Även ganska dystra spådomar har i efterhand visat sig vara alltför optimistiska när det bedrövliga börsåret 2008 summeras. Själv upplever jag att jag hade en ganska behärskad uppfattning för ungefär ett år sedan. Ändå är jag en av dem som nu, med facit i hand, var alldeles för positiva inför 2008.
Visst stod det klart redan för ett år sedan att det fanns omfattande problem på den internationella finansmarknaden. Lika tydligt var det att ekonomin i USA var på väg att bromsa in. Misstaget som jag själv och många andra bedömare gjorde var att vi grovt underskattade kraften i den kris och lågkonjunktur som var under uppsegling. Med detta som bakgrund är det på sin plats att jag med en viss ödmjukhet tar mig an uppgiften att spå det kommande årets utveckling.
Den viktigaste förutsättningen, som det dessutom råder stor enighet om bland prognosmakare, är att tillväxten i stora delar av världen blir låg, eller obefintlig, under 2009. I flera länder är det dessutom sannolikt att ekonomin kommer att krympa något. Prognoser är dock alltid behäftade med stor osäkerhet, och har vi något lärt av historien så är det att de sällan slår in till 100 procent.
En annan lärdom är att vi människor lätt underskattar kraften i olika förändringar. Jag ser därför en tydlig risk för att den ekonomiska utvecklingen under 2009 blir sämre än vad många räknar med just nu. Det finns naturligtvis också en möjlighet till att världsekonomin ska ta ny fart oväntat snabbt, men detta scenario bedömer jag som mindre sannolikt.
Anledningen är framför allt de stora problemen på kreditmarknaden och den tid det tar innan det finansiella systemet på nytt fungerar normalt. Under denna anpassningsfas är risken stor för att vi tvingas uppleva nya negativa överraskningar, kanske i form av kraftiga och oväntade valutarörelser. Jag utesluter till exempel inte att vi inom något år får se ett kraftigt ras för USA-dollarn.
I takt med att nya ekonomiska data presenteras ökar risken för att BNP-prognoserna för 2010 behöver skrivas ned. I dagsläget tror de flesta bedömare att tillväxten ska börja ta fart igen under nästa år, efter ett svagt 2009. Skälen är framför allt att låga räntor och statliga stimulanspaket då börjar få effekt på den underliggande ekonomin.
För börsbolagen blir konsekvensen att omsättningen blir lägre än vad vi räknar med i dag, med ytterligare vinstras som följd. På samma sätt som jag ser risker på nedsidan för ekonomin i stort befarar jag att vinsterna faller betydligt mer än vad som syns i de aktuella prognoserna. Detta kommer att skapa ny osäkerhet på börsen, med nya kursfall som följd.
Exakt när under året dessa bakslag får genomslag på börskurserna är nästan omöjligt att sia om. Jag tror dock att risken för nya kursras är störst under första halvan. Detta beror helt enkelt på att ju längre tiden går, desto närmare kommer vi trots allt en spirande konjunkturuppgång – vilket successivt får optimismen att återvända till marknaden.
Fäster vi blicken på den närmaste tidens händelser står vi inför en bokslutssäsong som tar fart på allvar under sista veckan i januari. En hel del företag har redan sänkt sina prognoser, vilket har medverkat till att marknaden redan är inställd på svaga resultat. I några fall, det gäller framför allt de mest konjunkturkänsliga företagen, kommer vi att få se mycket dramatiska resultatfall för fjärde kvartalet 2008.
Vi kommer också att få se flera exempel på företag som tar kostnader i bokslutet för olika typer av åtgärdsprogram. En del företag kan dessutom bli tvingade att skriva ned goodwill. Detta påverkar i och för sig inte kassaflödet i de berörda bolagen, men kan i något fall komma att leda till att balansräkningen gröps ur rejält.
Jag tror också att vi får se många exempel på sänkta utdelningar, och i några fall kommer bolag på grund av bräckliga finanser att genom nyemission be sina aktieägare om nya pengar.
Trots många dystra besked, som leder till att enskilda aktier kan falla kraftigt, tror jag att börsen blir relativt stabil under de närmaste veckorna, helt enkelt beroende på att många problem redan är diskonterade i börskurserna.
Därefter ställs börsens aktörer inför nya utmaningar. Ekonomisk statistik, inte minst från USA men också från andra ställen i världen, kommer att vara mycket svag under de kommande månaderna. Samtidigt ska inte eventuella glädjeryck uteslutas. Ett sådant kan till exempel komma om och när det bringas klarhet i hur den amerikanska bilkrisen ska lösas.
Ändå blir slutsatsen att vi kan vänta oss ett bakslag på börsen någon gång under vårvintern, som skickar ned kurserna till i stort sett samma nivåer som noterades vid bottenläget i november.
I mitt optimistiska (och mest realistiska) scenario är detta i så fall den sista bottennoteringen under den här lågkonjunkturen. Trots en befarat svag ekonomisk utveckling finns det förutsättningar för börsen att stiga, framför allt under senare delen av 2009. Anledningen är att marknaden successivt ställer in sig på att bättre tider stundar – förr eller senare.
Jag har vid många tillfällen i dessa spalter pekat på den låga värderingen, och även om vinsterna skulle halveras framstår börsen inte som särskilt högt värderad – med tanke på att vi snart kan befinna oss i botten av en lågkonjunktur.
Ett realistiskt scenario är att börsen står 10–15 procent högre om ett år. Det går också att resonera sig fram till ett betydligt mer optimistiskt scenario, med kurser som stiger 30–40 procent. Detta skulle kunna inträffa om det kommer tydliga signaler på att konjunkturen verkligen bottnat i år samt bevis på att läget på kreditmarknaden håller på att bli normalt.
Å andra sidan kan ett betydligt mer pessimistiskt scenario också komma att inträffa, som leder till att vi får ett tredje år med fallande börskurser. Sannolikheten för att detta inträffar bedömer jag till runt 30 procent.
Argumentet bakom detta dystra scenario är framför allt att konjunkturåterhämtningen fördröjs samt att finanskrisen drar ut på tiden. Med detta scenario kommer råvarupriserna att ligga kvar på låga nivåer, möjligen med undantag för oljepriset, och deflation kommer att ses som ett betydligt större hot än inflation.
Värderingen av börsföretagen är visserligen redan i nuläget försiktig, och mycket elände finns redan diskonterat i kurserna. Men det hjälper inte när negativa nyheter presenteras. Marknadspsykologin leder då till att börskurserna pressas till ännu lägre nivåer.
Även om ett riktigt negativt scenario aldrig kan uteslutas ser jag det ändå som mindre troligt. Ett rimligt antagande är att börsen vänder uppåt under det närmaste halvåret, och en eventuell ny botten ligger sannolikt inte särskilt långt under de indexnivåer vi såg i oktober och november.
