I fjol exploderade bankernas kreditförluster. Men redan i år blir det en väsentlig förbättring, och om ett par år ser det ut som om läget har normaliserats.
För Nordea var det dock aldrig någon riktig kris. Bankens geografiska bredd, positionering mot olika kundsegment och försiktiga hantering av kreditrisker innebar relativt små kreditförluster. Under 2009 uppgick de till 1 486 miljoner euro, motsvarande en kreditförlustrelation på 54 punkter (0,54 procent av kreditstocken). Det är i linje med de långsiktiga förväntningarna, som är 25 punkter över en konjunkturcykel. Under årets sex första månader minskade kreditförlusterna med 35 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Kreditförlustrelationen uppgick då till 36 punkter.
Det finns farhågor för att den statsfinansiella krisen i flera europeiska länder ska leda till ett bakslag i den pågående konjunkturförbättringen. I sin tur skulle detta kunna utlösa nya kreditförluster för bankerna. Men det är en mindre trolig utveckling.
Risken är däremot stor för att denna kris dämpar tillväxten och tvingar centralbankerna (framförallt ECB, Europeiska centralbanken) att stimulera den ekonomiska aktiviteten med en fortsatt mycket låg ränta. Detta begränsar i så fall de europeiska bankernas möjligheter att förbättra räntenettot.
Nordea är verksam på geografiska marknader där statsfinanserna är i bättre ordning än i Sydeuropa och USA, och behovet av räntestimulanser alltså är mindre, och styrräntorna har redan höjts i Sverige och Norge.
Nordeas vision är att bli en ”stor europeisk bank”. I fjol förvärvades den friska delen av Fionia Bank i Danmark, med 75 000 privatkunder, 9 500 företagskunder och 29 kontor. Trots förvärvet ser det ut som om Nordea i första hand strävar efter organisk tillväxt. Det kommer därför att ta några år innan banken tillhör de riktigt stora i Europa.
I Norden och Östersjöregionen är Nordea dock den klart största finanskoncernen. Per den 30 juni i år var balansomslutningen 570 miljarder euro. Som jämförelse hade Handelsbanken och SEB tillsammans en omslutning på strax under 500 miljarder.
I fjol var rörelseintäkterna 9,1 miljarder euro, en ökning med 11 procent från 2008. Den största marknaden var Danmark, med 25 procent av intäkterna. Sverige svarade för 23 procent, Finland för 21 procent, Norge för 15 procent, medan Baltikum, Ryssland och Polen tillsammans svarade för 6 procent av intäkterna. Övriga intäkter utgjorde 10 procent.
Nordea är en fullsortimentsbank. Sammantaget har banken 10 miljoner kunder, varav 7,5 miljoner är privatkunder som ingår i ett fördelsprogram. Antalet aktiva företagskunder är 0,7 miljoner. Nordea är också en så kallad relationsbank, vilket innebär att verksamheten bygger på långsiktiga relationer med kunderna. Kreditvärderingen baserar sig på kundernas återbetalningsförmåga och inte på säkerhetens värde. Lämnade krediter stannar i den egna balansräkningen och säljs inte vidare.
För en relationsbank är behovet av ett vittförgrenat distributionsnät viktigt. Per den 31 december 2009 var antalet kontor 1 400. Av dem var 270 belägna på de nya marknaderna, det vill säga Ryssland, Polen, Litauen, Lettland och Estland. Nordea har också en väl utbyggd Internettjänst med över 6 miljoner nätkunder.
Under årets sex första månader minskade intäkterna med 4 procent. Nordea var dock inte mindre framgångsrik än tidigare. Förklaringen är i stället en betydligt lägre räntenivå än för motsvarande period i fjol. Under perioden ökade utlåningen med 9 procent. I Norden steg marknadsandelen på privat utlåning på samtliga marknader. Detta räckte dock inte för att hålla uppe räntenettot, som i stället föll med 7 procent till 2 484 miljoner euro.
