Sannolikt är Gaddafis dagar som Libyens ledare räknade. Men vad som ska komma efteråt är svårt att förutse och oron i Nordafrika och Mellanöstern kommer heller inte att vara över i och med ett libyskt ledarskifte. Osäkerheten kring oljepriset kommer därför att bestå. En faktor som gör situationen särskilt oförutsebar är att oljepriset ligger runt en nivå som vid flera tidigare tillfällen sedan 1970-talet bidragit till att utlösa en recession. Det är när världens oljenota ligger över 4 procent av jordens samlade bruttonationalprodukt, BNP, som oljekostnaden anses ha nått en kritisk nivå. Och där är vi nu.
Om oljepriset skulle stiga ytterligare några USA-dollar kommer sannolikt oron på börserna att öka. Å andra sidan kan oddsen vara lika goda för att en stabilisering sker runt dagens nivåer, som följs av en nedgång i takt med att läget i Mellanöstern klarnar.
Utöver att ett högt oljepris tär på konsumenternas köpkraft samt skapar ökade kostnader för företagen, och därmed pressar vinstmarginalerna, riskerar ett högt oljepris att leda till prishöjningar på andra varor och tjänster. Med ett hotande inflationstryck, som redan är besvärande högt på flera håll i världen, kan rejäla räntehöjningar tvingas fram på flera håll där ekonomin egentligen är för svag för att motivera kraftigt högre räntor. De tydligaste exemplen är södra Europa och Storbritannien.
I Sverige blir problemen mer måttliga så länge kronan är stark. Dollarfallet har gjort att det höga oljepriset hittills inte märkts särskilt mycket ute vid bensinpumparna. Överraskande låga siffror för producentprisutvecklingen i januari antyder dessutom att inflationsbekymren håller sig en bit borta från Sverige. Siffror för den svenska handelsbalansen i januari indikerar dessutom att Sveriges affärer med utlandet hittills inte tagit särskilt mycket stryk av den starka kronan.
Sammanfattningsvis kan oljepriset sägas vara både det största hotet och den största möjligheten på börsen just nu. Om priset skulle falla oväntat snabbt kan det utlösa ett börsrally på kanske 10 procent. En sådan eventuell uppgång skulle förstärkas av att de fortsätter komma en hel del positiva mätningar av stämningsläget hos företag och konsumenter. Ett exempel är Michiganuniversitetets mätning över stämningen bland amerikanska konsumenter. Michiganindex steg oväntat mycket i februari till den högsta nivån på tre år. Antalet nyanmälda arbetslösa i USA visar också en stadig minskning.
Med den osäkerhet som råder just nu är det en utmaning att sätta samman en portfölj till årets Börs-SM, som startar om någon vecka. Det mest självklara valen är relaterade till råvaror. Samtidigt är risken stor för att många råvaror börjar närma sig toppen, vilket kan göra råvaruaktier till ett riktigt dåligt val. Ett särskilt ogynnsamt läge uppstår om ett högt oljepris skulle knäcka konjunkturen. I så fall kan vi komma att få se ett kraftigt råvaruprisfall någon gång under den kommande tolvmånadersperioden.
I ett läge där konjunkturen tuffar på finns det en hel del som talar för ett ökat intresse för Ryssland. Landet gynnas rejält av oljepriser runt dagens nivå. Det finns dessutom en hel del aktier bland tävlingsaktierna i Börs-SM som skulle gynnas av en stark utveckling i Ryssland. Ett par möjliga val är East Capital Explorer och Vostok Nafta, men för den som tror på Ryssland finns också ett antal andra alternativ med allt från bolag som investerar i jordbruksmark till energi och fastigheter.
Ett mer kritiskt läge i Mellanöstern kan dessutom komma att driva upp fraktpriserna. Tyvärr är det ont om företag på Stockholmsbörser som gynnas av ett sådant scenario. Två exempel finns dock i form av Concordia och Transatlantic.
I vilket fall som helst gäller det tvärt emot vad som normalt rekommenderas att ta höga risker om man vill lyckas bra i Börs-SM.
Anders Haskel
Börsanalytiker, kapitalförvaltare Case Asset Management