Normalt påverkas försvarsbeställningar inte av konjunkturens svängningar. Men i fjol slog raset i världskonjunkturen även på detta område, och många beställare sköt större order på framtiden. För Saab minskade orderingången med 21 procent. Tack vare en stor orderstock vid årets början ökade försäljningen dock med 4 procent, inte långt ifrån det långsiktiga målet om en organisk tillväxt på 5 procent per år.
Även i år väntas en svag orderingång, men försäljningen väntas ligga kvar på samma nivå som 2009, vilket betyder 24,6 miljarder kronor. Aktiespararen tror dock att det är en försiktig prognos, med tanke på att nära hälften av orderstocken på 39,4 miljarder kronor vid årsskiftet ska effektueras i år. Svackan är hur som helst temporär, och Saab står fast vid tillväxtmålet.
Saab har haft svårt att nå marginalmålet om ett rörelseresultat efter avskrivningar på minst 10 procent. I genomsnitt de fem senaste åren har utfallet varit 6,9 procent. I fjol sänkte en del jämförelsestörande poster marginalen till 5,6 procent. I år ska det bli bättre, tack vare genomförda effektivitetsåtgärder och färre engångsposter. Om bolaget lyckas höja marginalen från 5,6 till 7 procent hamnar årets vinst på 9,30 kronor per aktie, jämfört med 6,28 kronor i fjol.
Saab har under många år försökt öka andelen civil produktion. Men det har gått lite trögt, och de fem senaste åren har andelen legat stabilt på runt 20 procent. Men 2009 fanns ändå vissa tecken på att Saab kan vara på väg mot ett trendbrott.
Inom det civila området är Saab verksamt framför allt med samhällssäkerhet och kommersiellt flyg. Samhällssäkerhet omfattar skydd av vitala flöden i samhället, såsom kommunikationer, energi och transporter på land, till sjöss och i luften. Saab kan leverera övervaknings- och säkerhetssystem för flygplatser, hamnar, fängelser, kärnkraftverk och annan kritisk infrastruktur. Bolagets erbjudande inom civilt flyg omfattar produktion och integration av flygplanssystem och strukturer, underhållslösningar för kommersiellt flyg samt eftermarknadslösningar.
Den globala marknaden för samhällssäkerhet uppskattas vara värd 35 miljarder USA-dollar och växa med 10 procent om året. Under 2009 omsatte Saab 1,7 miljarder kronor inom området, mer än en fördubbling jämfört med 2007. Men det var ändå ”bara” 7 procent av koncernens omsättning.
Under året togs dock flera ”genombrottsorder”. Bland annat levererade Saab en säkerhetslösning för ett nytt kvinnofängelse i Australien. Saab betraktar kontraktet som ett genombrott på den internationella marknaden för -säkerhetslösningar för anläggningar med krav på hög säkerhet. Systemet minskar behovet av antalet väktare men upprätthåller en minst lika hög säkerhetsnivå. Saab ansvarar för utformning, utveckling och leverans av säkerhetssystemet, som omfattar intrångslarm, elektroniska låssystem, CCTV-kameror, biometrisk identifiering, hjärtslagsdetektorer och identifiering av registreringsskyltar.
Sedan lång tid har Saab erfarenhet av att utveckla och leverera skyddssystem för militära flygplan. Denna teknik har nu anpassats till att omfatta även civila plan. Saabs system är det första och enda i sitt slag och består av en varnare för inkommande robotar och en motmedelsfällare som fäller ut ett skenmål för att avleda roboten. I fjol fick Saab den första ordern av ett sydafrikanskt charterföretag, som flyger humanitära hjälpsändningar till osäkra platser runtom i världen.
