Det finansiella landskapet i Europa ritas nu om sedan nya EU-direktiv, som infördes för ett par år sedan, har ökat konkurrensen och integrationen på kapitalmarknaderna. Börser som tidigare haft nationella monopol har gått samman över gränserna och konkurrerar nu såväl med varandra som med nya aktörer som erbjuder handel i aktier och andra värdepapper på så kallade MTF:er (alternativa marknadsplatser). Exempel på sådana är Nasdaq OMX Europe, Turquoise, Chi-X och Burgundy, i vilken Neonet är en av delägarna.
Dessa marknadsplatser ägs och drivs av banker, mäklarfirmor, börser och mer fristående aktörer och konkurrerar framför allt om större affärer och med en annan prislista än de marknadsledande tidigare monopolen. Med flera alternativa marknadsplatser som bryter upp monopol sprids köp- och säljvolymer ut. För den som behöver handla med stora volymer är detta en nackdel, som kompenseras genom lägre transaktionskostnader.
Neonet är en aktör som tack vare egna avancerade datorsystem och uppkopplingar till de för kunderna viktiga och från varandra separerade marknadsplatserna kan sammanställa orderböcker i samma värdepapper från flera håll och därmed erbjuda såväl likviditet som låga priser och enkelhet.
Neonet kan beskrivas som en Internetmäklare inriktad på behovet hos banker och andra mäklarfirmor, som tillsammans svarar för 75 procent av Neonets transaktionsintäkter. Den andra viktiga kundgruppen är hedgefonder, ”vanliga” fonder och andra stora investerare, som svarar för 25 procent. De nordiska kunderna står för drygt 20 procent av intäkterna, de nordamerikanska för knappt 30 procent, medan övriga europeiska kunder står för 50 procent.
Transaktionsintäkterna kommer i form av kurtage och baseras som en andel, runt 0,02 procent, av affärernas storlek. Transaktionskostnaderna utgörs av avgifter till marknadsplatserna. På traditionella börser är de volymbaserade, per avslut, och denna prismodell har inneburit en stor nackdel de senaste åren eftersom kurserna fallit brant, vilket har sänkt Neonets intäkter. Dessutom har handeln blivit mer utspridd, med försämrad likviditet på enskilda marknadsplatser och därför fler avslut. Mer handel på MTF:er gynnar Neonet dubbelt: kostnaderna minskar och behovet av bolagets tjänster ökar.
Samtidigt som Neonet erbjuder avancerade tjänster som är i ropet är bolagets ekonomiska utveckling svag. Fjolårets börsfall sänkte kurtageintäkterna per transaktion, samtidigt som de stora börserna inkasserade sina volymbaserade avgifter. Neonets kurtage är därtill utsatt för en betydande prispress. Bruttomarginalen har krympt varje år sedan 2004, då den var 64 procent. I fjol blev den 36 procent, och den ser ut att krympa något också i år – trots att MTF-handeln ökar.
Bruttoresultatet från de totala intäkterna, drygt 700 miljoner kronor i fjol, ska täcka personal- och andra i huvudsak fasta kostnader på sammantaget 50 miljoner kronor per kvartal. Aktiespararen siktar på ett resultat efter skatt i år på 10–15 miljoner kronor, eller 15–20 öre per aktie. Toppåret 2007 blev vinsten 95 miljoner kronor, motsvarande nära 1,50 kronor per aktie.
Med ett börsvärde på 1,1 miljarder kronor, vid en aktiekurs på 18 kronor, krävs optimism om framtiden för att man ska kunna räkna hem aktien. Bolagets finansiella mål är intäkter på minst 1,4 miljarder kronor för 2011 och ett resultat före skatt på 400 miljoner kronor, eller 4,50 kronor per aktie. Målen illustrerar hävstången i Neonets affärsmodell och är inte helt uppåt väggarna felaktiga, men det krävs ett fortsatt starkt börsklimat för att komma dit så snabbt. Blir utvecklingen bister är Neonet en farlig aktie.
