Nya vindar i arabvärlden, med revolution i Tunisien, en regim på fall i Egypten och protester i flera andra länder, har tagit stor plats i nyhetsflödet den senaste tiden. Effekterna på kapitalmarknaden har dock varit begränsade. Oljepriset har pressats upp något, och riskpremien på aktiemarknaden har förmodligen höjts ett snäpp, men det är knappt märkbara förändringar.
Marknaden räknar, med andra ord, med att utvecklingen i Egypten och andra berörda länder ska få ett lyckligt slut. Samtidigt kan ingen säga exakt vad som kommer att hända. Det enda som känns säkert är att situationen i Mellanöstern kommer att vara fortsatt osäker.
För aktiemarknadens del är det stora hotet en händelseutveckling som leder till ett snabbt stigande oljepris. Med runt 100 USA-dollar per fat ligger priset redan på en nivå som kan hämma en fortsatt konjunkturåterhämtning. En rejäl oljeprisuppgång från denna nivå, särskilt om den orsakas av en politisk kris, kan få svåra följder för världsekonomin.
Dyr olja påverkar konsumenterna genom att tränga ut annan konsumtion. Företag påverkas genom att ett högt oljepris ökar kostnaden för många insatsvaror. Inflationen påverkas direkt när till exempel bränslepriser stiger och indirekt av de kostnadsökningar som drabbar företagen och som de därmed måste försöka kompensera sig för.
Ett ökat inflationshot har blivit en het fråga även av andra orsaker. Priserna på flera metaller ligger på rekordhöga nivåer. Detsamma gäller priserna på jordbruksprodukter, vilket höjer matpriserna. Samtidigt försöker centralbanker elda på ekonomin med låga räntor. I USA fortsätter centralbanken, Federal Reserve (Fed), att köpa tillbaka statsobligationer, vilket i praktiken betyder att nya pengar pumpas ut i ekonomin.
Allt sammantaget riskerar att höja inflationen till ohälsosamt höga nivåer. Nyligen kommenterade chefen för Europeiska centralbanken (ECB), fransmannen Jean-Claude Trichet, inflationsriskerna på ett sätt som gjorde att marknaderna såg en ökad risk för räntehöjningar. Nu lutar många åt att ECB gör sin första styrräntehöjning strax efter sommaren.
I Storbritannien ligger inflationstalen på en nivå som tvingar fram räntehöjningar om de blir bestående. Och i USA måste Fed till slut börja strama åt sin penningpolitik, även om räntehöjningar kan komma att dröja till nästa år.
Sammantaget har inflation, med räntehöjningar som följd, växt fram som ett ökande hot mot den positiva börsutvecklingen. När väl centralbankerna på bredare front höjer räntorna blir det svårt för börsen att stå emot, men en sådan situation lär vi knappast få förrän tidigast i höst. Räntehöjningar orsakade av ett ökat inflationshot, som i sin tur beror på att tillväxten kommit i gång, är trots allt bättre än en kräftgång i ekonomin och fortsatt låga räntor.
I Sverige kommer en stark krona att i viss mån stå emot inflationshotet. Samtidigt skapar den starka kronan andra bekymmer för aktiemarknaden, vilket vi sett under de senaste veckorna.
Kronans förstärkning är en viktig orsak till att Stockholmsbörsens index har halkat efter andra börser i världen i början av året. Effekterna har dessutom blivit tydliga under rapportperioden, där många företag har redovisat betydande valutaförluster. Flera företag pekar också på att en stark krona kommer att sätta ett tryck på vinsterna framöver.
Samtidigt är det viktigt att man kommer ihåg att en svensk aktieplacerare även förlorar på innehav i utländska aktier när kronan stärks, på grund av den effekt som uppstår när innehavets värde i utländsk valuta ska räknas om till svenska kronor.
Trösten är att en stark valuta gör det billigare för svenskar att semestra utomlands. Sverige importerar dessutom inte inflation i lika hög grad med en stark valuta. Kronförstärkningen kan därför betyda att trycket på Riksbanken att genomföra snabba räntehöjningar minskar.
Det mesta talar för att om vi får högre inflation kommer det att vara negativt för börsens utveckling, åtminstone på kort sikt. Samtidigt finns det företag som tjänar på att priserna stiger. Råvaruföretagen är ett tydligt exempel. Historiskt har också fastighetsbolag varit ett bra inflationsskydd, bland annat eftersom hyrorna kan höjas i stort sett i samma takt som inflationen. Parallellt är risken stor för att fastighetsbolagen tar stryk i ett läge där räntorna stiger kraftigt.
Ytterligare en fråga där ett svar måste komma närmare är hur USA ska hantera sitt gigantiska budgetunderskott och sin snabbt växande statsskuld. På lite sikt är USA:s skuldsituation antagligen ett större problem för världsekonomin än skuldkrisen i Europa. Diskussionen om hur USA ska komma till rätta med sina problem kommer från tid till annan att hamna i fokus, med turbulens på marknaden som följd.
Går vi över till bokslutsfloden måste facit bli att rapporterna varit bra och att företagen dessutom ger en optimistisk syn på framtiden. Ändå har de haft svårt att nå marknadens högt uppskruvade förväntningar. Tydligast är detta för flera av verkstadsbolagen; trots fina vinster har aktiekurserna fallit.
Det är just i verkstäderna som effekterna av en stark krona och högre råvarupriser blir tydligast. Sannolikt sänks nu vinstförväntningarna något inför framtiden. Förmodligen har många varit överviktade i verkstadsindustrin, och de drar nu ned på sina innehav. Inte minst utlänningar som ägt svenska verkstadsaktier har gjort mycket bra affärer sedan börsen vände för två år sedan. Till en rejäl kursuppgång kan läggas stora vinster på valutautvecklingen.
Facit av boksluten måste ändå bli att grunden är lagd för nya kursuppgångar. Vinsterna kommer trots allt att vara fortsatt höga. Överlag har de svenska börsföretagen starka finanser, vilket ger utrymme för både höga utdelningar och expansion genom företagsköp. Värderingen på börsen är inte heller särskilt hög, förutsatt att ekonomin fortsätter att växa.
Statistik visar att konjunkturåterhämtningen fortsätter. Även om vissa uppgifter är motsägelsefulla talar det mesta för att USA:s ekonomi visar bra tillväxt i år. Inköpschefsindex ligger kvar på höga tal, och arbetsmarknadsstatistiken pekar mot att fler får jobb och att arbetslösheten sakta men säkert är på väg nedåt.
I Europa fortsätter Tyskland och de nordiska länderna att gå bra. Och i Asien och på andra tillväxtmarknader fortsätter konjunkturen att vara stark.
Ställda mot diverse hot ser det, trots allt, ut som om möjligheterna väger tyngst. Efter en svacka kommer börsen snart att vara tillbaka i en bättre period. Kurserna kommer även framöver att drivas av högre vinster samt en brist på placeringsalternativ med konkurrenskraftig avkastningspotential.
Vid en titt framåt kommer fördelarna för aktier dock inte att vara lika uppenbara som de varit under det gångna året. Utrymmet för en uppgång på ett års sikt är ändå tillräckligt för att det ska vara värt att bära de risker som är förenat med aktieägande.
Anders Haskel, arbetar som kapitalförvaltare hos Case Asset Management. Tidigare har han bland annat varit börskrönikör i Veckans Affärer och Finanstidningen.