Med en vinstökning under fjärde kvartalet på 28 procent i årstakt, samtidigt som 59 procent av bolagen överträffade analytikernas förväntningar, går det bara att summera utvecklingen med ett ord: Lysande! Förra kvartalet var vinstökningen 17 procent, samtidigt som 52 procent av bolagen överträffade prognoserna, så utvecklingen accelererade alltså mot slutet av 2006.
En viktig förklaring till denna utveckling är basindustrin. Flera av bolagen, främst skogsbolagen, redovisade förra året stora omstruktureringskostnader, men inte i år. Därför svarar den här sektorn för hela 30 procent av kvartalets vinstökning. Tvåa var telekommunikation (operatörer och utrustningsleverantörer), medan finanssektorn var den tredje mest betydelsefulla vinstökaren.
Energisektorn, Nordens absolut största vinstgenererare, svarade däremot för bara 3 procent av vinstökningen. Den låga andelen beror delvis på en stor nedskrivning av tillgångar i oljebolaget Norsk Hydro. Utan den hade vinstbidraget varit ungefär 8 procent, men även det är lågt. Uppenbarligen går det trögare här.
I botten hittar vi tjänsteföretagen, närmare bestämt Securitas. Genom en stor omstruktureringskostnad var detta ett av få bolag som under fjärde kvartalet redovisade en markant vinstminskning. Även gruppen IT-bolag, som dock är ganska liten, hade det motigt. Sammantaget visade gruppen en viss vinstminskning.
Går vi över och tittar på avvikelsen mot analytikernas prognoser (insamlade av analysföretaget Six Market Estimate) hamnar finanssektorn överlägset i topp, följd av teleföretagen och konsumentsektorn. Det är överraskande att en stabil sektor som finansföretagen, med alla de stora bankerna, har lyckats överträffa förväntningarna så markant. Till stor del beror detta på att de kapitalmarknadsrelaterade provisionerna har ökat väldigt starkt under fjärde kvar-talet. Om företagsuppköpen fortsätter i samma takt som i slutet av 2006 kan denna post fortsätta att ligga högt. Bankernas vinstgalopp är dock svåranalyserad. Möj-ligen påverkar de nya redovisningsreglerna, där fler poster än tidigare ska marknadsvärderas.
I botten av prognosligan hamnar, inte överraskande, energisektorn och tjänsteföretagen, beroende på ovan nämnda störningsposter i Norsk Hydro och Securitas. Vidgar vi analysen till att omfatta även prognosförändringar av resultatet för 2007 kan konstateras att dessa justerats ned efter rapporterna. Sämst ligger IT-företagen, före energisektorn och sjukvårdssektorn. I samtliga dessa tre sektorer har prognoserna justerats ned. Övriga sektorer visar uppjusteringar på 3–4 procent, med byggföretagen, konsumentsektorn och telekommunikation i topp.
Värt att notera är att verkstadssektorn visserligen slog de prognoser som hade samlats in precis innan rapporterna kom men att många bolag, trots detta, redovisade helårsvinster som låg under prognoserna från ett kvartal tidigare. Uppenbar-ligen var analytikerna mer optimistiska mot slutet av 2006 än precis innan rapporterna släpptes.
Går vi över till värderingarna kan konstateras att de nordiska börsbolagens vinster fortfarande värderas lågt, jämfört med både ränteläge och inflationsutsikter. Vinsterna motsvarar 14,2 gånger börsvärdet, vilket är klart lägre än vid den senaste toppen i slutet av februari, då p/e-talet var 15,4. Värt att notera är att värderingen före raset i maj förra året toppade på 15,7 och sedan föll till 12,5 i mitten av juli, så trots att värderingen är låg jämfört med räntor och inflationsutsikter innebär det ingen garanti mot kursfall.
Ett skäl till detta är att börsbolagens lönsamhet är skyhög, så hög att få vågar tro att den är långsiktig. Vinsten före skatt i förhållande till försäljningen är hela 15,9 procent 2006, samtidigt som analytikerna räknar med att den ska kunna stiga till hela 16,5 procent 2007 och 2008. Det krävs extraordinära prestationer för att få upp marginalerna till dessa nivåer. Det är därför kurserna reagerar så kraftigt på osäkerhet kring konjunkturen. Den ”normala” lönsamheten ligger en bra bit lägre än i dag, och jämfört med normalnivån är värderingen inte självklart låg.
Granskar vi värderingen för olika sektorer hamnar hälsovårdssektorn i topp, med ett p/e-tal på 25. Det visar att placerarnas förväntningar på framtida vinsttillväxt är högt uppdrivna. Detta gäller dock inte det största bolaget i sektorn, Astra Zeneca, där p/e-talet ligger på 14. Uppenbarligen är placerarna skeptiska till bolagets framtidsutsikter.
Även den lilla gruppen IT-företag är relativt högt värderad, kring 19. Här räknar emellertid placerarna med att 2007 blir ett mellanår vad gäller vinsterna men att 2008 ger ett kraftigt lyft. Den höga värderingen på 2007 års prognos indikerar alltså att värderingen görs på en lönsamhetsnivå som är under normal.
Lägst värderade är basindustrin, finanssektorn och energiföretagen, som har -p/e-tal på 13–14. Den låga värderingen är emellertid naturlig. Både basindustrin, främst metallföretagen, och oljeindustrin rider på fortsatt höga priser. Placerarna är därför skeptiska till uthålligheten, vilket ger en låg värdering. Finansföretagen, däremot, är oftast lågt värderade. Troligen beror detta på att bolagen betraktas som relativt inhems-ka och att tillväxtpotenti-alen därför är mer begränsad än i exportindustrin.
Sammanfattningsvis ser det mycket bra ut för de nordiska bolagen – stark vinstutveckling, fortsatt uppskrivna analytikerprognoser och låga värderingar borde vara en god jordmån för fortsatt kurstillväxt.
Problemet är USA. Som jag har skrivit tidigare börjar konjunkturen nu att knaka i världens viktigaste ekonomi. Det gör att vinstutsikterna på ett par kvartals sikt inte är lika ljusa som tidigare. Fortfarande andas börsbolagen visserligen optimism, men så som USA utvecklas just nu är det frågan om bolagsledningarna har täckning för optimismen. Låga värderingar och starka vinster till trots kan det vara bra att man är försiktig till dess att konjunkturutsikterna i USA har klarnat.