Sannolikheten är hög för att samma faktorer som varit drivande för börsen under våren kommer att fortsätta driva på kurserna ett tag till, och jag räknar med att kommande nedgångar den närmaste tiden blir små och tillfälliga. Den allmänna riskaptiten har ökat och det finns aktörer som är rädda för att ha missat tåget. Det betyder att nya köpare snabbt lockas in på marknaden när kurserna faller tillbaka.
Med en gryning för den globala ekonomin i antågande talar det mesta för att kurserna fortsätter upp. Jag räknar med att konjunkturstatistik snart bekräftar att tillbakagången i är över och tillväxten på flera håll runt om i världen är på väg att komma igång.
OMXS PI- och 30-index (24 april 2008–15 juni 2009)
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Detaljhandelssiffrorna från USA, som var en besvikelse när de presenterades i början av maj, kom den här månaden in i linje med förväntningarna. Inköpschefsindex fortsätter att förbättras, och även en hel del annan statistik pekar i riktning mot att botten i konjunkturförloppet snart kan vara passerad.
Alla ögon riktas mot USA och det är här som konjunkturuppgången ska inledas. Förmodligen kommer den amerikanska ekonomin att börja växa en bit in på höstkanten. Dessa förhoppningar kommer ytterligare att spä på optimismen på börsen. Signaler tyder dessutom på att ekonomin utvecklas fint i Kina.
I Europa däremot finns det en hel del som talar för att återhämtningen kommer att inledas något senare, vilket kan skapa utrymme för bakslag på börsen senare i år. Många av de större svenska företagen är ju framför allt beroende av utvecklingen i Europa.
Under de närmaste veckorna kommer en del företag att varna för att vinsterna under det andra kvartalet är på väg att bli sämre än vad analytiker räknat med, men dessa så kallade vinstvarningar kommer knappast att räcka för att knäcka börsen. Ett större eldprov kommer förmodligen i stället när resultaten för tredje kvartalet ska presenteras en bit in på höstkanten, för ”alla” vet ju att återhämtningen kan komma att gå långsamt.
Även om många orosmoln just nu tycks hålla sig på avstånd finns det hot, bland annat i form av högre räntor och råvarupriser. I Sverige skapar inte minst situationen i Baltikum oreda.
Tittar vi på den internationella situationen har de längre statsobligationsräntorna stigit en hel del under våren. Förmodligen finns det flera olika orsaker till ränteuppgången. Högre förväntningar om framtida inflation är en sådan. Uppgången beror förmodligen också på att stora statliga upplåningsbehov driver upp räntorna internationellt samt helt enkelt en ökad tro att ekonomin är på väg att tillfriskna. En mer normal ekonomisk utveckling bör leda till högre statsobligationsräntor än vad vi sett under vintern.
Vi har också fått se oljepriset och andra råvarupriser stiga. Ett högt oljepris verkar åtstramande på ekonomin och inte minst i USA, där oljeprisförändringar får procentuellt sett stort genomslag på bensinpriset och det kan bidra till att bromsa privatkonsumtionen.
Kopparpriset har också stigit mycket kraftigt under de senaste månaderna. En del av prisuppgången kan säkert förklaras av lageruppbyggnad i Kina. En annan förklaring är förhoppningarna om en allmänt bättre ekonomisk situation.
Under den här veckan presenteras en del bygg- och husmarknadsstatistik i USA. Dessutom presenteras färska industriproduktionstal och kapacitetsutnyttjandet i den amerikanska industrin under tisdagseftermiddagen. Fokus kommer också att riktas mot centralbankschefen Ben Bernankes tal på onsdagskvällen.
Om vi återvänder hemåt påverkar de baltiska problemen Sverige betydligt mer än de flesta andra länder i regionen. Kasten i de svenska bankaktiekurserna, i synnerhet Swedbank och SEB, lär därför vara fortsatt stora.
Följdeffekten blir att Stockholmsbörsen kan komma att bete sig mer ryckigt än många andra börser, inte minst eftersom situationen i Baltikum (speciellt Lettland) också påverkar kronan. Även det bidrar till ökad osäkerhet och ryckighet i svenska aktier.
Anders Haskel
Fristående börsanalytiker