Vinsttillväxten dämpas - trots bättre än väntat

Kvartalets vinst för Stockholmsbörsens bolag ökade med 7 procent jämfört med motsvarande kvartal för ett år sedan. Det var sämre än förra kvartalet, då ökningen var 20 procent, och klart sämre än första kvartalet, då ökningen var 30 procent. Ändå överträffade bolagsvinsterna analytikernas genomsnittsprognos med 6 procent. Främst berodde detta på Telia Sonera, Ericsson, Swedbank och ABB.

Mäter vi utvecklingen utan hänsyn till bolagens storlek blir bilden mer positiv. Då är vinstökningen hela 20 procent i årstakt, vilket är bättre än förra kvartalets 17 procent. Det här visar att de små och medelstora bolagen hade ett bättre kvartal än de stora.

Granskar vi vilka enskilda bolag som haft störst effekt på vinstökningen kan konstateras att SCA, Boliden och Telia Sonera var viktigast, i kronor räknat, med en sammanlagd uppgång på 8,0 miljarder. I botten låg Tele 2, Stora Enso och Ericsson (oräknat reavinster), med ett vinstfall på sammanlagt 9,0 miljarder kronor. För undantaget Boliden får stora omstrukturer-ingskostnader eller nedskrivningar av tillgångar vinsten att rycka mellan åren.

Bryter vi ned utvecklingen i sektorer kan konstateras att basindustrin stod för den största vinstökningen med 5,3 miljarder kronor, i huvudsak tack vare SCA. Verkstadssektorn var tvåa, med en ökning på 1,4 miljarder kronor, följd av sjukvårdsföretagen med 0,8 miljarder och konsumentföretagen med 0,7 miljarder kronor. I botten låg IT/telekom, med ett vinstfall på 5,2 miljarder kronor, i huvudsak beroende på störningsposterna i Ericsson och Tele 2, medan finanssektorn och byggföretagen visade ungefär oförändrade vinster.

Försäljningstillväxten i årstakt fortsatte att mattas, från 10 procent förra kvartalet till 8 procent nu. Räknat från första kvartalet, då ökningstakten var 16 procent, är det en tydligt fallande trend. Volymökningarna är fortfarande goda, vilket tyder på fortsatt god konjunktur, men valutaeffekterna har på ett år gått från tydligt positiva till tydligt negativa i de utlandsberoende företagen. Intäktstillväxten mellan sektorerna är gans-ka jämn, med basindustri och verkstad i topp på 10 procent i årstakt, medan finans- och byggsektorerna ligger i botten med 4 procents försäljningstillväxt.

Avkastningen på börsbolagens eget kapital ligger kvar på skyhöga 18–19 procent, att jämföra med förra börstoppen 2000, då talet var 14 procent. Dessutom var detta 16:e kvartalet i rad som vinsterna ökade, mätt i årstakt. Balansräkningarna fortsatte också att bli starkare.

Slutligen kan påpekas att summeringen proportionerar bolagen så att de ingår med ungefär samma andelar som i Stockholmsbörsens generalindex. Bolag med huvudnotering på utländska börser ingår därför med en lägre andel än 100 procent.

Basindustrin
vände med SCA
Basindustrin (skog, metall, rederier med flera) har vänt en förlust på 0,8 miljarder kronor för ett år sedan till en vinst på 4,5 miljarder detta kvartal. SCA står för nästan hela omsvängningen, tack vare att bolaget slapp omstruktureringskostnader i år.

Metallföretaget Boliden hade också ett markant lyft, medan skogsföretaget Stora Enso redovisade en förlust på grund av omstruktureringskostnader. Holmen är det mest stabila skogsbolaget, medan stålproducenten SSAB fortsätter att leverera stabila och höga vinster, till och med något stigande detta kvartal.
Efterfrågan är generellt bra för metallföretagen och blir allt bättre även inom skogssektorn, som dock pressas av stigande elpriser. Försäljningen för gruppen steg med 10 procent i årstakt, vilket dock var en avmattning från 15 procent förra kvartalet. Valutapåverkan i de utlandsberoende företagen hade nu en viss negativ inverkan.

