades åstadkomma särskilt mycket för att vrida kurvorna i rätt riktning.
Företag med stor exponering mot Europakonjunkturen kommer att få det svårast att hålla uppe försäljnings- och vinstnivåerna. Skuldkrisen slår särskilt hårt mot dyrare investeringsvaror. Ett exempel är lastbilar.
På andra håll i världen är inte läget lika dåligt som i Europa. Även om det finns stora utmaningar kvar att tackla i USA ser landets ekonomi ut att växa i hyfsad takt. Arbetslösheten sjönk något i oktober och de senaste månadernas statistik över antalet nya sysselsatta har reviderats upp. Rapportperioden speglar också att ekonomin utvecklas bättre på flera håll i världen än vad som kunde befaras för några månader sedan. Som en positiv motvikt till krisen i Europa kommer fjärde kvartalet att bli bra för många börsföretag.
Anders Haskel
Börsanalytiker, kapitalförvaltare Case Asset Management
Anders Haskels marknadskommentar finns att läsa varannan vecka i Aktiespararnas nyhetsbrev (gratis och även för icke medlemmar). Registrera webbkonto och anmäl dig som prenumerant här.