Att enkelt sammanfatta de ekonomiska konsekvenserna av katastrofen är omöjligt, inte minst eftersom skadornas omfattning är betydligt större än vid liknande tidigare händelser i ekonomiskt välutvecklade länder. En rimlig effekt är att efterfrågan på japanska yen ökar eftersom utländska tillgångar säljs och valuta hämtas hem för att finansiera återuppbyggnaden. 
Det sätter tryck framför allt på USA-dollarn, och kan leda till något högre räntor runtom i världen.
En del börsföretag drabbas hårt, där ett mycket tydligt exempel är försäkringsbolagen. Andra förlorar intäkter genom att produktionen avbryts för kortare eller längre tid. För de flesta svenska börsföretag är dock effekterna marginella.
Det är med andra ord inte säkert att jordbävningen och dess följder får några tydliga effekter på börsen mer än kortsiktigt. Och om katastrofen trots allt skulle leda till en större börsnedgång beror det mer på den ekonomiska osäkerhet som händelsen skapat än de faktiska effekterna på den globala ekonomin.
Tittar vi lite längre framåt uppstår dessutom en efterfrågan på varor och tjänster i takt med att återuppbyggnadsarbetet kommer igång som kan ge en del positiva ekonomiska stimulanseffekter, inte bara i Japan utan också på flera andra håll i världen.
OMXS PI- och 30-index (juni 2007–mars 2011)
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Situationen i Libyen och andra delar av arabvärlden är fortfarande mycket osäker, med en fortsatt risk för att något ska hända i Saudiarabien som får oljepriset att skjuta fart uppåt. I Europa har osäkerheten kring skuldkrisen på nytt ökat de senaste veckorna. Närmast är det läget i Portugal som är mycket osäkert. Landet fick visserligen in de pengar det ville i samband med en obligationsemission i förra veckan, men det blev till en alltför hög ränta för att situationen ska vara långsiktigt hållbar.
Inflationshotet har samtidigt växt under den senaste tiden, vilket har fått ECB-chefen Jean-Claude Trichet att plocka fram ett betydligt mer aggressivt tonläge. Det är inte så länge sedan som marknaden räknade med att den första räntehöjningen inom euroområdet skulle komma någon gång i höst. Efter Trichets senaste uttalanden är sannolikheten nu hög för att den första höjningen görs redan i april. Snabba räntehöjningar är knappast vad börsen vill ha. Samtidigt har räntesignalerna fått euron att stärkas något, vilket för Stockholmsbörsen väger upp en del av de negativa effekterna av räntehotet.
Agendan under den kommande veckan är ganska händelsefattig. Vi är inne i en period där det kommer ganska lite ny information från bolagen. På makrofronten riktas intresset främst mot tisdagskvällens räntebesked från Federal Reserve (Fed). Att det skulle göras någon höjning av styrräntan är osannolikt. Däremot kan det ske en del förändringar i ordvalet från Feds sida som kan komma att påverka marknaden. Tittar vi på den närmaste veckans väntade statistikflöde finns det inte så mycket som lär få någon avgörande effekt på marknaden. I stället kommer mycket av börsens fokus att riktas mot Japan och Nordafrika. På råvarusidan fortsätter oljepriset att vara starkt i fokus.
I takt med att nyhetsflödet blivit allt mer negativt är det också fler och fler som blir pessimistiskt inställda till börsen. Det är så aktiemarknadens psykologi fungerar. Olyckskorpar har dessutom lättare att få gehör för sina tankar i ett läge där de dåliga nyheterna kommer slag i slag.
Samtidigt har börsen tappat uppåt 10 procent från topplägena runt årsskiftet 2010/2010. Förutsatt att inte något har hänt i den globala ekonomin som innebär att konjunkturuppgången är bruten och att vi är på väg mot en ny recession, vilket jag inte tror, bör det snart vara dags för en lite bättre period på börsen. En trigger (utlösare) kan vara att vårens utdelningar börjar trilla in på kontona. Det är pengar som till stor del kommer att återinvesteras på börsen.
Anders Haskel
Börsanalytiker, kapitalförvaltare Case Asset Management