Inom den privata kundverksamheten i Norden hade banken stora framgångar under framför allt andra kvartalet. Antalet förmåns- och privatbankskunder ökade med 67 000, vilket var den hittills största ökningen under ett kvartal – även efter korrigering för integreringen av Fionia Bank.
Rörelseresultatet för första halvåret minskade med 3 procent jämfört med samma period i fjol. Den viktigaste förklaringen var dock inte det lägre räntenettot utan ”nettoresultatet av poster värderade till verkligt värde” samt högre kostnader.
Nettoresultatet av poster värderade till verkligt värde föll från 1 109 miljoner euro i fjol till 887 miljoner i år, motsvarande en nedgång med 20 procent. Statsskuldkrisen i euroområdet under våren medförde ökade risker, en pressad upplåningsmarknad och högre marginaler på interbankmarknaden. För Nordea innebar detta att värdet på vissa placeringstillgångar sjönk.
Kostnaderna ökade med 7 procent jämfört med samma period i fjol. Ökningen var främst en följd av valutautvecklingen och en mer normaliserad aktivitetsnivå jämfört med den återhållsamhet som präglade första halvåret i fjol.
K/I-talet (det vill säga kostnader/intäkter), som är ett effektivitetsmått, uppgick under första halvåret till 53 procent, jämfört med 48 procent för samma period i fjol. Alla svenska storbanker redovisade dock ett sämre K/I-tal, vilket beror på lägre rörelseintäkter till följd av den låga räntenivån. Av de svenska storbankerna är Handelsbanken ledande, med ett K/I-tal på under 50 procent. Nordea är näst bäst.
Nordea konstaterade i halvårsrapporten att kvaliteten på kreditstocken fortsätter att förbättras. För helåret förväntas nu förlusterna bli lägre än i fjol, då de uppgick till 1 486 miljoner euro.
Nettoresultatet för första halvåret blev 1 102 miljoner euro, 5 procent eller 63 miljoner euro sämre än för 2009. Resultatet motsvarade 0,29 euro per aktie.
Den låga räntenivån kommer att pressa räntenettot och värderingen av poster till verkligt värde även under andra halvåret i år. Därtill kommer en något högre skattebelastning. Aktiespararen räknar med att årets resultat hamnar på runt 0,55 euro per aktie, mot 0,60 euro under 2009.
I de flesta makroprognoser väntas en tillväxt i Norden och Östersjöregionen de närmaste åren. Med högre räntor och stigande marknadsandelar är möjligheterna till högre lönsamhet i Nordea goda. Banken har också ett program för ökad tillväxt och effektivitet, vilket förstärker potentialen.
I år har Nordea framgångsrikt satsat på att öka kundstocken. Ett annat tillväxtinitiativ är expansionen i Polen. Vid årsskiftet hade Nordea 158 kontor i Polen, och de ökade under första halvåret intäkterna med 50 procent jämfört med året innan. Under andra halvåret i år ska Nordea etablera 40–50 nya kontor i Polen.
Inom IT genomförs ett antal åtgärder för att minska den operativa risken och för att successivt minska utvecklings- och produktionskostnaderna. Totalt ska banken i år investera 240 miljoner euro för att stärka lönsamheten. Den förbättrade intjäningen till följd av investeringarna och besparingar kompenserar de nedlagda kostnaderna. Därför kommer satsningarna, enligt banken, inte att tynga årets vinst.
Nordea har en stark kapitalposition, och finanskrisen har visat att ledningen har god kontroll över verksamheten. Bankens strategiska mål är dels en väl avvägd tillväxt, med beaktande av kreditrisker, dels att bli den bästa relationsbanken på de valda marknaderna.
Med vår prognos för 2010 handlas Nordea till ett P/E-tal på 13,5 (kurs 70 kronor). Med goda vinstutsikter 2011 tror Aktiespararen på en höjd utdelning för 2010, trots ett något lägre resultat. Med en utdelning på 0,30 euro blir direktavkastningen 4,0 procent.