Som väntat blev oktober en månad då många frågor, åtminstone delvis, fick svar. EU och euroländerna ser äntligen ut att ha kommit fram till en tillräckligt heltäckande lösning för att krisen inte ska förvärras ytterligare. En nedskrivning av Greklands skulder skapar ett utrymme för landet att ta tag i sina problem och nå en långsiktigt hållbar utveckling. Läget i landet kommer att vara tufft under lång tid framöver, men förutsättningarna är nu på plats för att problemen inte längre ska drabba omvärlden i någon större utsträckning.
Även de andra problemländerna i euroområdet, med Italien som det potentiellt största orosmolnet, har förhoppningsvis också insett att underskotten måste bort innan det är för sent.
En mycket viktig fråga för marknaderna har varit att förhindra en fullskalig bankkris. Denna risk är förhoppningsvis undanröjd genom de stödåtgärder som är på väg att falla på plats samt de nya, skärpta, kapitaltäckningskraven som innebär att bankerna tvingas stärka sina kapitalbaser för att minska risken för fallissemang.
Slutligen innebär den utökade stödfonden en rejäl buffert inför eventuella nya stödbehov. Skulderna inom euroområdet kommer att vara på ohälsosamt höga nivåer under lång tid. Men nu tycks i alla fall utrustningen finnas på plats för att vi ska kunna leva i skuggan av skuldberget. Därmed kan mycket av den extra riskpremie som funnits i marknaden och som bidragit till de fallande börskurserna sänkas.
Nästa positiva faktor är att konjunkturläget i USA inte ser lika illa ut som befarat. En hel del av sommarens rädsla för att landet skulle vara på väg ned i en ny recession är borta. Konjunkturstatistiken pekar visserligen fortfarande på en del svagheter, men det har också kommit flera signaler den senaste månaden som tyder på att fallet är på väg att bromsas.
Framåtblickande indikatorer som konsumentförtroende och inköpschefindex ligger i och för sig på låga tal. Samtidigt speglar bland annat detaljhandelsstatistik samt orderingång och industriproduktion att ekonomin rör sig framåt. Längre fram lär problemen med USA:s stora budgetunderskott åter komma upp på dagordningen. Risken för vinstfall i USA:s börsbolag har ändå minskat på kort sikt och därmed också risken för stora börsfall som kan sprida sig.
En stark rapportperiod har dessutom bidragit till att börsen repat mod. Helt enligt förväntningarna ser många företag svårare tider framför sig, men det handlar inte på långa vägar om något tvärstopp – som hösten 2008 efter kraschen för Lehman Brothers.
Flera av börsens tyngre företag har visat vinster för tredje kvartalet som legat i överkant av förväntningarna. Tillsammans med utsikterna för resten av året kommer resultatprognoserna för 2011 närmast att ställas upp något.
Kvartalsrapporterna ger inte heller underlag för några allmänna nedjusteringar av vinstprognoserna för 2012. Tvärtom kan det handla om att en del företag ser mer optimistiskt på framtiden. Volvo, exempelvis, lämnade en överraskande stark prognos för den amerikanska lastbilsmarknaden nästa år.
Att konjunkturen i världen ändå bromsar in och på sina håll blir riktigt svag, främst i de svårast krisdrabbade länderna i Sydeuropa, ligger redan i marknadens bedömning. Med genomsnittliga P/E-tal på runt 10 och ett fortsatt lågt ränteläge räknar marknaden i stort sett inte med någon vinsttillväxt alls framöver. Positiva överraskningar kan, med andra ord, skapa nya glädjeskutt på börsen, medan fortsatt svaga makrotal inte nödvändigtvis behöver leda till nya dramatiska kursfall.
Om konjunkturen ändå skulle förvärras mer än väntat är beredskapen och utgångsläget i företagen i dagsläget betydligt bättre än situationen var hösten 2008. Många företag är finansiellt starkare och därmed mer motståndskraftiga mot förluster. Flera har många medarbetare anställda på korttidskontrakt, vilket betyder att personalen snabbt kan minskas i ett läge där efterfrågan viker. Lagernivåerna är förmodligen också lättare att anpassa i dag än vad de var hösten 2008.
Om vi bortser ifrån ett katastrofscenario, som dessutom blivit mer osannolikt de senaste veckorna, kommer de svenska bankerna att klara en svag konjunktur betydligt bättre nu än för tre år sedan. Bankerna sitter nämligen inte längre med någon krishärd i knäet liknande Baltikum då.
En bedömning av aktiemarknaden måste dock alltid innehålla en gardering för att det oväntade när som helst kan inträffa och kasta om bilden. Huvudscenariot just nu är ändå att kurserna kan fortsätta uppåt, åtminstone någon månad in på nästa år. November till januari brukar dessutom vara en säsongmässigt stark period på börsen.
Aktiekurserna på Stockholmsbörsen ligger i skrivande stund fortfarande 15 procent under nivåerna vid årsskiftet. Om rätt pusselbitar fortsätter att falla på plats kan snart stora delar av detta kursfall vara återhämtat. Att uppgången blir så kraftig under årets två sista månader så att helåret 2011 slutar på plus är emellertid inte särskilt troligt.
Anders Haskel är kapitalförvaltare
vid Case Asset Management.