Under 2009 tecknade Saab avtal med den amerikanska marinen för att producera träningssystem och med det brittiska försvarsdepartementet för att leverera träningssystem till den brittiska arméns träning och utbildning i Kenya. Leveransen till den amerikanska marinen omfattade ett modulärt uppbyggt mobilt träningssystem, som möter behovet att träna trupper i avlägsna och svårtillgängliga områden. Med hjälp av GPS håller systemet reda på varje soldat, fordon och aktivitet, vilket ger en bra överblick av händelseförloppet i realtid och möjliggör en styrning av övningarna. I uppdraget till den brittiska armén förser Saab förbanden med rätt utrustning i rätt tid, tillhandahåller stöd och utbildning ute i fält samt underhåller utrustningen mellan övningarna.
Den globala marknaden för militär materiel uppskattas till omkring 175 miljarder USA-dollar per år. Saabs erbjudanden omfattar bland annat JAS Gripen, ledningssystem, vapensystem, sensorer, motmedel och elektronisk krigföring, obemannade flygfarkoster, simulering och träningslösningar, flygelektroniska lösningar, kommunikationssystem, undervattenssäkerhet, infrastruktursäkerhet, luftförsvarssystem samt integrerade underhållslösningar och eftermarknad.
Den säkerhetspolitiska situationen har under senare år förändrat marknaden betydligt. Framför allt har det internationella utbytet mellan och beroendet av olika länder och regioner ökat. Makten har förskjutits mot överstatliga aktörer som EU, FN, NATO, IMF och WTO. Det svenska försvaret, Saabs största kund, var tidigare helt uppbyggt mot en tänkbar invasion. Det är nu ersatt av ett insatsförsvar, det vill säga mer kvalificerade förband som på kort tid kan sättas in i operationer runtom i världen och i regel i samverkan med andra länder.
Förändringen får stora effekter på Saab – inte minst inom forskning och utveckling, där Saab är ett av landets ledande företag. Varje år investerar bolaget mellan 17 och 20 procent av omsättningen inom detta område, i kronor räknat 4,8 miljarder i fjol.
Normalt är utvecklingskostnaderna höga i försvarsindustrin, men för Saab finns också en historisk förklaring i den svenska försvars- och neutralitetspolitiken. För att den skulle vara trovärdig behövde landet en inhemsk produktion. Staten har därför satsat stora resurser på att utveckla försvarsmateriel. På lite sikt måste Saab dock självt finansiera en ökad andel av utvecklingskostnaderna för nya produkter. Detta kommer att begränsa utvecklingsarbetet till produkter som efterfrågas internationellt. I fjol var utlandsandelen 69 procent, men den kommer att öka framöver.
Under 2009 finansierade Saab självt bara 25 procent av utvecklingskostnaderna. Att andelen är så stor beror på att JAS Gripen svarar för häften av dessa kostnader och att kunden (svenska staten) måste stå för vidareutvecklingen av Gripensystemet så länge det används. I dag är det viktigaste utvecklingsprojektet Gripen NG Demo, ett första steg mot nästa generations Gripenplan.
Andra större utvecklingsprojekt är Skeldar, en obemannad helikopter, och EU-projektet Clean Sky, som syftar till att göra det civila flyget mer effektivt och mindre miljöpåverkande. Radar, skyddssystem för stridsfordon liksom förnyelse av Robot 70 och vidareutveckling av AT 4 och granatgeväret Carl-Gustaf är andra framtidssatsningar.
Vår bedömning är att Saabs tillväxt och lönsamhet är återställda inom 1–2 år, vilket i så fall betyder en vinst i intervallet 12–13 kronor per aktie och motiverar en aktiekurs på 140–160 kronor på ett par års sikt. Om Saab är på väg mot ett genombrott inom det civila säkerhetsområdet kommer aktien att på sikt värderas med högre multiplar än i dag.
Saabs utdelningspolitik är att dela ut 20–40 procent av vinsten efter skatt. För 2009 var utdelningen 2,25 kronor per aktie. Med vårt vinstantagande för i år kan aktieägarna räkna med en utdelning på 3,50 kronor nästa vår.