Värderingen ligger på ungefär 11 gånger analytikernas genomsnittsprognos för 2006 (det vill säga ett p/e-tal på 11). Det är under börsens genomsnitt på 16 och visar att basindustrin förväntas få sämre vinsttillväxt de kommande åren än det genomsnittliga börsbolaget.

Efterfrågan
nedåt för bygg

Byggsektorn (material, konsulter, byggtjänster) är en brokig samling företag. Resultatet steg med magra 2 procent (borträknat reavinster på sålda fastigheter), vilket är klart sämre än de 20–25 procent som varit fallet de senaste kvartalen. Bjässen Skanska och låsföretaget Assa Abloy drog ned resultatet, medan de små och medelstora bolagen går bra. Medianvärdet för vinsttillväxten i gruppen är därför hela 22 procent.
Efterfrågan i sektorn har dämpats. Försäljningstillväxten ligger på 4 procent, mot 7 procent förra kvartalet och 13 procent under det första. Valutaeffekterna är tämligen små. Byggföretagen själva är dock ganska optimistiska i sina marknadsutsikter.

Fastighetsbolagen visar, som vanligt, en mer brokig bild. Hyresintäkterna stiger med 7 procent, mot ett fall på 3 procent förra kvartalet. Svängigheten är en effekt av stora köp och försäljningar av fastighets-bestånd. Vinstökningen är runt 20 procent (borträknat värdeförändringar på fastigheterna), mot 9 procent förra kvartalet och 4 procent under det första.

Byggbolagen betalas till 20 gånger vinstprognosen för 2006 (oräknat reavinster), vilket visar att placerarnas förväntningar på vinstlyft är högt ställda. Men jag har svårt att förstå varför. Fastighetsbolagen värderas till ett p/e-tal på i genomsnitt 21 (oräknat värdeförändringar). Den höga värderingen speglar främst placerarnas höga förväntningar på fortsatt värdetillväxt i fastighetsbestånden.

Svagare dollar
oroar hälsovård

Hälsovårdsföretagen (läkemedel, medicinsk teknik) redovisar en vinstökning på 18 procent i årstakt. De flesta bolag i sektorn visade vinstökningar, men sektorn består av en krympande skara bolag nu när några bolag har köpts upp.

Försäljningen för sektorn steg med endast 7 procent i årstakt, mot 8 procent förra kvartalet och 26 procent kvartalet dessförinnan. Till stor del speglar detta en avmattning i Astra Zeneca, medan många små och medelstora bolag har en klart bättre tillväxt. Eftersom USA är en viktig marknad har valutaeffekter en större inverkan än i övriga sektorer, och framför allt har USA-dollarn försvagats den senaste tiden.

Hälsovårdssektorn betalas till 20 gånger vinstprognosen för 2006 (inkluderar 30 procent av Astra Zeneca, som ligger på 16 gånger). Medianen för p/e-talet ligger dock på 30, vilket visar att de små bolagen är klart högre värderade än de större. Sektorns värdering ligger också klart över nivån för börsen som helhet, vilket speglar förväntningar hos placerarna om en mycket god utveckling framöver.

Konsumentföretagen är en brokig grupp, med H&M som det överlägset största bolaget. Totalvinsten steg 15 procent i årstakt (H&M 13 procent), vilket var ungefär som förra kvartalet. Medianvärdet för vinstökningen blev 13 procent, vilket speglar en ganska samstämmig bild av vinsttrenden. Sämst utvecklas fortfarande bolag kopplade till livsmedelssektorn.

Försäljningstillväxten är dock svag, med en uppgång på endast 6 procent i årstakt, vilket emellertid var starkare än förra kvartalets 4 procent. H&M redovisade en ungefär oförändrad försäljningstillväxt, 11 procent, mot 10 procent förra kvartalet.

