Resultaten och den finansiella ställningen för bankerna påverkas av kursfall på obligationsportföljerna, med delvis riskfyllt innehåll. Det handlar oftast om orealiserade förluster, för vilka redovisningsreglerna tvingar fram en värdering till nedpressade, illikvida marknadspriser. Många anser att de långsiktiga värdena är betydligt högre än så.
I rapporten för första kvartalet redovisade SEB en förlust på 1,6 miljarder kronor, av ett tapp på 2,5 miljarder i obligationsportföljen, direkt mot eget kapital i balansräkningen. Efter skatt blev förlusten 1,3 miljarder och per aktie 1,83 kronor. I resultaträkningen påverkades vinsten per aktie med –0,98 kronor. Under 2007 belastades eget kapital per aktie på detta sätt med 1,20 kronor.
Det finns frihetsgrader att välja hur beloppen fördelas. Det är därför inte bara extra svårt att göra prognoser för vinsterna i år. Det är överlag svårt att avgöra vad som är vinst och inte.
När vi säger att aktien handlas med ett lågt P/E-tal på under 9 räknar vi på samma sätt som SEB. Skulle förluster på obligationer helt och hållet få påverka resultaträkningen blir Aktiespararens vinstprognos för i år 13,67 kronor, och aktiens P/E-tal på årets vinst blir då 10, vilket är relativt högt. Tror man sedan att obligationsvärdena återkommer redan nästa år blir vinsten i motsvarande mån högre – och P/E-talet för 2009 betydligt lägre.
I Aktiespararens prognos sjunker vinsten per aktie i år från 20 till 15,50 kronor, eller med 22 procent. Räntenettot förbättras, med bättre marginaler på in- och utlåning. Provisionsnettot försvagas, däremot, av lägre aktiemarknads-relaterade intäkter, men kortverksamheten fortsätter att gå bra. Finansiella transaktioner, som bland annat innehåller handel med värdepapper, repar sig, men blir sämre än i fjol. Kreditförlusterna går mot en fördubbling från en låg nivå. Personalkostnader och andra kostnader ökar men är under kontroll. Slår denna prognos in är det långtifrån en katastrof. Risken för behovet av en nyemission, som bland andra de tidigare välsedda schweiziska storbankerna tvingats till, får betraktas som liten.
På den svenska aktiemarknaden minns man dock finanskrisen 1993, då SEB-aktien var nere kring 5 kronor. En egenhet hos banker är att steget från rekordvinster till rekordförluster är kort. Det kan ligga i marknadernas natur, med överdrifter åt båda hållen. Branta kursstegringar under högoktanig optimism följs av ett humöromslag till djupaste pessimism. De mest lönsamma i uppgången, närvarande där aktiviteten är som störst, har en tendens att bli förlorare i nedgången.
Swedbank är marknadsledare i Baltikum, följd av SEB. Det är den främsta förklaringen till att de två bankerna handlas med lägre P/E-tal, 7–8, än de 9–10 som Handelsbanken och Nordea handlas för. Det är inte heller orimligt, eftersom Baltikum på kort sikt lovar mer risk än möjligheter. Bankaktiernas utdelningar är höga, med direktavkastningar på 5–6 procent. Utdelningarna bör kunna upprätthållas, men helt säker på den punkten kan man inte vara.
Eftersom osäkerheten är så stor när det gäller såväl resultatutveckling som eventuella strukturaffärer är det extra svårt att sätta ett rimligt, mer långsiktigt, värde på SEB-aktien. Den handlas inte långt, 15–20 procent, över eget kapital, vilket är en indikation på låg värdering.
Det finns dysterkvistar som är säkra på att världen är på väg in i en djup lågkonjunktur, med omfattande kreditförluster för bankerna, och att döma av aktiernas utveckling har de fortfarande överhanden. Har dysterkvistarna rätt ska SEB-aktien falla ytterligare. Har analytikerna i genomsnitt rätt, vars vinstprognoser ligger en krona högre än Aktiespararens, borde aktien handlas uppemot 200 kronor.
C-aktien handlas 10 kronor lägre än A-aktien. Den har en tiondels röst per aktie men samma rätt till utdelning och vinst som A-aktien. C-aktiernas andel av aktiekapitalet är bara 3,5 procent. Likviditeten är sämre än för A-aktien och motiverar rabatten. SEB har undersökt möjligheten att byta till ett enda aktieslag men funnit det krångligt, eftersom det då krävs 90-procentig majoritet på bolagsstämma. För privatpersoner är likviditeten i C-aktien tillräcklig. Den lägre kursen gör att avkastningen blir högre.
Långsiktigt och på ett par års sikt bedömer Aktiespararen att SEB-aktien, i likhet med övriga bankaktier, är köpvärd, eftersom pessimister alltid har fel på lång sikt. På kort sikt är det svårare att sätta ned foten.