Indirekt kan mötet ändå få en betydelse för den närmaste tidens utveckling på finansmarknaderna. För det första innebär signaler om ökad enighet i klimatfrågan att världens ledare även bör kunna komma överens i andra viktiga frågor. Det kan bidra till en allmän optimism på börsen.
OMXS PI- och 30-index (juli 2007–december 2009)
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Det finns också en möjlighet att andra frågor än själva klimatfrågan berörs i samband med att världens ledare träffas. Det kan till exempel komma att handla om de ekonomiska relationerna mellan Kina och USA. Kinas växande koldioxidutsläpp har ju dessutom ett direkt samband med västvärldens konsumtionsvilja, och därmed också till uppbyggnaden av Kinas enorma valutareserv.
Västvärldens ”betalning” till Kina för att landet ska ge sitt bidrag i klimatfrågan kan alltså vara att Kina får fortsätta bygga upp stora ekonomiska reserver. Det underlättas av en billig valuta, vilket i sin tur leder till att USA får leva med att den kinesiska valutan inte stärks mot USA-dollarn i den takt som vore önskvärt.
Hur Kina väljer att hantera sin ökade ekonomiska makt kan därför få långsiktigt stor betydelse för såväl klimatfrågan som den ekonomiska återhämtningen i världen under de kommande åren. Kinas ledare sitter med ”viktiga nycklar” till såväl råvaruprisutvecklingen som utvecklingen för dollarn och andra valutor samt överhuvudtaget hur världshandeln ska komma att utvecklas framöver.
Dubaikris viktig varningsklocka
Stockholmsbörsen är på i stort sett samma nivå som för två veckor sedan (tidpunkten för förra krönikan), något som inte speglar den dramatik som plötsligt uppstod på grund av skuldkrisen i Dubai. Samtidigt är den här typen av händelser en viktig väckarklocka, i synnerhet efter en period med stark kursutveckling på börsen. De farligaste hoten är de som plötsligt dyker och som vi inte visste att de fanns eller räknade med skulle ställa till några problem.
Min kortsiktiga känsla, stärkt av att PPM-pengar just nu fyller på kassorna hos många fondförvaltare, är att börsåret 2009 avslutas med en lätt dragning uppåt. Samtidigt kan ett skäl mot en sådan utveckling vara att många portföljförvaltare är mer än nöjda med årets starka utveckling och därmed drar ned en del på riskerna inför årsskiftet. Förhoppningen är sedan att kunna komma in i det nya året med ett så bra utgångsläge som möjligt.
Det är nästan alltid bättre att kunna visa sina kunder att värdena på deras portföljer stigit i värde än att de slagit index med ett visst antal procentenheter. Många har därför inget emot att börsen faller några procent i slutet av året för att därefter kunna starta 2010 på en nivå som ökar chansen för att även nästa år kunna visa upp plusresultat i portföljerna.
Positiv USA-statistik stärker uppgångsscenariot
I fredags kom amerikansk arbetsmarknadsstatistik som tolkades mycket positivt av börsen. Även om det ofta handlar om små avvikelser jämfört med förväntningarna, så innebär varje signal som överraskar positivt att riskerna för att ekonomin på nytt skulle falla tillbaka i recession blir mindre.
Som jag ser det är en lugn konjunkturåterhämtning i stabil takt det bästa scenariot för börsen under de tolv kommande månaderna. En överraskande stark ekonomi leder till en ökad risk för snabbt höjda räntor och tidigt tillbakadragna stimulansåtgärder. Sådant blir lätt en broms på börsen.
Men ännu sämre skulle det vara om de ekonomiska pilarna på nytt börjar peka nedåt. Marknaden skulle i ett sådant läge befara lägre vinster i konjunkturkänsliga sektorer samt nya kreditförsluter i banksystemet. I så fall kan vi få ett läge där börsen står 20 procent lägre om ett år. Men detta är som sagt inte vad jag tror. Sannolikheten för ett negativt scenario är för liten för att avstå från den ganska goda möjlighet som finns att tjäna pengar på börsen framöver.
Anders Haskel
Fristående börsanalytiker