Aktierna i sektorn betalas till 23 gånger vinstprognosen för 2006 (H&M ligger på 25), vilket är ungefär som tidigare men klart över börsens genomsnitt. Medianvärdet för p/e-talet ligger på 21, vilket visar att den höga värderingen i sektorn är väl spridd. Med tanke på den klena tillväxten börjar faktiskt gruppens värdering att kännas hög. H&M:s p/e-tal, däremot, ligger under bolagets långsiktiga genomsnitt.

Verkstadsföretagen fortsätter att redovisa en bra utveckling, om än inte lika bra som tidigare. Vinsttillväxten blev 10 procent, att jämföra med 24 procent förra kvartalet och 34 procent under första. ABB hade den starkaste vinsttillväxten, medan Volvo minskade vinsten liksom Atlas Copco (till följd av en såld verksamhetsgren). Fortfarande kvarstår varningstecknen kring stigande inköpspriser.

Försäljningstillväxten är dock överraskande bra och steg från 7 till 10 procent, även om den första kvartalet nådde hela 17 procent. Negativa valutaeffekter i de utlandsberoende företagen har minskat tillväxttakten. Konjunkturen rapporteras dock vara stark från, i stort sett, samtliga tongivande bolag. Enda undantaget är Volvo, som räknar med en kraftig nedgång i USA 2007 till följd av nya miljöbestämmelser.

P/e-talet för gruppen ligger på 14, räknat på vinstprognosen för 2006, vilket är under börsens genomsnitt och visar att placerarna tror på sämre vinsttillväxt i denna grupp än för börsen som helhet.

Finanssektorn har råkat ut för en dämpning. Vinsten föll 1 procent, att jämföra med en uppgång på 9 procent förra kvartalet och hela 31 procent under det första (då emellertid en engångsvinst på pensioner i Handelsbanken drog upp). Aktieberoende och värdepappersrelaterade verksamheter visade en avmattning, samtidigt som marginalerna på utlåningen fortsatte att vara pressade. Volymökningarna i utlåningen var dock goda.

Intäkterna för hela sektorn ökade med 4 procent i årstakt, vilket dock var sämre än förra kvartalets 9 procent och första kvartalets 18. Eftersom valutaeffekterna är små speglar detta ett hårdare affärsklimat.
Finansaktierna betalas till 12 gånger vinstprognosen för 2006, vilket ger sektorn samma låga p/e-tal som basindustrin. Detta visar att placerarna, även för denna sektor, befarar svårare tider framöver. Marknadsutvecklingen visar också att sådana tider lurar runt hörnet, men så länge räntenivån fortsätter att vara låg lär nedgången i så fall inte bli särskilt kännbar.

IT- och telesektorn (teleutrustning, teletjänster, datakonsulter) har en ostadig utveckling. Vinsten föll hela 32 procent i årstakt, men det beror i huvudsak på stora omstruktureringskostnader i Ericsson och en nedskrivning av tillgångar i Tele 2. Medianvärdet för vinsttillväxten steg faktiskt med 9 procent, mot ett fall förra kvartalet på 4 procent, vilket visar att merparten av företagen visar tillväxt. Telia Sonera var dock den stora vinstlyftaren, eftersom bolaget i fjol hade omstruktureringskostnader som inte dök upp i år.

Efterfrågan i sektorn är ganska god. Försäljningen ökade med 9 procent, vilket visserligen är svagare än de 12 respektive 18 procent som varit fallet de två senaste kvartalen men ändå något över börsens genomsnitt.
Värderingen, räknad på prognosen 2006, ligger på 19, vilket dock inkluderar att stora temporära kostnader minskar vinsten. För 2007 ligger p/e-talet på 15, vilket är i nivå med börsens genomsnitt. Medianvärdet för p/e-talet ligger på 17, vilket är högre än de senaste månaderna.