36 månader och 150 procent. Så länge och med ungefär så mycket har kurserna på Stockholmsbörsen strävat uppåt. Hur länge kan uppgången fortsätta?
– För att kunna ha en uppfattning om hur börsen ska utvecklas måste man försöka bedöma i vilken fas börscykeln befinner sig. Börsen kännetecknas ju av växelvisa upp- och nedgångar. För närvarande är vi sannolikt i slutet av en uppgångsfas, där allt fler förväntar sig en korrigering. Och aktiemarknaden drivs av förväntningar och bara till begränsad del av vad som verkligen sker, säger Thomas Kullman.
Som analyschef hos Erik Penser Fondkommission har han naturligtvis helkoll på ”det som sker” och det som skett. Exempelvis har den svenska börsen nu länge levt i ”den bästa av -världar”, med rekordlåga räntor, överraskande höga vinster i bolagen, en gynnsam valuta-utveckling och stor tillgång på kapital hos riskvilliga placerare. Men:
– Under 2005 började aktiekurserna gå upp mer än vinsterna i bolagen. Dessförinnan hade de gått i takt. P/e-tals-genomsnittet på börsen har på ett år ökat med 1,5–2 enheter. Dessutom bröts räntetrenden, från fallande till stigande räntor. Först steg bara den amerikanska kort-räntan, men sedan har även Europa och till och med nollräntans Japan följt efter – samtidigt som vinstökningstakten nu förväntas bli lägre i bolagen.
Vad är det då som säger att marknadsbedömarnas vinstprognoser är rätt den här gången? De har ju blivit överraskade, positivt, tidigare.
– Många svenska börsbolag genomförde omfattande besparings- och effektiviseringsprogram 2001–2003. Detta har påverkat lönsamheten starkt, men effekterna av programmen klingar nu av. Givet den nuvarande dollar-utvecklingen, som talar för en svag dollar, övergår förmod-ligen en rejält positiv dollareffekt för de svenska bolagen i början av 2006 successivt till en svagt negativ effekt under året. Detta talar för att vinstökningstakten i de svenska bolagen mattas.
Och så var det räntan. Thomas Kullman väntar ingen räntechock, men en höjning av den svenska reporäntan med 0,5–1 procentenheter inom ett år är enligt honom sannolik. Stigande räntor leder till högre vinstkrav på börsen.
– Med en förväntad styrränta på 5–5,5 procent i USA blir räntebärande papper ett konkurrenskraftigt alternativ till aktier, speciellt i osäkra börstider. När folk börjar ta tvåsiffriga börsuppgångar för givet, vilket alltför många gör i dag, är börscykeln mogen. Den dag man åter ser aktieplaceringar som riskfyllda är man glad för att 100 kronor blir 104. Det är kanske inte så spännande men trevligare än att tappa 20 procent.
En sättning av i storleken runt 20 procent är fullt tänkbar på den svenska börsen när den klättrat färdigt för den här gången, anser Thomas Kullman. Det är långt ifrån det 70-procentiga raset 2000–2003. Mer är inte motiverat, eftersom värderingen av börsbolagen i dag är ganska rimlig, till skillnad från 2000. Men han påpekar att man ska ha respekt för det som historiskt har utlöst nedgångar: stigande räntor och icke infriade vinstförväntningar.
Vår gästplacerare hyser viss oro för att USA med sina underskott i den nationella ekonomin och den höga skuldsättningen i hushållen kan komma att strama åt. Vad USA gör påverkar resten av världen. Om inget ”oförutsett” inträffar bör tröga Europa få lite högre ekonomisk aktivitet. Asien, med Kina i spetsen, fortsätter att gå bra.
I sin dagliga gärning noterar Thomas Kullman en ökande eftertänksamhet eller osäkerhet hos de professionella investerarna. De flesta är rädda för att kliva av för tidigt, trots att de ser ett antal klassiska tecken på att man bör dansa nära utgången. De många introduktionerna av små bolag är ett sådant tecken.
Fortfarande har dock flertalet en positiv syn på börsen – utan att hänge sig åt i samma eufori som den som rådde i början av 2000. Högre bolagsvinster än väntat, starkare utveckling i USA än väntat, fler kursdrivande uppköp på börsen och omfattande återinvesteringar på börsen av rekordhöga utdelningar kan möjligen förlänga börsuppgången.
Thomas Kullman tycker ändå att det är dags för högbelånade investerare att minska sin skuldsättning. Han manar till viss försiktighet:
– Den generella börsuppgången är troligen i princip över. Jag manar därför till större selektivitet vid val av aktier. Välj tillväxtföretag snarare än cykliska. Identifiera bolag med ”skalbara” affärsmodeller, alltså sådana med stark – rimligt värderad – organisk tillväxt. Vändningsbolag är också intressanta. Bland defensiva placeringar föreslår jag banker.
Gästportföljen
Nordea (94 kronor).
Aktien är försiktigare värderad än andra banker. Kapitalbas som tillåter lönsam volymökning utomlands.
SAS (108,50 kronor).
Har börjat tjäna pengar efter bespar-ingsprogram och ny prissättning. Kapitalfrigörelsen fortsätter.
Teleca (40,80 kronor).
Vändningskandidat. Konsultbas för stabila vinster och kassaflöden. Lovande ny lansering av Obigosystemet.
Tele 2 (93,25 kronor).
Stark förväntad utveckling av vinst och marknad. Skeptiskt värderad aktie, men kursen kan komma att vända uppåt i år.
Transcom (82,50 kronor).
En av börsens mest skalbara affärsmodeller. Stark tillväxt, rimligt värderad vinstökning.